lördag 30 maj 2015

Ett år med Vips och Läsfixarna

Under detta läsår har jag haft möjlighet att pröva ett nytt läromedel med min läsrupp bestående av ettor och några tvåor. Läromedlet som heter Vips är en läslära med tillhörande arbetsbok, musikskiva, väggplansch och övrigt material. Det som tilltalar mig väldigt mycket är att man samlar hela gruppen kring en gemensam text och samtalar kring texten tillsammans. Varje måndag har jag introducerat ett nytt kapitel och en ny liten varelse. Det är nämligen så att bokens innehåll utspelar sig på ett hotell som heter "Vov hotell" och dit kommer de mest fantastiska figurer. Till denna läslära har vi kopplat vårt lässtrategiarbete med den arbetsgång som vi presenterar i "En läsande klass" http://www.enlasandeklass.se/. Precis som i ELK introducerar/repeterar vi "Spågumman" först och förutspår vad varje kapitel kommer att handla om. Ledtrådar till våra förutsägelser får vi från det vi tidigare har läst, från de bilder som hör till materialet samt från den musik som hör till och förstås också rubriken på nya kapitlet. Framsidan på högläsningsboken inbjuder dessutom till att förutspå så mycket tid ägnades åt att titta på bilden och att förutspå tillsammans redan innan vi började att läsa själva boken. Eleverna fick dessutom rita och skriva om sina förutsägelser.På det viset byggde vi upp en förväntan över vad som kommer att hända i boken. Tittar man noga på framsidan ser man även några små ögon titta fram. Vad är det för små varelser?

Varje figur som presenteras med namn och bild har ett eget rum på Vov hotell. I vårt klassrum finns denna fina bild på alla rum och på receptionen. Det har känts som vi är en del av detta hotell och att vi på måndagar fått kliva in och veta mer vad som händer där. Vi har dessutom under tidens gång upptäckt fler och fler små saker i bilden och när vi i näst sista kapitlet äntligen fick kliva in genom dörren till lekrummet så jublade eleverna. Som de väntat på detta ögonblick. "De osynliga små" som finns med genom hela boken har på fler än ett sätt påverkat vårat arbete i klassrummet. När vi hade en liten larv på besök var det de osynliga små som retades och hittade på bus. Det är roligt när textens innehåll spiller över på andra ämnen och situationer.

En annan sak som jag uppskattat är att de elevböcker som följer materialet är indelade i fyra nivåer och att den texten är en fortsättning och fördjupning av det som vi har läst gemensamt i högläsningsboken. Författaren Lena Hultgren tillför alltså nytt innehåll i elevböckerna vilket gör de spännande och motiverar till att läsa på egen hand. Eleverna har tillsammans med en läskompis läst det aktuella kapitlet före texten går hem som läsläxa. Eftersom vi under höstterminen fokuserade mycket på att knäcka läskoden och skapa flyt i läsningen var läsläxan att läsa kapitlet upprepade gånger på hemmaplan. Denna läxa tycker jag är befogat att ha i åk1-2 men det är viktigt att läxan följs upp och att man kommunicerar med hemmet på ett positivt sätt i en liten logg. Varje måndag före jag läser det nya kapitlet har jag suttit ned med varje elev och lyssnat på deras läsning, kommenterat i loggen och pratat igenom hur det gått på hemmaplan. Övriga elever har då arbetat med den arbetsbok som hör till materialet och klarat det på egen hand med hjälp av sina klasskompisar. 

När "Spågumman" är introducerad så finns den lässtrategin med oss så fort vi tar oss an en text och sedan introducerar/repeterar vi "Detektiven" http://marietrapp.blogspot.se/2014/10/lasfixarna-och-vips.html Alla Läsfixarna introduceras/repeteras grundligt under höstterminen både utifrån Vips och andra texter. Periodvis har vi en högläsningsbok och periodvis har vi parläsning i klassrummet. Många sakprosatexter inom No och So blir det också förstås. Till all läsning som bedrivs kopplar vi den eller de strategier som är aktuella för tillfället så klart även när det gäller "Reportern". http://marietrapp.blogspot.se/2014/11/att-stalla-fragor-pa-text-en.html

Under våren har de flesta elever knäckt läskoden och börjar få ett bra flyt i sin läsning. Då är det viktigt att ha lite olika nivåböcker att tillgå. Våra elever har tillsammans med mig fått välja vilken färg på bok de skall läsa och när det är dags att ta steget över till nästa. Ibland har de fått med sig två böcker hem för att verkligen kunna känna sig för vilken som är lagom just för dem. Så här har nivåfördelningen sett ut på de 12 elever som jag har haft i min läsgrupp under läsåret som gått. De elever som inte kommit igång tillfredsställande med sin läsning får stöd hos speciallärare.  

