söndag 31 augusti 2014

Vikten av förberedelse inför en lässtrategilektion

I morgon är det dags att skapa ett magiskt ögonblick tillsammans med våra förstaklassare. Vi skall ge oss in i en ny magisk värld genom att öppna en ny gemensam högläsningsbok. Genom att använda läsförståelsestrategier som stöd under textsamtalen kommer vi att nå djupet i textens innehåll och bli engagerade i det som händer i boken. För att denna lektion skall bli magisk och för att jag skall kunna introducera och använda lässtrategier på texten måste jag som pedagog förbereda mig. Jag måste självklart läsa texten först, gärna flera gånger och reflektera över vilka tankar jag får, vilka strategier jag använder.

Som tur är har jag egna små individer här på hemmaplan och de är väldigt bra bollplank just för detta ändamål. Tillsammans har vi nu på morgonen synat bokens framsida och hittat saker som jag inte sett förut. Vad är det för sken som kommer från korgen? Vad är det för små ögon som glittrar i mörkret? Vem ligger i korgen? Vad är det för hus?

Vi läser tillsammans första kapitlet och märker att "våra konstnärer" får arbeta väldigt mycket. Det här är en författare som ger oss sinnesintryck och får oss att känna dofter, höra ljud m m. Att få kika in i det stora skafferiet på Vov hotell gjorde både mig och sonen så hungriga att vi fick ta en paus i läsandet och äta frukost.

Den här författaren är heller inte rädd för att använda nya ord och uttryck och gör någonting som jag tycker goda författare skall göra. Hon bakar in betydelsen av ordet i sammanhanget och förklarar både nattportier, disk och foaje m m. Vi kan alltså utreda orden genom att vi läser om och läser vidare.

I första kapitlet får vi också lära känna en berättarröst som ställer frågor till oss läsare, vilket är ett grepp jag gillar. "Kanske har du också funderat över vem som pillar in den röda paprikan i gröna oliver?"

Jag förbereder mig genom att markera lässtopp och hur jag kan tänka högt inför eleverna. Jag funderar också igenom hur mycket och var jag skall släppa in elevernas funderingar och frågor. Att läsa en skönlitterär högläsningsbok och samtidigt använda lässtrategier är en balansgång så att texten inte blir alltför sönderhackad. Mitt syfte i morgon är att fokusera på Spågumman och strategin att förutspå. Jag vill att eleverna skall bli medvetna om att vi genom ledtrådar både i bild och text kan göra förutsägelser. Utifrån denna fantastiska framsidesbild lovar jag att detta inte blir så svårt men även under och efter läsningen kommer vi att plocka fram Spågumman. För vad är det för lurvigt i korgen och vilka är De osynliga små?

Nu känner jag mig förberedd och längtar till morgondagen.

Boken är en läslära som heter Vips. Författare Lena Hultgren

lördag 30 augusti 2014

Expertläsare/Stjärnläsare och Gemensam läsning/Enskild läsning

Barbro Westlund menar att en expertläsare ofta omedvetet växlar mellan olika strategier och väljer strategi beroende på läsningens syfte och texttyp. Att använda lässtrategier innebär att få mentala verktyg för att förstå en text.

Syftet med undervisning i lässtrategier är att utveckla eleverna till ”Expertläsare”. För att göra det behöver vi ge dem olika strategier – verktyg för att lyckas. Precis som snickaren förstår att han behöver olika verktyg för olika syften använder den gode läsaren olika lässtrategier.

Lässtrategier  ska vara så förankrade hos eleverna att de kan plocka fram dem närsomhelst de kommer i kontakt med olika texter oavsett genre. Målet är att eleverna ska bli expertläsare och äga sina strategier.

I En Läsande klass har vi använt ett annat begrepp  för denna expertläsare, nämligen ”stjärnläsare”.


 Stjärnläsare” blir man alltså inte då man behärskar ett givet antal strategier utan när man låter lässtrategierna samspela för att fördjupa och kontrollera sin förståelse.  


Stjärnläsaren övervakar sin läsning och är medveten om när hon/han inte förstår och har då olika verktyg/strategier att ta till. "Att veta när jag inte förstår och vad jag skall göra då skiljer den goda läsarens strategier från den svage läsarens" Denna förmåga utvecklas hela tiden då vi ställs  inför nya utmaningar när vi exempelvis möter svårare  texter och andra texttyper.

Att vi valde begreppet "stjärnläsare" istället för expertläsare var för att vi ville ha en symbol som konkretiserade detta och som vi kunde visa för eleverna som ett stöd i tänkandet.




Elever som delger varandra sina egna lässtrategier, hur man gör när man förstår en text och samtidigt diskuterar, tolkar och värderar innehållet i texten utvecklar sin läsförståelse. (Westlund, 2010) . 



Vår studiehandledning vilar på tre ben; högläsning, strategier och dialog där texten och textens innehåll är det viktigaste. Boken skall alltid vara i centrum.



