måndag 27 april 2015

När pusselbitarna faller på plats och vi får användning för våra verktyg

Ibland händer det, det där magiska att man har alla elever med sig och att de får användning av den kunskap de förvärvat på ett naturligt sätt i de situationer som uppstår i klassrummet. Vi har under en tid gått och väntat på att de fjärilslarver vi beställt från Storbrittanien skall dimpa ner med postbilen på den sörmländska landsbygden och i vår lilla skola i Råby. Vi kommer nämligen att under de veckor som är kvar fram till skolavslutningen ha en fjärilsodling i klassrummet. Egentligen har detta ämnesövergripande tema kring fjärilens livscykel pågått länge, ända sedan tidigt i höstas då vi fick ta hand om ett ägg som lämnats utanför vår klassrumsdörr. Redan då bedrev vi forskningsarbete, läste och skrev olika typer av texter samt byggde upp en förförståelse kring fjärilens livscykel. Ännu mer kunskap och förförståelse fick vi genom en gemensam studieresa till Fjärilshuset i Stockholm. Utifrån konstens alla regler inventerade vi förstås den samlade kunskapen och förde in i en VÖL-tabell. Eleverna fick också skriva ner vad de önskade veta och efter vår studieresa även vad de lärt sig.

Eftersom vi alla är lite pirriga inför det som komma skall vill vi vara rejält pålästa och veta hur vi skall ta hand om fjärilslarverna för att de skall kunna utvecklas till fjärilar. När vi beställde larverna fick vi en instruktionsbok på flera språk, där även svenska fanns med. Sagt och gjort satte vi igång att läsa denna text tillsammans och ojoj vad våra "Läsfixare" fick arbeta. Vi förutspådde, utredde ord och uttryck, ställde frågor på texten m m. För att höja aktivitetsnivån och göra alla delaktiga lät vi eleverna med jämna mellanrum vid lässtopp resonera med sin samtalskompis. Eftersom förförståelsen, intresset och engagemanget i uppgiften var så stor så kunde vi förstå det mesta i texten men vi insåg ganska snart
att denna text var för svår för förskolebarnen så vi bestämde oss för att plocka ut det viktigaste och skriva en egen instruktion. Under flera veckor har vi i vår undervisning i genrepedagogik fokuserat på instruerande texter och nu fick eleverna verkligen visa vad de lärt sig sedan tidigare.Utifrån det vi plockat ut som det viktigaste i texten gjorde vi alltså en instruktion tillsammans med rubrik, underrubriker och punktlista. Eleverna fick användning av både lässtrategier och skrivstrategier och vi fick samtidigt ett bevis på att eleverna har full koll på hur denna texttyp är konstruerad.Vi förstärkte vår instruerande text med bilder som bildstöd. och sedan var det bara att anslå texten på de platser där fjärilsodlingen skulle få ta plats. Eftersom vi läst om att burkarna med larver inte skulle stå i direkt solljus skapade vi en fjärilshylla på en bra plats i klassrummet. En annan sak som framgick tydligt i instruktionen var att när larverna kommer i sina papplådor så måste de öppnas omedelbart och därför fick eleverna hålla utkik efter postbilen under dagen.


På eftermiddagen var då det stora ögonblicket inne då postbilen kom och tro det eller ej men hade med sig våra papplådor. De elever som var kvar på fritids samlades förstås ivriga och förväntansfulla för att se hur laverna och burkarna såg ut. 


Nu ser vi med spänning framemot morgondagen då vi skall titta på larverna genom förstoringsglas och följa deras utveckling den närmsta tiden. Snart nog måste vi nog ge oss i kast med nästa del av texten där det står hur vi tar hand om pupporna och fjärilarna. Återigen kommer vi att få användning för våra läs- och skrivstrategier som en naturlig del i undervisningen.