            Aug 2014     Nov 2014       Feb 2015         Maj 2015
Nivå 1          0               0                       0                   0
Nivå 2          6               3                       0                   0
Nivå 3          0               3                       4                   2
Nivå 4          6               6                       8                  10                                                
När alla förståelsestrategier är presenterade och inarbetade använder vi det verktyg som behövs för att förstå det vi läser. Vi fokuserar mycket på vad texten har att säga oss, vilka kopplingar vi gör o s v.  Eleverna har ibland under högläsningsstunden fått sitta i grupper där varje gruppmedlem fått uppgiften att använda en av strategierna. Jag läser högt, gör lässtopp och eleverna diskuterar i grupp efter ett givet mönster. Detta för att de längre fram skall kunna ta med sig modellen in i sin egen läsning. Denna arbetsgång har vi också påvisat i ELK.




Vi använder läslogg "Stjärnläsaren" först tillsammans och sedan får de elever som nått flyt i sin läsning en logg som följer läsläxan.  Efter att högläsningsboken var utläst ställde vi oss alla dessa frågor som texten inte gett oss svar på utan där svaren finns hos oss själva. Detta ger fantastiska diskussioner i klassrummet och inspiration till att skriva vad vi tror kommer att hända härnäst. Det finns nämligen en fortsättning!                                                                  

onsdag 13 maj 2015

Reflektioner kring året som gått

Nu har det snart gått ännu ett läsår och det är dags att summera, utvärdera och tänka framåt. Det har varit ett minst sagt händelserikt år. Samtidigt som jag har undervisat elever i åk f-3 på Råby skola har jag  i min egen kommun, i vårt land och utomlands delat med mig av min undervisning i läsförståelsestrategier och "En läsande klass". Jag har föreläst på 33 olika orter både heldagar och halvdagar. Jag har varit i Finland och i Tyskland. Parallellt med detta har jag gått en utbildning på Mälardalens högskola kring Språk i alla ämnen för alla elever. Detta har inneburit att jag lett ett projekt på kommunnivå där 8 olika skolor varit inblandade http://nykopingforstelarare.blogspot.se/och dessutom lett en lärmodul inom samma tema inom vårt skolområde.http://slabroskolan.blogspot.se/ Mälardalen avslutades i december med en konferens där alla kommuner delade med sig av sitt arbete och där Hannah Stehagen föreläste. Allt detta har förstås lett till en egen personlig utveckling. Att få sätta ord på sina tankar och visa på sin egen undervisning för andra är i sig utvecklande men också alla dessa möten och diskussioner med intresserade och engagerade pedagoger har gett mig otroligt mycket. Att leda studiecirkel och workshops är fantastiskt och ett lärande i sig.http://marietrapp.blogspot.se/2015/03/att-fa-vara-en-del-i-ett-larande-ar.html

Vad har då allt detta satt för avtryck i min egen undervisning? Det är ju trotsallt där det händer - i det egna klassrummet. All inspiration, litteraturläsande, diskussioner m m måste bearbetas och sedan anpassas till den egna elevgruppen och den egna undervisningen. Det är där Skolutveckling sker! 

