Expertläsare/Stjärnläsare och Gemensam läsning/Enskild läsning

Barbro Westlund menar att en expertläsare ofta omedvetet växlar mellan olika strategier och väljer strategi beroende på läsningens syfte och texttyp. Att använda lässtrategier innebär att få mentala verktyg för att förstå en text.

Syftet med undervisning i lässtrategier är att utveckla eleverna till ”Expertläsare”. För att göra det behöver vi ge dem olika strategier – verktyg för att lyckas. Precis som snickaren förstår att han behöver olika verktyg för olika syften använder den gode läsaren olika lässtrategier.

Lässtrategier  ska vara så förankrade hos eleverna att de kan plocka fram dem närsomhelst de kommer i kontakt med olika texter oavsett genre. Målet är att eleverna ska bli expertläsare och äga sina strategier.

I En Läsande klass har vi använt ett annat begrepp  för denna expertläsare, nämligen ”stjärnläsare”.

” Stjärnläsare” blir man alltså inte då man behärskar ett givet antal strategier utan när man låter lässtrategierna samspela för att fördjupa och kontrollera sin förståelse.  

Stjärnläsaren övervakar sin läsning och är medveten om när hon/han inte förstår och har då olika verktyg/strategier att ta till. "Att veta när jag inte förstår och vad jag skall göra då skiljer den goda läsarens strategier från den svage läsarens" Denna förmåga utvecklas hela tiden då vi ställs  inför nya utmaningar när vi exempelvis möter svårare  texter och andra texttyper.

Att vi valde begreppet "stjärnläsare" istället för expertläsare var för att vi ville ha en symbol som konkretiserade detta och som vi kunde visa för eleverna som ett stöd i tänkandet.

Elever som delger varandra sina egna lässtrategier, hur man gör när man förstår en text och samtidigt diskuterar, tolkar och värderar innehållet i texten utvecklar sin läsförståelse. (Westlund, 2010) . 

Vår studiehandledning vilar på tre ben; högläsning, strategier och dialog där texten och textens innehåll är det viktigaste. Boken skall alltid vara i centrum.

Genom att samtala om textens innehåll med strategierna som stöd skapas ett läsengagemang hos eleverna,som förhoppningsvis i förlängningen leder till ökad läslust. Ur den gemensamma läsningen föds den självständiga läsningen (Körling). Det huvudsakliga målet med undervisning i läsförståelsestrategier är att eleverna skall ta med sig strategierna/verktygen in i den egna läsningen och självklart måste de få öva på även detta. I ELK har vi valt att visa den progressionen genom att man går från modellektioner till det gemensamma läsandet till par/gruppläsning. 

Att vi inte har med någon enskild läsning i studiehandledningen är för att vi vill visa på ett förhållningssätt till texter där dialogen och samtalet om det lästa är i centrum. Jag personligen är dessutom livrädd att elever skall lämnas ensamma i sitt lärande och i sin läsning. Jag har sett alltför många tysta klassrum där elever tränar läsförståelse genom tyst läsning och instuderingsfrågor och det gör mig ledsen. Tyst egen läsning skall också rymmas inom skolans ram men den måste ske på ett medvetet och genomtänkt sätt.


Och tillsist ännu en gång;

Vi kallar inte "En läsande klass" för EN metod som bygger på EN forskningsbaserad modell utan mer som ett förhållningssätt till texter med dialogen i centrum. Vi delar med oss av den undervisning som förekommer i våra klassrum – inget annat. Vår önskan är att ni ser materialet som en stödstruktur och inspirationskälla - inte som någon färdig mall.