Här nedanför hittar ni våra filmer om "Hjärtegrynet" och vår studieresa till Fjärilshuset.






söndag 26 april 2015

Tänkvärda ord och tankevurpor

Det finns nog ingen i vårt avlånga land som kan uttrycka och förmedla kärnan i vårt läraruppdrag som Ann-Marie Körling kan. Många tänkvärda ord och tankevurpor, där jag verkligen var tvungen att rannsaka mig själv och mitt förhållningssätt, förmedlades under förra veckans föreläsning. Rubriken på föreläsningen var; "Med läroplanen i den ena handen och barnkonventionen i den andra"

På storbildsskärmen när vi kom in stod följande citat:
Barn drar till sig vår uppmärksamhet när de stör oss eller är till besvär.
Vi ser inte när barn är lugna, allvarliga och koncentrerade.

Dessa rader sätter ju igång tankarna. Jag kände hur jag både blev intresserad av vad som komma skall och samtidigt lite provocerad. Visst ser jag eleverna även när de är lugna, allvarliga och koncentrerade men kanske ger jag de elever som "stökar" mer uppmärksamhet. Körlings syfte med citatet var just som hon kallade det. "Att väcka förutsättningen för ett intresse". Hon ville visa oss hur lätt det egentligen är att få grepp om gruppen och skapa nyfikenhet genom ett citat, en mening eller ett ord. Jag kunde förstås inte låta bli att göra kopplingen till vårt klassrum där eleverna varje morgon möts av en Godmorgon-hälsning med olika syften. Det kan vara att vi vill få till en diskussion kring hur vi är mot varandra, det kan vara att vi vill leda in dem på ordklasser, sammansatta ord m m. Hur som helst har eleverna någonting att fokusera på när de kommer in i klassrummet. Någonting som fångar deras nyfikenhet och intresse.

Ann-Marie Körling fortsatte att hålla greppet om oss genom att skriva ordet "POTATIS" på tavlan.Vi fick säga ordet tyst, säga det högt, säga det med punkt efter, med utropstecken o s v. Vi fick också associera fritt och prata med grannen under 15 sekunder. Därefter fick de som ville berätta om sina associationer inför hela gruppen. Denna samtalsmodell genomsyrade sedan hela föreläsningen och återigen gjorde jag kopplingen till vårt klassrum och "EPA-modellen" där eleverna först tänker själva, tänker i par och sedan gemensamt. Denna modell använder vi oss framförallt av i textsamtalen men efter denna föreläsning kommer vi att nyttja den ännu mer. Aktiviteten i klassrummet blir ju väldigt hög och du får alla elever delaktiga. Dessutom har du som pedagog möjlighet att få en överblick över gruppen, möjlighet att lyssna på samtal och att samtala själv med en eller flera elever.Det är dessutom viktigt att eleverna har olika samtalspartners och förflyttningar i klassrummet är bara positivt. Ann-Marie modellerade för oss hur hon bemöter individer i ett klassrum under samtal. Hon värderade inga svar utan istället speglade hon det vi sa på olika sätt. Hon var väldigt positiv till allt och stöttade oss i att det inte finns några rätt eller fel. Alla elever skall ha rätt till sin röst i klassrummet och det är jag som lärare som är ansvarig för det klimat jag skapar i ett klassrum. Eleverna och jag måste dessutom samspela om lektionens innehåll för att eleverna skall känna sig delaktiga och engagerade.

I ett klassrum är innehållet på lektionen lika viktig som relationerna i rummet. Vi måste hela tiden arbeta med relationer och även reparera om man vid något tillfälle varit tvungen att göra en tillsägelse. Även här modellerade Ann-Marie vad som händer i ett klassrum om man ger en elev en tillsägelse rakt ut i hela gruppen. Inför alla oss andra sa hon till en av pedagogerna att han inte får stå upp längst bak i klassrummet. All uppmärksamhet och alla blickar vändes mot denna pedagog och vi glömde för en stund allt kring innehållet i föreläsningen. Genom detta exempel fick jag verkligen en tankeställare. -Vad vinner vi egentligen på tillsägelser som denna? I många situationer vinner man nog mer på att bibehålla fokus på innehåll och ignorera icke önskvärt beteende.

Varje barn har rätt att behålla sin identitet och vi måste möta varje elev med respekt. Värdegrunden är ett värde att representera, möta och handla genom och i. Vi måste tillsammans komma överens om hur vi vill ha det i vårt klassrum. Värdegrunden börjar med mig och därför är det viktigt att ta hand om sig själv och andra samt även den miljö vi befinner oss i.


