Läsförståelsestrategier i faktatext åk 1-3

I grundskolans kursplan Lgr 11 skriver om lässtrategier men ger inga konkreta exempel på hur begreppet lässtrategier ska förstås eller läras ut. För årskurs 1 – 3 är kunskapskravet för godtagbara kunskaper i svenska i slutet av årskurs 3 att:”Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.”

Flera studier har visat att särskilt de svagaste eleverna i olika åldrar drar nytta av en strukturerad och explicit undervisning om läsförståelsestrategier. Denna undervisning innefattar inte bara svenskämnet, utan alla skolans ämnen, framför allt de naturvetenskapliga och samhällsorienterande ämnena.

Syftet med denna lärmodul är att ge en konkret arbetsmodell för hur man kan implementera strategianvändningen genom några konkreta verktyg. På så sätt blir arbetssättet och dess effekter 

tydliga, och senare kan man lätt anpassa enligt egna önskemål eller olika målgrupper. Det viktiga är inte att följa en modell till punkt och pricka, utan att varje lärare finner ett sätt att tydliggöra textens innebörd genom att tala om den.

Moment A individuella förberedelser   

En modell för undervisning i läsförståelsestrategier kallas reciprocal teaching - RT. Den kallas i Sverige också reciprok undervisning -RU. Barbro Westlund skriver i sin bok Att undervisa i läsförståelse: ”Modellen bygger på Browns och Palincsars forskning som påbörjades på 1980-talet. Eleverna turas om att inneha lärar- respektive elevrollen i smågrupper. På så sätt blir modellen reciprok. Modellen kan användas både i helklass och i smågrupper. De grundstrategier som ingår behöver inte utföra i en speciell ordning, utan kan anpassas efter den text som ska bearbetas. Man behöver inte använda alla strategierna varje gång, men bäst effekt ger modellen om man använder mer än en av strategierna åt gången. Eleverna ska veta att en expertläsare använder alla fyra strategierna på ett flexibelt sätt. De fyra grundstrategierna är:

·         att förutspå

·         att ställa frågor

·         att reda ut oklarheter

·         att sammanfatta

Oczuks konkretiserade och personifierade dessa grundstrategier med figurer som han kallade för Spågumman, Nicke Nyfiken, Detektiven och Cowboyen (Westlund 2010). Westlund introducerade i sin bok “Att undervisa i läsförståelse” begreppet “Läsfixarna” för att förklara att lässtrategier kan beskrivas som mentala verktyg för ökad förståelse. Strategierna används innan läsningen börjar, under tiden man läser och efter läsning. När man introducerar strategierna är det viktigt att öva en strategi i taget och förklara syftet med den. Ett sätt att göra detta är att läraren modellerar strategin genom att tänka högt.

Transaktionell strategiundervisning -TSI - har utvecklats ur RT, och bygger på samma fyra grundstrategier, men är inte ett lika strikt program. Det är snarare lärarens förhållningssätt till läsundervisningen som utgör skillnaden.

Lärarens roll är inte att bedöma om svar är rätt eller fel, utan att lyssna på hur eleverna sätter ord på sin läsförståelse. Modellen kallas transaktionell, eftersom den bygger på två principer: utbyte av strategier mellan lärare och elever och av det meningsskapande som sker mellan lärare och elever ur texten. Strategierna ska alltid vara väl integrerade med ämnesinnehållet.

TSI utmärks av att:

·         läsundervisningen pågår hela läsåret och helst under hela skoltiden,

·         några få effektiva strategier,

·         undervisning i strategianvändning när det behövs,

·         lärare och elever modellerar för varandra genom att tänka högt,

·         fokus på nyttan av strategianvändning,

Beck et al. McKeown (1997, 1998) har utarbetat en modell för strukturerade textsamtal som heter Questioning the Author - QtA. Modellen bygger på att läsaren ställer frågor som ifrågasätter författarens och textens auktoritet. Läsaren måste bli medveten om att författaren bakom texten påverkar både textens innehåll och läslighet. Arbetet sker genom att läraren leder textsamtal där eleverna uppmanas att ställa egna frågor till författaren, men även att komma med förslag på omformuleringar och förtydliganden av texten. Denna modell kan användas både för faktatexter och skönlitterära texter.

Den viktigaste byggstenen i samtliga tre modeller är samtalen kring texterna. Samtalen ska handla om textens innehåll och budskap, tankar om texten och om hur strategierna har använts för att fördjupa förståelsen. Eleverna ska kunna använda exempel i texten för att motivera hur de har tänkt.

Tankekartor, diagram och liknande grafiska modeller underlättar förståelsen av texten. De strukturerar tanken och avlastar arbetsminnet, genom att tankarna synliggörs på papperet.