Utbildningen på Mälardalen har så här i efterhand gett mig otroligt mycket. Jag har fördjupat mig i vad en språkinriktad undervisning är. Jag har läst Gibbons,Hajer,Stehagen mfl och äntligen fått ihop helheten. Hur läs- och skrivstrategier är stödstrukturer i ett språkutvecklande arbete. Jag har också insett att ett lärande måste utgå från elevernas erfarenhet, sättas i ett sammanhang. Redan i augusti när jag och min kollega grovplanerade läsåret tänkte vi nytt. Vi utgick från målen i vår kursplan i ämnena No och So och tittade på hur vi kan arbeta med språket;  läsa, skriva, tala och lyssna kopplat till det. Vi gjorde ett schema där vi bakade ihop No/So och Sv och fick tre härligt långa pass i veckan. Vi tittade även på hur vi kunde förstärka dessa arbetsområden genom de praktiskt estetiska ämnena. Vi planerade upp vårt först ämnesövergripande tema kring "Ett Hjärtegryn" och inledde terminen med det. Jag har bloggat och dokumenterat hela arbetsområdet i skrift och små filmer.http://marietrapp.blogspot.se/2014/09/ovantat-besok.html. I detta ämnesövergripande tema fick vi på ett naturligt sätt ta del av olika texttyper. Vi utgick från modelltexter, skrev tillsammans och på egen hand. Allt utifrån Gibbons cirkelmodell. På våra stora anslagstavlor i klassrummet växte successivt tavlor fram som ett stöd till de olika texttyperna.

Vi har också på ett helt annat sätt än tidigare utgått från det talade språket för att successivt närma oss det skrivna. Vi har planerat och genomfört undervisningen utifrån Gibbons 4 faser och i detta använt bildstöd mycket mer än tidigare. Detta arbetssätt och förhållningssätt har genomsyrat hela vårt nästa stora ämnesövergripande tema kring Astrid Lindgren. Detta tema höll på i 15 veckor och vi fick bla in Fysik, So och Hälsa. Här är ett exempel som jag har bloggat om.
http://marietrapp.blogspot.se/2015/03/att-gora-textkopplingar-med-stod-i.html

Anna Kayas filmer kring Språkliga mål och allt det material som finns i Norrbackas språkutvecklingsgrupp har hjälpt oss att förfina och utveckla våra pedagogiska planeringar. Vi har lyft de språkliga målen i planeringarna och verkligen sett till att dessa dokument inte bara hamnar i någon pärm utan blir levande för eleverna.Samtidigt som vi lyft de språkliga målen har vi även fokuserat på "The big 5" Att dessa viktiga mål blir synliggjorda och att eleverna tillsammans får reflektera och utvärdera hur arbetet gått.

Någonting annat som gett avtryck i min undervisning under året är mina möten med Ann-Marie Körling. Hon är helt fantastisk på att sätta ord på det viktiga och att hela tiden lyfta språket i undervisningen.http://marietrapp.blogspot.se/2015/04/tankvarda-ord-och-tankevurpor.html Efter mötena med henne har vi ännu mer övergått till "EPA-modellen" och har inte längre så mycket handuppräckning. Elevaktiviteten har ökat påtagligt och fler elever gör sin röst hörd i klassrummet. Jag har även påverkats i mitt förhållningssätt och blivit mer medveten om hur jag skapar ett intresse och engagemang i klassrummet och hur jag möter varje individ.

En av årets höjdpunkter
Läskonferensen med Adrienne Gear blev en verklig positiv upplevelse där jag kanske mer blev bekräftad att vi är på rätt väg än att jag fick så mycket nytt. http://marietrapp.blogspot.se/2015/05/reading-power-och-en-lasande-klass.html. Jag var helt lyrisk när jag åkte hem från den konferensen.

Det börjar bli dags att blicka framåt mot nästa läsår och sätta upp nya mål för den egna utvecklingen och förstås den egna undervisningen. Det kommer att bli ett spännande år även nästa år. Jag kommer efter 10 år lämna mitt älskade Råby och arbeta som speciallärare på vår större skola Släbro. Där kommer jag att få arbeta mot fler pedagoger och mot fler elever. Min förhoppning är att jag skall arbeta nära pedagogerna och vara en del i deras planering. Att jag kan förstärka och finnas för de elever som behöver lite mer. Jag kommer fördjupa min kunskap kring hur jag möter elever med ett annat modersmål och även elever med språkstörning. Jag kommer att vara en del av Legilexi och kommer troligtvis att få pröva dessa verktyg med mina elever i ett tidigt skede - kanske redan i höst. Jag kommer att fortsätta föreläsa och skall pröva på att handleda pedagoger på distans.Jag skall förhoppningsvis åka till Åland igen, jag skall till Zurich och e v Washington. Jag är väldigt sugen på att dela med mig av min undervisning genom att skriva en bok eller ett läromedel.  Jag kommer så småningom att slutföra min speciallärarexamen.Tänk om dygnet hade fler timmar!

lördag 2 maj 2015

"Reading power och En läsande klass"

"Reading Power is a practical reading comprehension program designed to help students learn specific thinking strategies to use while they read and to develop a language of thinking."

Jag bara älskar ordet "READING POWER" och det program som pedagoger arbetat fram kring undervisning i läsförståelse i Canada. Förgrundspersonen heter Adrienne Gear och hon har under 10 år arbetat fram detta strukturerade undervisningsprogram som spritt sig i Canada. Hon är verksam lärare i British Columbia och har även skrivit fler böcker om sin undervisning. Hennes böcker baserar sig på David Pearsons forskning. Läs mer här!

På Läskonferensen i Stockholm den 24 april hade jag förmånen att få lyssna på henne som föreläsare. På ett enkelt humoristiskt sätt berättade hon hur hon vägleder sina elever till att bli riktigt goda läsare med en bra läsförståelse både på skönlitterära texter och faktatexter. Många av oss som lyssnade blev väldigt inspirerade och delandet fortsatte även på twitter och facebook. En pedagog vid namn Åsa Edenfeldt har sammanfattat sina intryck från föreläsningen.  http://strategierforlarande.se/2015/04/24/forelasning-med-adrienne-gear-att-lasa-faktatexter/

Eftersom "En läsande klass" har fått rätt mycket och svidande kritik från läsforskare här i vårt land kan jag ju inte låta bli att föra fram likheterna med "reading power" - ett program som lovordas av bl a Barbro Westlund. 

Dessa 6 likheter kunde jag se tydligt utifrån Adriennes föreläsning och det stärker mig i min uppfattning att "En läsande klass" också är ett undervisningsprogram som man kan använda sig av inledningsvis för att få verktyg att undervisa mer strukturerat i läsförståelse.

Reading Power och En läsande klass har detta gemensamt:

* 5 strategier för att det skall bli greppbart för pedagoger och elever.

* Introducerar en strategi i taget men har som mål att kunna använda alla strategier på olika typer av texter.

* Textbank med texter som passar till en viss strategi.

* Eleverna ställer egna frågor på texten istället för att bli serverade med färdiga frågor

* Strategin "Visualisera" finns med bland de 5.

* Konkretisering av strategierna i form av bilder och figurer inledningsvis.


De 5 strategierna i Reading Power

Vikten av att ställa egna frågor

Textbank utifrån strategierna

Enligt Adrienne Gear så är det väldigt bra att fokusera på en strategi i taget i början för att befästa den men att målet i slutändan är att läsaren skall kunna använda alla strategier på olika typer av texter. Enligt Adrienne är det också bra att inte ha alltför många strategier att utgå ifrån i sin undervisning. Det måste vara greppbart och därför har hon valt ut 5 stycken. En nyckel till att förstå texten på djupet är att lära eleverna att ställa egna frågor inte servera dem med färdiga. Att Visualisera ses som en så pass central strategi att den får ta plats bland de 5. Enligt Adrienne finns det texter som passar extra bra för att träna en viss strategi och i hennes klassrum har hon organiserat böckerna på det viset. I "En läsande klass" har vi 5 strategier, Vi har en textbank uppbyggd dels utifrån teman men också utifrån vilken strategi vi tränar och som passar bra till texten. I en läsande klass introducerar vi strategierna på ett genomtänkt strukturerat sätt med en strategi i taget."Reportern" är en nyckelstrategi och eftersom vi upplevde att vi saknade en strategi i RT så skapade vi Konstnären - att visualisera. Vikten av att ha mentala verktyg/tankestöd inledningsvis Det är svårt att sätta ord på hur vi tänker och med yngre barn måste vi konkretisera. Adrienne använde pusselbitar i ett barns hjärna, vi använder figurer. Syftet är detsamma
Det känns som om vi inte är helt ute och cyklar...