onsdag 26 februari 2014

Läsförståelsestrategier i faktatext åk 1-3

I grundskolans kursplan Lgr 11 skriver om lässtrategier men ger inga konkreta exempel på hur begreppet lässtrategier ska förstås eller läras ut. För årskurs 1 – 3 är kunskapskravet för godtagbara kunskaper i svenska i slutet av årskurs 3 att:”Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.”

Flera studier har visat att särskilt de svagaste eleverna i olika åldrar drar nytta av en strukturerad och explicit undervisning om läsförståelsestrategier. Denna undervisning innefattar inte bara svenskämnet, utan alla skolans ämnen, framför allt de naturvetenskapliga och samhällsorienterande ämnena.

Syftet med denna lärmodul är att ge en konkret arbetsmodell för hur man kan implementera strategianvändningen genom några konkreta verktyg. På så sätt blir arbetssättet och dess effekter 
tydliga, och senare kan man lätt anpassa enligt egna önskemål eller olika målgrupper. Det viktiga är inte att följa en modell till punkt och pricka, utan att varje lärare finner ett sätt att tydliggöra textens innebörd genom att tala om den.


Moment A individuella förberedelser   

En modell för undervisning i läsförståelsestrategier kallas reciprocal teaching - RT. Den kallas i Sverige också reciprok undervisning -RU. Barbro Westlund skriver i sin bok Att undervisa i läsförståelse: ”Modellen bygger på Browns och Palincsars forskning som påbörjades på 1980-talet. Eleverna turas om att inneha lärar- respektive elevrollen i smågrupper. På så sätt blir modellen reciprok. Modellen kan användas både i helklass och i smågrupper. De grundstrategier som ingår behöver inte utföra i en speciell ordning, utan kan anpassas efter den text som ska bearbetas. Man behöver inte använda alla strategierna varje gång, men bäst effekt ger modellen om man använder mer än en av strategierna åt gången. Eleverna ska veta att en expertläsare använder alla fyra strategierna på ett flexibelt sätt. De fyra grundstrategierna är:

·         att förutspå
·         att ställa frågor
·         att reda ut oklarheter
·         att sammanfatta

Oczuks konkretiserade och personifierade dessa grundstrategier med figurer som han kallade för Spågumman, Nicke Nyfiken, Detektiven och Cowboyen (Westlund 2010). Westlund introducerade i sin bok “Att undervisa i läsförståelse” begreppet “Läsfixarna” för att förklara att lässtrategier kan beskrivas som mentala verktyg för ökad förståelse. Strategierna används innan läsningen börjar, under tiden man läser och efter läsning. När man introducerar strategierna är det viktigt att öva en strategi i taget och förklara syftet med den. Ett sätt att göra detta är att läraren modellerar strategin genom att tänka högt.

Transaktionell strategiundervisning -TSI - har utvecklats ur RT, och bygger på samma fyra grundstrategier, men är inte ett lika strikt program. Det är snarare lärarens förhållningssätt till läsundervisningen som utgör skillnaden.
Lärarens roll är inte att bedöma om svar är rätt eller fel, utan att lyssna på hur eleverna sätter ord på sin läsförståelse. Modellen kallas transaktionell, eftersom den bygger på två principer: utbyte av strategier mellan lärare och elever och av det meningsskapande som sker mellan lärare och elever ur texten. Strategierna ska alltid vara väl integrerade med ämnesinnehållet.
TSI utmärks av att:

·         läsundervisningen pågår hela läsåret och helst under hela skoltiden,
·         några få effektiva strategier,
·         undervisning i strategianvändning när det behövs,
·         lärare och elever modellerar för varandra genom att tänka högt,
·         fokus på nyttan av strategianvändning,

Beck et al. McKeown (1997, 1998) har utarbetat en modell för strukturerade textsamtal som heter Questioning the Author - QtA. Modellen bygger på att läsaren ställer frågor som ifrågasätter författarens och textens auktoritet. Läsaren måste bli medveten om att författaren bakom texten påverkar både textens innehåll och läslighet. Arbetet sker genom att läraren leder textsamtal där eleverna uppmanas att ställa egna frågor till författaren, men även att komma med förslag på omformuleringar och förtydliganden av texten. Denna modell kan användas både för faktatexter och skönlitterära texter.

