För fem år sedan gick jag på speciallärarprogrammet i Linköping och hade då Barbro Westlunds bok "Att undervisa som läsförståelse" som kurslitteratur. Jag läste denna bok om och om igen och var så evinnerligt lycklig att jag äntligen hittat verktyg för att hjälpa de elever som trots god avkodning inte hade någon behållning av texten för att de inte kunde tränga in i den och förstå den på djupet. Jag läste även annan litteratur av Elbro, Lundberg, Liberg mfl och alla framförde vikten av att undervisa explicit i läsförståelsestrategier. Under fem års tid har vi prövat att undervisa strukturerat och medvetet i läsförståelse utifrån de strategier som man har sett att goda läsare använder sig av och resultatet har inte låtit vänta på sig. Vi har jättefina resultat på standardiserade läsförståelsetest och vår undervisning har hela tiden förfinats och utvecklats. Idag genomsyrar vårt förhållningssätt till texter alla ämnen och utgör kärnan i ett språkutvecklande arbetssätt.
Kärnan i en språkinriktad undervisning:
- initiera och ge utrymme för diskussion
- hög elevaktivitet
- utgå från elevernas förkunskaper
- ge rikligt med exempel, mallar och strategier för att läsa och skriva inom olika textyper i olika ämnen.
- skapa förståelse för texters olika struktur och uppmärksamma textens specifika ordförråd.
(Stehagen 2014)
Vi kopplar lässtrategiarbetet till skrivande och arbetar alltmer ämnesövergripande med förmågorna i fokus. En holistiskt syn på läsundervisning där alla läsningens delar får ta plats och kopplas även till skrivande och annan undervisning. Jag har många exempel på vårt arbetssätt på denna blogg.
Våren 2013 fick vi ett erbjudande om att dela med oss av vår undervisning i ett projekt som barnboksförfattaren Martin Widmark tagit initiativ till. Det första vi började med när vi fick uppdraget att dela med oss av vår undervisning var att läsa vetenskapliga rapporter, böcker av Westlund, Lundberg, Reichenberg mfl. Vi hade läst dem tidigare men nu blev det verkligen en djupläsning. Vi strukturerade upp våra lektionsplaneringar utifrån den forskningsteori vi läst. Vi bollade tankar och ideer med flera olika forskare och tillsammans skrev vi en metoddel som vilade på vetenskaplig grund.
En Läsande Klass utgår från textsamtalet som viktigaste byggsten i att utveckla läsförståelse. Modellerna som materialet utgår ifrån är forskningsbaserade: reciprok undervisning (RT – Reciprocal Teaching), TSI (Transactional Strategies Instruction) – där lärare och elever samtalar om och synliggör strategier, samt QtA (Questioning the Author) vilket innebär att man flyttar ansvaret för förståelsen av innehållet i texten från eleven till författaren genom att kritiskt granska texten och ställa frågor.
Vi kallar inte "En läsande klass" för EN metod som bygger på EN forskningsbaserad modell utan mer som ett förhållningssätt till texter med dialogen i centrum. Vi delar med oss av den undervisning som förekommer i våra klassrum – inget annat! Under de år som vi arbetat med läsförståelsestrategier har vi alltid pratat med eleverna om deras inre bilder och hur viktiga de är för läsupplevelsen. Flera forskare poängterar också vikten av denna strategi, att visualisera och skapa inre bilder. Vi har aldrig någonsin pekat på att denna strategi skulle ingå i RT utan tydligt skrivit att vi fem pedagoger som skrivit studiehandledningen lagt till den. Tro det eller ej men genom att göra detta vilar inte längre vår undervisning och vår studiehandledning på vetenskaplig grund och En Läsande klass har helt plötsligt blivit ett hemmabygge. Jag vet nog inget läromedel/undervisningsmaterial som nagelfarits så mycket innan det getts ut. Manuset har hela tiden varit öppet för alla intresserade i stiftelsen, i de inblandade förlagen och två mycket erfarna redaktörer har lusläst och redigerat.
Att det är vanliga undervisande pedagoger som skriver för andra pedagoger tror jag är en styrka. Vi har dessutom varit väldigt tydliga med hur vi vill att man skall se på lektionsförslagen och studiehandledningen;
"Lektionsförslagen som vi presenterar i studiehandledningen ska ses som en tillfällig stödstruktur för lärare för att de sedan ska kunna införliva arbetet med läsförståelsestrategier i sin dagliga undervisning. Denna undervisning kommer då att kunna ges i de ämnesområden och med de texter som är aktuella i den vanliga undervisningen i skolans alla ämnen."
"Texterna som vi har valt och lektionsplaneringarna vi har skrivit ska ses som förslag på hur man kan arbeta . Låt dig inspireras, men gör detta material till ditt eget genom att testa, lägga till och dra ifrån som det passar dig och din klass/grupp."
De litterära texter vi har valt som nu faktiskt utgör en fantastisk textskatt har vi verkligen inte valt slumpmässigt utan eftertanke. Vi har lagt ned enormt mycket tid på att läsa barn- och ungdomsböcker och valt utifrån tema och genre men också utifrån läsengagemang och koppling till strategi. Självklart håller en del texter högre kvalite än andra och visst kan man bli frustrerad att en text tar slut innan man läst färdigt den. Men detta är ingenting vi har kunnat styra över. Istället önskar vi att man ser textskatten som ett smörgåsbord av texter. Att välja och vraka utifrån och samtidigt se dessa texter med handledning som en inkörsport till en mer strukturerad undervisning i läsförståelsestrategier.På mina föreläsningar tipsar jag om de översikter som följer med materialet och där man kan se att vi e x har 15 texter om barns rätt, 15 nyhetsartiklar, 15 fantastiska texter om vänskap och kärlek och många, många fler.
Självklart är det bra med granskning och ett kritiskt förhållningssätt och som duktig, engagerad och påläst pedagog är du van att göra didaktiska val bland metoder och läromedel."Du måste alltid tänka över dina didaktiska val och veta varför du väljer att göra på ett eller annat sätt. Var ska du och dina elever? Vad ska du bedöma i slutändan och hur ska du undervisa för att nå dit?" Att säga att pedagoger kommer att följa denna studiehandledning mot sin vilja och se detta som en receptbok som man slaviskt skall följa är att nedvärdera lärarkåren och vår yrkesprofession.
Men självklart finns det också risker och jag tycker att man skall ta både Westlunds och dessa författares oro på allvar. Vi måste se upp så att vi inte fastnar i strategierna och att undervisningen blir instrumentell. Strategierna är bara tillfälliga tankestöd. Målet är att på djupet förstå det man läser. Låt diskussionerna om textens innehåll ta fart i klassrummet och var inte rädd för att släppa taget om strategierna.
Jag tror på oss pedagoger och jag tror att vi genom det kollegiala lärande både inom skolan och i det utvidgade kollegiet kommer att möta En läsande klass på det sätt som vi i projektet hela tiden har önskat. Jag tror också på den våg som sveper in över landet där pedagoger och elever faktiskt börjar att kommunicera läsförståelse. Jag tror även på den positiva anda som pedagoger runt om i landet ger uttryck för och de underbart fina exempel som vi får ta del av varje dag i vår facebooksgrupp. Pedagoger som efter 40 år i yrket känner att de äntligen fått verktyg att undervisa sina elever i läsförståelse. Från och med nu väljer jag att se allt detta positiva och ta fasta på det. Så många pedagoger kan inte ha fel!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar