torsdag 12 juni 2014

Att arbeta åldersintegrerat med läsförståelsestrategier.

Eftersom vi som har skrivit handledning för åk 1-3 i En Läsande klass undervisar på en mycket liten skola med åldersintegrerade klasser ville vi göra ett material som går att använda både med årskurshomogena och årskursblandade klasser. Du följer därför samma lektionsplanering i alla tre årskurserna, men texterna blir längre/svårare och din roll som samtalsledare kommer att minska i takt med att eleverna blir mer förtrogna med lässtrategierna. Samma textgenrer och teman används i de tre årskurserna, både för att du ska kunna arbeta årskursintegrerat och för att ni ska kunna samlas kring ett tema eller en genre på skolan. Tänk vilka häftiga litteratursamtal det kan bli i korridorerna när alla arbetar med t. ex. fantasy eller nyheter samtidigt! Naturligtvis kan du byta texter mellan årskurserna som du tycker passar dig och din elevgrupp eller arbeta med texter som är aktuella i din övriga undervisning.

När vi introducerar läsförståelsestrategierna så gör vi det genom högläsning och då är det fullt möjligt att ha en åldersintegrerad grupp elever. Alla elever deltar utifrån sin förmåga och elever som tycker det är svårt att ställa frågor, sammanfatta m m får inspiration och ideer från sina kamrater. Jag har elever i åk 1 som är fantastiska förebilder för sina äldre kamrater. Att arbeta med läsförståelsestrategier är inte åldersrelaterat utan fungerar i både små och stora grupper med elever i olika åldrar.

Successivt så vill vi att eleverna skall överföra strategianvändandet på den egna läsningen i grupp eller i par och då behöver man tänka till lite kring läskompisar och läsfixargrupper. I flera blogginlägg har jag visat på hur detta arbete kan se ut. Första gångerna eleverna får kliva in i läsfixarrollen i grupp så bygger vi även det på högläsningen så att det inte blir avhängigt vilken avkodningsförmåga eleven har. Läs gärna här; http://marietrapp.blogspot.se/2014/02/att-kliva-in-i-rollen-som-lasfixare.html. Som ni förstår fungerar även detta att göra i åldersblandade klasser.

Nästa steg är att låta eleverna läsa texten själva i gruppen och då kan det se ut så här; http://rabyskolan2014-15.blogspot.se/2014/03/lasandets-gladje.html. På dessa lektioner är inte syftet att förbättra avkodningen så svaga läsare tvingas aldrig att läsa högt i grupp utan bara de elever som själva vill läsa högt gör det. Eleverna blir snabbt självgående i dessa läsfixargrupper och då har du som pedagog möjlighet att samla de elever som behöver mer stöd än de andra med lässtrategiarbetet. På det viset har du möjlighet att individualisera arbetet och anpassa både efter grupp och individ.

När det gäller parläsningen tycker vi det är viktigare än annars att ha jämna läskompisar så att avkodningen ungefär ligger på samma nivå. Då handlar det om att både träna flyt och förståelse.Eftersom vi har valt att alla årskurser utgår från samma tema i ELK i åk 1-3 öppnas stora möjligheter att hitta texter på rätt nivå inom gruppen. Ofta har vi texter för olika årskurser uppkopierade och låter då eleverna arbeta i par och då finns det 15 olika texter att välja mellan varje vecka.











söndag 8 juni 2014

Lite tankar om forskningsbakgrund och redigering

Nu skriver jag som pedagog rakt från hjärtat utifrån de påståenden och inlägg som har tillkommit på vår facebookssida under dagen. Jag tycker det är jättetråkigt att man ser projektet En Läsande klass som någonting som inte vilar på vetenskaplig grund. Det första vi började med när vi fick uppdraget att dela med oss av vår undervisning var att läsa vetenskapliga rapporter, böcker av Westlund, Lundberg, Reichenberg mfl. Vi hade läst dem tidigare men nu blev det verkligen en djupläsning. Vi strukturerade upp våra lektionsplaneringar utifrån den forskningsteori vi läst. Vi bollade tankar och ideer med flera olika forskare och tillsammans skrev vi en metoddel som både Westlund och Reichenberg har tagit del av.

I vår metoddel skriver vi att våra planeringar UTGÅR från modellerna RT, TSI och QtA. Vi skriver att RT och TSI utgår från FYRA grundstrategier; att förutspå, att ställa frågor, att reda ut oklarheter och att sammanfatta. Vi skriver tydligt att VI HAR LAGT TILL en strategi - att skapa inre bilder utan att påstå att den hör till RT. Det är vi pedagoger som har valt att lägga till en strategi eftersom vi så ofta använder den strategin i vår undervisning. Vi kallar inte "En läsande klass" för EN metod som bygger på EN forskningsbaserad modell utan mer som ett förhållningssätt till texter med dialogen i centrum. Vi delar med oss av den undervisning som förekommer i våra klassrum – inget annat!

 Lektionsförslagen som vi presenterar i studiehandledningen ska ses som en tillfällig stödstruktur för lärare för att de sedan ska kunna införliva arbetet med läsförståelsestrategier i sin dagliga undervisning. Denna undervisning kommer då att kunna ges i de ämnesområden och med de texter som är aktuella i den vanliga undervisningen i skolans alla ämnen.

Texterna som vi har valt och lektionsplaneringarna vi har skrivit ska ses som förslag på hur man kan arbeta .Låt dig inspireras, men gör detta material till ditt eget genom att testa, lägga till och dra ifrån som det passar dig och din klass/grupp.

Det vore helt fantastiskt om forskare kunde följa projektets utveckling löpande och kommentera metodik och didaktik. Att vi alla  hjälps åt så att forskningsteori och praktik möts. En väg att gå kan ju vara det som Toura Hägersten för fram; ” Att börja arbeta med ELK:s material i undervisningen och parallellt djupläsa Barbro Westlunds avhandling kan vara en väg att gå. Till avhandlingen finns nu en utmärkt studiehandledning som stöd för lärare att arbeta med avhandlingen i studiecirkelform: http://www.nok.se/.../Att-bedoma-elevers-lasforstaelse/ Det kan vara en väg att gå för att försöka arbeta med sin egen teoretiska bakgrund.

Någonting som också vore fantastiskt spännande är det Anna Kaya ger förslag på. Att man genomför en longitudinell studie där man följer skolor som använder ”En läsande klass” för att arbeta mer strukturerat med läsförståelsestrategier och undersöker vilka resultat man når med arbetssättet.

Under hela året när vi skrivit ner våra lektionsplaneringar har vi haft två fantastiska erfarna läromedelsredaktörer som granskat alla texter vi har skrivit, både handledning, arbetsblad, modellektioner, läsloggar m m. Jag blev helt förtvivlad när du Rolf skrev att språkligt bristfälliga texter sprids till tusentals elever i vårt land. Nu har jag förstått att det inte är våra texter på hemsidan du syftar på utan de texter som publicerats under filer i facebookgruppen. Dessa dokument har vi endast skapat ett fåtal och ingen redaktör har tittat på dem. Vi får helt enkelt fundera hur vi skall förhålla oss till dessa texter. 

Marie Trapp