Den viktigaste byggstenen i samtliga tre modeller är samtalen kring texterna. Samtalen ska handla om textens innehåll och budskap, tankar om texten och om hur strategierna har använts för att fördjupa förståelsen. Eleverna ska kunna använda exempel i texten för att motivera hur de har tänkt.

Tankekartor, diagram och liknande grafiska modeller underlättar förståelsen av texten. De strukturerar tanken och avlastar arbetsminnet, genom att tankarna synliggörs på papperet.

Genom att använda VÖL- tabellen aktiverar eleverna sin förkunskap:
Vet
Önskar veta
Lärt mig
Myrorna bor i en stack. Jag vet att det finns soldater.
Det finns en stor myrstack nära vårt hus.
Jag tycker att myror är äckliga.
Hur hittar myror?
Kan myror prata med varandra?
Hur många myror finns det i världen?
Varför bor de i en stack?
Varför har de olika färger?
Myror pratar med sina antenner.
De kan bli flera år gamla.
Mina tankar:
Jag trodde myran hade fyra ben, men det stämmer inte.
Jag hittade inte allt jag ville veta.
Strategi: Jag blundar och funderar på vad jag redan vet.
Strategi: Jag ställer frågor som jag vill få svar på.
Strategi: Jag sammanfattar vad jag vet nu och hur jag tänkte.

Uppföljande samtal med eleverna är viktiga. Den första spalten gör eleverna medvetna om hur mycket de kan om de aktiverar sin förkunskap. Den andra spalten aktiverar elevernas nyfikenhet. Den tredje spalten ger information om svar och lärdomar.

Venn - diagram


Venn-diagrammet har fått sitt namn efter den brittiske logikern John Venn. Det består av två cirklar som delvis överlappar varandra. Ett VENN-diagram kan användas för att jämföra exempelvis texters innehåll, struktur, ordval osv. I diagrammet med två cirklar kan två texter jämföras. Det som är unikt med den ena texten skrivs in i den ena cirkeln. Det som är unikt för den andra texten skrivs in i den andra cirkeln. I det område som bildas där cirklarna möts, skriver man in det som är gemensamt för båda texterna.

Filmen Att undervisa i läsförståelse, en föreläsning av Barbro Westlund (43:27)

Bildspelsfilm: http://youtu.be/CvS-W4-CpBU,
Läsförståelsestrategier i praktiken av Marie Trapp

Föreläsning från UR samtiden:


Sid76-77 i Arnbaks bok; “Vad ska läraren ha med sig i bagaget?”

Kap 10 i Arnbaks bok; “Före läsningen”


Moment B Kollegialt arbete



En kort liten film om vikten av att aktivera sina förkunskaper för att förstå det man läser. http://youtu.be/RiP-ijdxqEc



Ta del av det material som erbjuds både film, litteratur och modellektioner och fundera över följande frågor:

·         Vilka är de viktigaste erfarenheterna och/eller lärdomarna som du tar med dig?
·         På vilket sätt har vi arbetat med liknande strategier tidigare?
·         I vilka situationer är det viktigast för eleven att förstå det hen läser?
·         Vad har våra elever att vinna på att arbeta med läsförståelsestrategier?
·         Vilka reaktioner kan vi förvänta oss från eleverna, och hur bemöter vi dem?
·         Hur skulle du kunna starta upp arbetet? I vilka ämnen kan det vara aktuellt?

Under denna första kollegiala träff ska ni först diskutera det innehåll som ni har tagit del av. Därefter ska ni gemensamt planera en lektion eller annan aktivitet som ni sedan ska genomföra i era klasser. Utgångspunkten för dessa planeringar är de texter som ni har läst och ibland lektionsförslag. Möjligheten att utveckla undervisningen gemensamt är en viktig del. Tanken är alltså att ni tillsammans ska diskutera de lektioner ni planerar, ge varandra råd, förslag och dela med er av kunskaper och erfarenheter.  Här kan ni ta del av fyra förslag på hur man skulle kunna planera och genomföra lässtrategilektioner utifrån en faktatext. I arbetsgruppen väljer ni vilken ni vill börja arbeta med, planerar lektionen tillsammans, genomför i klasserna och utvärderar hur det arbetet har gått under moment D.


Förslag på lektioner/aktiviteter;


Lektion 1. Introducera “Spågumman”på en faktatext
När det gäller faktatexter handlar det om att koppla på sina förkunskaper, att man får berätta  vad man vet om det aktuella ämnet och delge varandra sina erfarenheter före  läsningen. Här handlar det om att använda läsförståelsestrategin att förutspå - “Spågumman”
1. Välj en faktatext
2. Modellera hur du aktiverar dina förkunskaper genom att ta hjälp av rubrik, bilder och bildtexter
3. Modellera vilka förutsägelser du gör utifrån ledtrådarna du fått. Berätta vad du tror texten kommer att berätta.
4. Introducera “Spågumman” och låt eleverna pröva på en annan liknande faktatext.


Lektion 2. Introducera Cowboyen på en faktatext
När man läser faktatexter gäller det att under läsningen plocka ut viktig information ur texten för att kunna sammanfatta det viktigaste. Genom att plocka ut nyckelord och återberätta vad texten handlat om befäster eleverna sin nya kunskap och utökar sitt ordförråd.Här handlar det om att använda läsförståelsestrategin att sammanfatta “Cowboyen”


1. Välj en faktatext
2. Läs igenom faktatexten noga och fundera ut vilka ord/begrepp som är viktiga för förståelsen och för att kunna sammanfatta det viktigaste i texten
3. Introducera Cowboyen och plocka tillsammans ut nyckelord
4. Sammanfatta texten


Lektion 3. Använda VÖL- tabellen på en faktatext
Syftet med att använda VÖL-tabellen är att visa eleverna hur de kan integrera ny kunskap med sin tidigare kunskap och att innan läsningen fundera över vad de vill få ut av/lära sig av texten. När eleverna dokumenterar vad de redan Vet och vad de Lärt sig reflekterar de över sitt kunnande och lärande. Genom att eleverna innan läsningen funderar över vad de Önskar veta höjs deras motivationen till att läsa och nyfikenheten väcks.


1. Välj en faktatext
2. Att före läsningen aktivera förkunskaper och skriva in dem i kolumnen V(vet)
3. Att fundera över vad man vill veta och skriva in dem i kolumnen Ö(önskar veta)
4. Att efter läsning reflektera över vilken ny kunskap man fått och skriva in dem i kolumnen L(lärt sig)


Lektion 4. Använda VENN-diagrammet på faktatexter i syfte att jämföra texterna och för att komma åt författaren bakom texten (QtA)
Eleverna ska ges möjlighet att analysera likheter och skillnader i både innehåll, läslighet, presentationssätt. Eleverna ska ges möjlighet att uppmärksamma att det finns en författare bakom textens innehåll och form och att författaren kan ifrågasättas.


1. Välj två faktatexter om samma sak, e x samma djur
2. Använd “Spågumman” för att plocka fram förkunskaper och för att förutspå
3. Använd “Cowboyen” för att plocka ut det viktigaste, nyckelord
4. Samla nyckelorden under resp. text och plocka därefter in dem i ett VENN-diagram
5. Resonera  kring skillnader och likheter. Varför fanns vissa ord/ fakta  i båda texterna, varför/varför inte? Vilka ord/begrepp skulle du ha använt? Vilken text tyckte du bäst om- varför?

Diskussion

Planera                              
- Tider för träffarna
·         En gång i månaden?
·         Tidsåtgång 75-120 minuter?
·         Tid mellan träffarna?
·         Digitala träffar?


- Vilka ska delta
·         Piloter eller samtliga?
·         Frivilliga eller kommenderade?


- Lärlagens sammansättning
·         Liknande arbetsuppgiter (t.ex. tidigare årskurser, ma/no )
·         Blandade ämnen/ blandade årskurser
·         Hybrider av dessa
·         Antal i varje lärlag?


- Struktur och roller
·         Vem leder samtalen?
·         Tidsramar och mötesformer?
·         Hur dokumenteras samtalen? Vem, vad och hur?
·         Hur garanterar vi att alla blir delaktiga vid varje träff?


- Syfte och fokus
·         Att välja lärområde - Hur gör ni för att välja?
·         Tidsplan för arbetet med lärområdet?


Moment C Aktivitet

Nu ska du genomföra egna lektioner där du introducerar läsförståelsestrategier.
Genomför lektionen och notera enligt era diskussioner.



Moment D Gemensam uppföljning


Diskutera efter varje moment
Hur mottogs idén av eleverna? Spontana reaktioner?
Vilken text valde du att modellera? Hur fungerade det?
Vilken text fick eleverna testa själva på?
Hur har de arbetat? Skillnader mellan olika elever?
Övriga observationer och reflektioner?
Vad framkom i diskussionen efteråt?