Genom att samtala om textens innehåll med strategierna som stöd skapas ett läsengagemang hos eleverna,som förhoppningsvis i förlängningen leder till ökad läslust. Ur den gemensamma läsningen föds den självständiga läsningen (Körling). Det huvudsakliga målet med undervisning i läsförståelsestrategier är att eleverna skall ta med sig strategierna/verktygen in i den egna läsningen och självklart måste de få öva på även detta. I ELK har vi valt att visa den progressionen genom att man går från modellektioner till det gemensamma läsandet till par/gruppläsning. 

Att vi inte har med någon enskild läsning i studiehandledningen är för att vi vill visa på ett förhållningssätt till texter där dialogen och samtalet om det lästa är i centrum. Jag personligen är dessutom livrädd att elever skall lämnas ensamma i sitt lärande och i sin läsning. Jag har sett alltför många tysta klassrum där elever tränar läsförståelse genom tyst läsning och instuderingsfrågor och det gör mig ledsen. Tyst egen läsning skall också rymmas inom skolans ram men den måste ske på ett medvetet och genomtänkt sätt.


Och tillsist ännu en gång;

Vi kallar inte "En läsande klass" för EN metod som bygger på EN forskningsbaserad modell utan mer som ett förhållningssätt till texter med dialogen i centrum. Vi delar med oss av den undervisning som förekommer i våra klassrum – inget annat. Vår önskan är att ni ser materialet som en stödstruktur och inspirationskälla - inte som någon färdig mall. 


torsdag 7 augusti 2014

"Självständigt läsande föds ur den gemensamma läsningen"

För mig har det alltid varit oerhört viktigt att vara medveten om att läsning består av flera delar och att vi måste vara mycket tydliga med vårt syfte i läsundervisningen. Eftersom jag undervisar de allra yngsta så är en mycket viktig del i min läsundervisning att få eleverna att knäcka läskoden. Att förstå den tekniska sidan av läsningen genom att kunna koppla ljud- bokstav, ljuda ihop ljuden till ord och så småningom automatisera färdigheten och då läsa med flyt. Denna process går väldigt snabbt för en del elever medan andra behöver mycket träning. Därför är det viktigt att både i skolan och i hemmet ge tid till att träna avkodning. Jag är ingen förespråkare av läxor men just läsläxan i syfte att automatisera läsningen brukar jag prata mig varm för. Avkodningsträning kan ske på många olika sätt och i dag finns många bra dataprogram som tränar denna färdighet. Att läsa samma text flera gånger kallas för upprepad läsning och just det har forskning visat på är gynnsamt för att utveckla avkodningsförmågan. För de elever med långsam avkodningsförmåga har jag använt materialet "Läsinlärning i 7 steg", "Rydaholmsmetoden","4 sagor", "M-G-programmet"," Läslådan" samt övningar ur "Lexia" m m. Eftersom det är tröttsamt, krävande och ganska mekaniskt att träna denna färdighet behövs variation i arbetsmaterial och program.

För att träna avkodningen i skolan schemalägger vi alltid parläsning ganska många veckor in på höstterminen. Genom parläsningen får läsaren en mottagare och det finns någon att diskutera ord och innehåll med. Så småningom använder vi parläsningen även i vårt lässtrategiarbete som är den andra delen i vår läsundervisning; att utveckla läsförståelse.

Vår medvetna strukturerade undervisning i att utveckla läsförståelse tar sin utgångspunkt i högläsningen.

I åk 1 har vi en läslära som vi utgår ifrån. Under flera år har vi haft ABC-klubbens material men skall i år pröva läseboken om Vips. Det som är så tilltalande i båda dessa material är att man utgår från en gemensam högläsningsbok och att eleverna därefter får öva sin avkodning på en text där innehållet redan är känt. Utifrån högläsningsboken introducerar vi våra Läsfixare. Vi har sedan 2-3 lässtrategipass/vecka där vi följer arbetsgången i ELK. Texterna vi använder då kan vara hämtade från ELK men också från en högläsningsbok som vi valt.

Nytt för i år är att vi kommer att arbeta ämnesövergripande med SV/SO/NO. Vi har en 3-års plan för vårt arbete mot kursplanens mål i SO/NO och de områden vi skall avhandla i år samkör vi med svenska.Vi har valt att lyfta fram olika förmågor under olika veckor och även kopplat detta till olika texttyper. På våra 3 långa pass som vi har varje vecka kommer vi att läsa olika typer av texter med lässtrategierna som hjälp, vi kommer att skriva texter utifrån Cirkelmodellen och självklart varva arbetet med föreläsningar, grupparbete och pararbete. 

Vi har även två  IUP-pass inplanerade varje vecka och då är det elevens egna mål som är i fokus när det gäller svenskämnet. Eleven kan då läsa och skriva olika texter oftast tillsammans med kompis. Material som vi har använt oss av här är mycket skiftande men IT-verktygen har en framträdande roll.

I vårat klassrum lämnas ingen elev ensam i sitt lärande och i sin läsning. De stunder vi har med tyst läsning kopplas till en uppgift eller en läslogg. Ofta är det också en fortsättning på någonting vi har läst gemensamt först. Min filosofi liksom Ann-Marie Körlings är att det självständiga läsandet föds ur den gemensamma. Genom att läsa och samtala om text skapas ett intresse för innehållet och eleverna får ett läsengagemang och vilja att ta sig in i böcker.