Det är dessutom hela tiden viktigt att fundera över sitt eget förhållningssätt. -Vad väcker mitt beteende och handlande hos eleverna? -Väcker det trots eller vilja? Ann-Marie gav ett så bra exempel på hur man ofta gör när en elev inte är motiverad och inte vill. Vi säger ofta till eleven att du behöver BARA göra dessa uppgifter  istället för att fråga eleven hur många han/hon tror att han/hon hinner på den stund som är kvar. Ett annat tips är att uppmana eleven att BERÄTTA om uppgiften. Vad tänker du? Berätta!

Enligt Ann-Marie så handlar undervisningen mycket om att utmana, skapa nyfikenhet och engagemang. Vi fick många användbara tips på vägen under denna eftermiddag. 
Nu är det helt enkelt upp till oss vad vi gör av det.

onsdag 15 april 2015

Hälsovecka och brev till Pippi Långstrump

Denna vecka har vi en hälsovecka på vår lilla skola. Som vanligt tar vi vår utgångspunkt i en pedgogisk planering utifrån kursplanens mål. Målen är framförallt hämtade ur kursplanen för ämnet idrott och hälsa men även biologi och svenska får utrymme i vår hälsovecka. Som vanligt försöker vi även lyfta de språkliga målen och hitta så många tillfällen som möjligt att tala, lyssna, läsa och skriva.

Vi presenterar målen för eleverna och diskuterar vad hälsa är och vad det innebär att uppleva psykisk och fysiskt välbefinnande. Tillsammans kommer vi fram till att det handlar om att känna sig pigg och glad och vilka faktorer som kan påverka att man känner så. Vi går rastpromenader, har extra rörelseaktiviteter och vi ser inspirationsfilmer från "Pelle Pump materialet". Vi ser till att eleverna får en samlad förkunskap och plattform att stå på när det gäller hälsobegreppet.


Därefter är det dags att hitta kopplingen till Astrid Lindgren och hennes berättelser (Under 15 veckor har vi tagit avstamp i Astrid Lindgrens berättelser). Utifrån illustrationer hämtade ur Pippi Långstrump får eleverna i smågrupper diskutera utifrån frågeställningen. -Vad gör Pippi bra respektive mindre bra för att uppnå god hälsa?

Eleverna  tittar på bilderna och  funderar först på egen hand, därefter samtalar i grupp och tillsist sammanfattar våra reflektioner i helklass.(EPA-modellen) Reflektionerna visade sig vara många och vi kunde komma fram till att Pippi Långstrump har en hel del saker som hon kan förbättra för att uppnå psykiskt och fysiskt välbefinnande.


Från det talade språket var det nu dags att ta steget in i det skriftspråket och i par författa ett brev till Pippi som även skulle innehålla en instruktion med uppmaningar kring vad hon kan göra för att uppnå en bättre hälsa. Engagemanget var stort när eleverna satte sig vid datorerna eller vid borden laddade med penna och papper. Tillsammans skrev de en liten inledning om orsaken till brevet, de positiva saker som de kunnat urskilja utifrån bilderna och sedan det som Pippi faktiskt måste bli bättre på.


Genom detta brev fick eleverna både visa vad de fått med sig kring hälsobegreppet och om de kunde uttrycka vilka faktorer som faktiskt påverkar vår hälsa. 

Som avslutning kommer eleverna att få läsa upp sina brev för varandra och även utvärdera sitt eget kunskapsinhämtade utifrån målen i kursplanen. Ett roligt och lite annorlunda sätt att koppla ihop olika ämnen och återigen ta avstamp i Astrids fantastiska värld.