Sammanfatta
Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning.
1.  Hur har detta arbete påverkat din undervisning? (innehåll, arbetssätt,organisation, undervisningen, bedömning mm.)
2.  Hur ser ditt sätt att observera, analysera  dina elevers läsförståelse ut idag jämfört med före arbetet med denna lärmodul? Några skillnader? Vilka i så fall?

I utvärderingen ska både process och resultat beaktas.
- Hur har samtalen fungerat?
- Hur har era arbetssätt och synsätt förändrats genom det kollegiala arbetet med
lärmoduler?
-Har detta lett till en förändring av undervisningen?
-Vad är i så fall resultatet av förändringen?
-Vilka effekter har eleverna märkt av?



Avslutande diskussion
Hur tänker du kring läsförståelseundervisning nu?
Hur breddar vi och fördjupar arbetet med läsförståelse?


Läs mer om läsförståelse
Arnbak Elisabeth Läsning av faktatexter. Från läsprocess till lärprocess
Barbro Westlund: Att undervisa i läsförståelse
Barbro Westlund: Att undervisa i lässtrategier för förståelse, åk 1.3 (utkommer i juni 2014)
Ingvar Lundberg: Konsten att läsa faktatexter
Monica Reichenberg: Vägar till läsförståelse
Monica Reichenberg och Ingvar Lundberg: Läsförståelse genom strukturerade textsamtal
Britta Stensson: Mellan raderna. Strategier för en tolkande läsundervisning
Pauline Gibbons: Lyft språket, lyft tänkandet
En läsande klass: Träna läsförståelse.Studiehandledning F-6.(utkommer i april 2014)




























tisdag 18 februari 2014

Hur kan man använda läsförståelsestrategier på en faktatext?


När det gäller faktatexter handlar det om att koppla på elevernas förkunskaper, att de får berätta vad de vet om det aktuella ämnet och delge varandra sina erfarenheter före vi börjar läsa. Eleverna ska också få möjlighet att berätta vad de tror att de kommer att få veta och varför de tror det. Viktigt när man läser faktatexter är också förmågan att plocka ut det viktigaste i texten genom nyckelord.

Syftet:
Att träna eleverna att innan läsningen aktivera sina kunskaper och att under läsningen plocka ut viktig information ur texten för att kunna sammanfatta det viktigaste. Genom att plocka ut nyckelord och återberätta vad texten handlat om befäster eleverna sin nya kunskap och utökar sitt ordförråd.


Läromedelstext hämtad ur Natur och Kulturs No-bok PULS


Före läsningen
Jag inleder med att visa hur jag gör när jag förutspår vad en text kommer att handla om:

Jag tror att den här texten kommer att handla om bin eftersom den heter så. Sedan står det att det finns tre sorters bin och efter det läser jag i rubrikerna och i bildrutan om arbetsbina, drönarna och drottningen. Jag tror att den här texten kommer att om dessa tre olika sorters bin och hur de lever.

Därefter släpper jag in eleverna och de får berätta vad de vet om bin och vad de tror att vi kommer att få veta utifrån texten.

Jag skriver upp mina och elevernas förutsägelser på tavlan.
Ex: "Texten kommer att handla om arbetsbinas, drönarnas och drottningarnas liv och olika uppgifter. "
"Vi kommer att få läsa att om att vi får honung från bina"
"Vi kommer att läsa om hur det blir nya bin"


Berätta om att det är Spågumman som hjälper oss att plocka fram våra tidigare erfarenheter och kunskaper och som förutspår vad en text kommer att berätta.

Under läsningen: Därefter läser jag texten högt för eleverna. Jag stannar upp i texten om någon av förutsägelserna visas i texten och påpekar det för eleverna. "Ja här berättar texten om hur arbetsbina lever precis som vi förutspådde." När vi har läst ett stycke berättar jag att det finns en annan läsfixare som hjälper oss att fånga in det viktigaste i texten och det är Cowboyen. Tillsammans plockar vi ut de nyckelord som visar på det som var viktigast i texten. Nyckelorden skrivs upp på tavlan. På samma sätt
arbetar vi oss igenom hela texten. Vi är observanta på de förutsägelser som vi hittar och vi plockar ut nyckelord.