Genom att använda VÖL- tabellen aktiverar eleverna sin förkunskap:

Vet	Önskar veta	Lärt mig
Myrorna bor i en stack. Jag vet att det finns soldater. Det finns en stor myrstack nära vårt hus. Jag tycker att myror är äckliga.	Hur hittar myror? Kan myror prata med varandra? Hur många myror finns det i världen? Varför bor de i en stack? Varför har de olika färger?	Myror pratar med sina antenner. De kan bli flera år gamla. Mina tankar: Jag trodde myran hade fyra ben, men det stämmer inte. Jag hittade inte allt jag ville veta.
Strategi: Jag blundar och funderar på vad jag redan vet.	Strategi: Jag ställer frågor som jag vill få svar på.	Strategi: Jag sammanfattar vad jag vet nu och hur jag tänkte.

Uppföljande samtal med eleverna är viktiga. Den första spalten gör eleverna medvetna om hur mycket de kan om de aktiverar sin förkunskap. Den andra spalten aktiverar elevernas nyfikenhet. Den tredje spalten ger information om svar och lärdomar.

Venn - diagram

Venn-diagrammet har fått sitt namn efter den brittiske logikern John Venn. Det består av två cirklar som delvis överlappar varandra. Ett VENN-diagram kan användas för att jämföra exempelvis texters innehåll, struktur, ordval osv. I diagrammet med två cirklar kan två texter jämföras. Det som är unikt med den ena texten skrivs in i den ena cirkeln. Det som är unikt för den andra texten skrivs in i den andra cirkeln. I det område som bildas där cirklarna möts, skriver man in det som är gemensamt för båda texterna.

Filmen Att undervisa i läsförståelse, en föreläsning av Barbro Westlund (43:27)

Bildspelsfilm: http://youtu.be/CvS-W4-CpBU,

Läsförståelsestrategier i praktiken av Marie Trapp

Föreläsning från UR samtiden:

http://www.ur.se/Produkter/179750-UR-Samtiden-Skolforum-2013-Lasforstaelsestrategier-i-praktiken-i-ar-f-3

Sid76-77 i Arnbaks bok; “Vad ska läraren ha med sig i bagaget?”

Kap 10 i Arnbaks bok; “Före läsningen”

Moment B Kollegialt arbete

En kort liten film om vikten av att aktivera sina förkunskaper för att förstå det man läser. http://youtu.be/RiP-ijdxqEc

Modellektion: Spågumma och Cowboy på faktatext http://marietrapp.blogspot.se/2014/02/hur-kan-man-anvanda-lasforstaelsestrate.html

Modellektion VÖL-tabell: http://marietrapp.blogspot.se/p/vol-tabell.html

Modellektion VENN; http://marietrapp.blogspot.se/p/venn-diagram.html

Ta del av det material som erbjuds både film, litteratur och modellektioner och fundera över följande frågor:

·         Vilka är de viktigaste erfarenheterna och/eller lärdomarna som du tar med dig?

·         På vilket sätt har vi arbetat med liknande strategier tidigare?

·         I vilka situationer är det viktigast för eleven att förstå det hen läser?

·         Vad har våra elever att vinna på att arbeta med läsförståelsestrategier?

·         Vilka reaktioner kan vi förvänta oss från eleverna, och hur bemöter vi dem?

·         Hur skulle du kunna starta upp arbetet? I vilka ämnen kan det vara aktuellt?

Under denna första kollegiala träff ska ni först diskutera det innehåll som ni har tagit del av. Därefter ska ni gemensamt planera en lektion eller annan aktivitet som ni sedan ska genomföra i era klasser. Utgångspunkten för dessa planeringar är de texter som ni har läst och ibland lektionsförslag. Möjligheten att utveckla undervisningen gemensamt är en viktig del. Tanken är alltså att ni tillsammans ska diskutera de lektioner ni planerar, ge varandra råd, förslag och dela med er av kunskaper och erfarenheter.  Här kan ni ta del av fyra förslag på hur man skulle kunna planera och genomföra lässtrategilektioner utifrån en faktatext. I arbetsgruppen väljer ni vilken ni vill börja arbeta med, planerar lektionen tillsammans, genomför i klasserna och utvärderar hur det arbetet har gått under moment D.

Förslag på lektioner/aktiviteter;

Lektion 1. Introducera “Spågumman”på en faktatext

När det gäller faktatexter handlar det om att koppla på sina förkunskaper, att man får berätta  vad man vet om det aktuella ämnet och delge varandra sina erfarenheter före  läsningen. Här handlar det om att använda läsförståelsestrategin att förutspå - “Spågumman”

1. Välj en faktatext

2. Modellera hur du aktiverar dina förkunskaper genom att ta hjälp av rubrik, bilder och bildtexter

3. Modellera vilka förutsägelser du gör utifrån ledtrådarna du fått. Berätta vad du tror texten kommer att berätta.

4. Introducera “Spågumman” och låt eleverna pröva på en annan liknande faktatext.

Lektion 2. Introducera Cowboyen på en faktatext

När man läser faktatexter gäller det att under läsningen plocka ut viktig information ur texten för att kunna sammanfatta det viktigaste. Genom att plocka ut nyckelord och återberätta vad texten handlat om befäster eleverna sin nya kunskap och utökar sitt ordförråd.Här handlar det om att använda läsförståelsestrategin att sammanfatta “Cowboyen”

1. Välj en faktatext

2. Läs igenom faktatexten noga och fundera ut vilka ord/begrepp som är viktiga för förståelsen och för att kunna sammanfatta det viktigaste i texten

3. Introducera Cowboyen och plocka tillsammans ut nyckelord

4. Sammanfatta texten

Lektion 3. Använda VÖL- tabellen på en faktatext

Syftet med att använda VÖL-tabellen är att visa eleverna hur de kan integrera ny kunskap med sin tidigare kunskap och att innan läsningen fundera över vad de vill få ut av/lära sig av texten. När eleverna dokumenterar vad de redan Vet och vad de Lärt sig reflekterar de över sitt kunnande och lärande. Genom att eleverna innan läsningen funderar över vad de Önskar veta höjs deras motivationen till att läsa och nyfikenheten väcks.