söndag 12 april 2015

Läs- och skrivstrategier som en naturlig del i alla ämnen



Manus till presentationen
När man väl börjat undervisa strukturerat i strategier för förståelse så genomsyrar det allt arbete i skolan. När vi gör en gemensam utflykt, ser en film och så fort vi tar oss an en text. För att skapa en större helhet både för eleverna och oss pedagoger så har vi f r o m i år arbete mycket mer ämnesövergripande.Utifrån kunskapsmålen i NO/SO bakar vi in olika mål i svenskämnet beroende på vilka förmågor vi vill lyfta inom ett område och vilka genrer vi vill fokusera på. Vi har i år skapat ett luftigt schema där vi 3 dagar i veckan arbetar integrerat med SV/SO/NO och även andra ämnen kommer in som bild och idrott förstår. Vi har genomfört ett sådant område i höst och håller nu på med vårt andra. Det stora ämnesövergripande området som vi arbetar med nu är runt Astrid Lindgren. Vi kommer att arbeta 15 veckor med detta och baka in både hälsa, fysik, rätt/orätt, flykt m m.

Cirkelmodellen är en undervisningsmodell och stödstruktur för att utveckla skrivande i olika genrer.Pauline Gibbons berättar om denna modell i sin bok "Stärk språket stärk lärandet" Man utgår från eleverna samlade förkunskap genom att prata om det aktuella området, kanske se en film m m. Därefter läser man texter för att få syn på de texttypiska dragen. Vi skriver en gemensam text och till sist en individuell text.

Vi startade vårt tema kring Astrid Lindgren med en väska med ledtrådar/saker för att komma in på vad vi faktiskt redan vet om Astrid. Vi gjorde ett VÖL- schema där vi skrev ner tillsammans vad vi redan vet. Därefter funderade vi på vad vi önskar veta och eleverna fick skriva ner egna frågor på detta.Vi såg en film och använde våra läsförståelsestrategier. Vi läste en gemensam text och använde våra läsförståelsestrategier. 

I nivågrupper fick eleverna sedan ta sig an olika typer av texter, använda lässtrategierna och då framförallt Reportern eftersom det var den strategin som vi fokuserade mest på just då. I grupp fick de ställa frågor på raderna och tillsammans svara med hela meningar. Utifrån de nedskrivna svaren fick eleverna i tvärgrupper redovisa vad de kommit fram till för att slutligen skriva en egen text om allt de lärt sig om Astrid. Då får vi även svar på L i VÖL. Parallellt med att vi läser dessa faktatexter låter vi eleverna vissa pass läsa Astrids skönlitterära verk i par, grupp eller lyssna på texter som är hämtade från ELK.

Gibbons presenterar ännu ett verktyg i sin bok ”Stärk språket stärk lärandet och det är någonting som brukar kalla Gibbons fyrfältare. Undervisningen utgår från det talade språket och genom stöttning skall eleverna komma närmre ett mer komplext skolspråk. Det handlar om att starta i en gemensam upplevelse, ett experiment där eleverna i grupp samtalar och resonerar. Det handlar om att lyfta ämnesspecifika ord och undervisa i nyckelord. Nyckelorden skall sedan införlivas i elevernas egna språk först genom muntliga aktiviteter och sedan i det skrivna språket.

För att göra detta tydligt både för elever, pedagoger och föräldrar så är det viktigt att göra en pedagogisk planering där vi lyfter de språkliga målen.

Gibbons fyra faser;

1.      Upplevelse i lekparken
2.      Introducera nyckelord
3.      Samtala och redovisa i grupper med bildstöd och ord.
4.      Utifrån ord och bild skriva ner vad de varit med om, vilka experiment de har gjort.

Hur kommer då lässtrategierna in i detta arbetssätt? Jo eftersom man går från det talade till skrivna språket så är alla dessa aktiviteter en förberedelse inför läsningen av en läromedelstext. Gibbons pratar t o m om den femte fasen i sin bok och då är det att läsa och förstå en text inom det aktuella ämnesområdet.

Parallellt med detta arbete har vi läst Bröderna Lejonhjärta som högläsningsbok. Vi har haft egna individuella läsloggar där eleverna fått använda läsfixarna och reflekterat över innehållet i texten.


Utifrån Lejonhjärta har vi även kopplat på våra SO-mål om att flytta och vilka orsaker samt konsekvenser det kan bli av en flytt. Vi har gjort avstamp i sagans värld och gjort textkopplingar till historiska händelser och till nuet.