Efter läsningen diskuterar vi vilka förutsägelser som slog in och vilka som inte slog in och hur vi tror författaren har tänkt när han/hon valt ut de fakta som skulle presenteras i texten. Sammanfatta därefter faktatexten utifrån nyckelorden i klass, grupp eller i par.

Innan lektionen avslutas diskuterar  vi vad vi har tränat i dag och vilken nytta vi hade av att använda de lässtrategier som vi har använt.

Dessa två läsförståelsestrategier är viktiga när man angriper en faktatext men givetvis skall man sedan successivt koppla på de andra strategierna också. Att stanna upp vid nya ord och uttryck i en faktatext är ju oerhört viktigt för att förstå texten. Det är dessutom bra om man redan före läsningen läst igenom texten och valt ut vilka ord och begrepp som kan vara nya. Om inte eleverna reagerar på dem självmant behöver man som pedagog ta upp dem, kanske skriva upp dem på Detektivens tavla eller dylikt. När det gäller Reportern är det frågor på raderna som är lättast att ställa men när eleverna har blivit säkra på frågenivåerna kan de ställa de mest spännande frågorna även på faktatexter.

Till arbetet med faktatexter har vi utformat en väldigt enkel läslogg som man kan ha som stöd under lektionen eller använda som gemensam eller enskild dokumentation.

lördag 15 februari 2014

Ett skolbesök jag kommer att minnas


På Alla hjärtans dag hade jag den stora förmånen att tillsammans med vår läs-och skrivutvecklare Ann Löwbeer besöka en skola på Åland. Vi visste redan innan att det på denna skola arbetar en fantastisk skolbibliotikarie vid namn Elspeth men jag hade aldrig kunnat föreställa mig det som väntade när jag klev in genom dörrarna. En underbar upplevelse för mig som tycker att Läsning är det bästa och viktigaste vi har att arbeta med i skolan. Här kan ni ta del av besöket genom denna lilla film.



  I anslutning till besöket höll jag även en föreläsning på några timmar kring hur man kan undervisa i läsförståelsestrategier. Jag möttes även här av intresserade och positiva pedagoger. Jag är övertygad om att "Läsfixarna" kommer att flytta in på denna skola inom en snar framtid, om de inte redan har gjort det!

måndag 3 februari 2014

Att kliva in i rollen som Läsfixare

Syftet med lektionen var att träna eleverna att självständigt använda de läsförståelsestrategier som en Stjärnläsare använder sig av. De skulle få tillfälle att träna på att diskutera textens innehåll i mindre grupper utifrån sin tilldelade roll som läsfixare.

Förberedelser:
Jag delade in eleverna i grupper om 5 elever och gav dem varsitt läsfixarkort. Jag delade också ut den aktuella texten med uppkopierad framsida. Läsfixaren Detektiven tilldelades även en penna.

Före läsningen:
Jag uppmanade alla elever med Spågummans kort att läsa titel och bilder och berätta för sina klasskamrater vad de tror att texten kommer att handla om och  varför de tror det.

Under läsningen:
Jag högläste texten fram till den markering som jag gjort när jag förberedde strategilektionen på hemmaplan. Där uppmanade jag alla elever att berätta för sina kamrater hur deras läsfixare arbetat.

Detektiven - berättade för sin grupp vilka ord och uttryck som var nya. Gruppen hjälptes åt att utreda.

Konstnären berättade om inre bilder och sinnliga upplevelser.
Reportern ställde frågor på det lästa, som de andra i gruppen besvarade.
Cowboyen sammanfattade det viktigaste med hjälp av orden först, sedan och till sist.
Spågumman förutspådde vad som skulle komma att hända härnäst.

Jag upplevde att alla elever var aktiva och hade någon svårt i sin roll som läsfixare så hjälpte de andra till. Jag gick runt och lyssnade på resonemang och frågor. När alla läsfixare arbetat var det dags att läsa nästa stycke i texten och sen så upprepade vi proceduren.

Våra elever går bara i åk 1 och 2 och de fixade detta arbetssätt fantastiskt bra. En förutsättning är nog att man har arbetat sig igenom varje strategi grundligt först innan eleverna får ikläda sig rollen som en specifik läsfixare.

Efter läsningen:
Eleverna fick utifrån en mycket enkel bedömningsmatris utvärdera sin aktivitet i samtalet.
Vid lektionens slut blev det kö på Tomas Hallings bok "Skola i skräck" Alla ville läsa fortsättningen!