1. Välj en faktatext

2. Att före läsningen aktivera förkunskaper och skriva in dem i kolumnen V(vet)

3. Att fundera över vad man vill veta och skriva in dem i kolumnen Ö(önskar veta)

4. Att efter läsning reflektera över vilken ny kunskap man fått och skriva in dem i kolumnen L(lärt sig)

Lektion 4. Använda VENN-diagrammet på faktatexter i syfte att jämföra texterna och för att komma åt författaren bakom texten (QtA)

Eleverna ska ges möjlighet att analysera likheter och skillnader i både innehåll, läslighet, presentationssätt. Eleverna ska ges möjlighet att uppmärksamma att det finns en författare bakom textens innehåll och form och att författaren kan ifrågasättas.

1. Välj två faktatexter om samma sak, e x samma djur

2. Använd “Spågumman” för att plocka fram förkunskaper och för att förutspå

3. Använd “Cowboyen” för att plocka ut det viktigaste, nyckelord

4. Samla nyckelorden under resp. text och plocka därefter in dem i ett VENN-diagram

5. Resonera  kring skillnader och likheter. Varför fanns vissa ord/ fakta  i båda texterna, varför/varför inte? Vilka ord/begrepp skulle du ha använt? Vilken text tyckte du bäst om- varför?

Diskussion

Planera                              

- Tider för träffarna

·         En gång i månaden?

·         Tidsåtgång 75-120 minuter?

·         Tid mellan träffarna?

·         Digitala träffar?

- Vilka ska delta

·         Piloter eller samtliga?

·         Frivilliga eller kommenderade?

- Lärlagens sammansättning

·         Liknande arbetsuppgiter (t.ex. tidigare årskurser, ma/no )

·         Blandade ämnen/ blandade årskurser

·         Hybrider av dessa

·         Antal i varje lärlag?

- Struktur och roller

·         Vem leder samtalen?

·         Tidsramar och mötesformer?

·         Hur dokumenteras samtalen? Vem, vad och hur?

·         Hur garanterar vi att alla blir delaktiga vid varje träff?

- Syfte och fokus

·         Att välja lärområde - Hur gör ni för att välja?

·         Tidsplan för arbetet med lärområdet?

Moment C Aktivitet

Nu ska du genomföra egna lektioner där du introducerar läsförståelsestrategier.

Genomför lektionen och notera enligt era diskussioner.

Moment D Gemensam uppföljning

Diskutera efter varje moment

Hur mottogs idén av eleverna? Spontana reaktioner?

Vilken text valde du att modellera? Hur fungerade det?

Vilken text fick eleverna testa själva på?

Hur har de arbetat? Skillnader mellan olika elever?

Övriga observationer och reflektioner?

Vad framkom i diskussionen efteråt?

Sammanfatta

Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning.

1.  Hur har detta arbete påverkat din undervisning? (innehåll, arbetssätt,organisation, undervisningen, bedömning mm.)

2.  Hur ser ditt sätt att observera, analysera  dina elevers läsförståelse ut idag jämfört med före arbetet med denna lärmodul? Några skillnader? Vilka i så fall?

I utvärderingen ska både process och resultat beaktas.

- Hur har samtalen fungerat?

- Hur har era arbetssätt och synsätt förändrats genom det kollegiala arbetet med

lärmoduler?

-Har detta lett till en förändring av undervisningen?

-Vad är i så fall resultatet av förändringen?

-Vilka effekter har eleverna märkt av?

Avslutande diskussion

Hur tänker du kring läsförståelseundervisning nu?

Hur breddar vi och fördjupar arbetet med läsförståelse?

Läs mer om läsförståelse

Arnbak Elisabeth Läsning av faktatexter. Från läsprocess till lärprocess

Barbro Westlund: Att undervisa i läsförståelse

Barbro Westlund: Att undervisa i lässtrategier för förståelse, åk 1.3 (utkommer i juni 2014)

Ingvar Lundberg: Konsten att läsa faktatexter

Monica Reichenberg: Vägar till läsförståelse

Monica Reichenberg och Ingvar Lundberg: Läsförståelse genom strukturerade textsamtal

Britta Stensson: Mellan raderna. Strategier för en tolkande läsundervisning

Pauline Gibbons: Lyft språket, lyft tänkandet

En läsande klass: Träna läsförståelse.Studiehandledning F-6.(utkommer i april 2014)