Idrott och hälsa

Språk i alla ämnen - idrott och hälsa

Här beskriver jag hur man kan planera och genomföra  lektioner i ämnet idrott och hälsa med fokus på språk, begrepp och läs- och skrivstrategier. 

Att lyfta språket i alla ämnen är viktigt och för mig som både är svensklärare och idrottslärare så blir det naturligt att knyta ihop de olika ämnena och i praktiken förstärka det vi gör i svenskämnet på idrottslektionerna. Sedan vi började att arbeta mer systematisk med genrepedagogik utifrån Cirkelmodellen och fokusera och fördjupa oss i en texttyp i taget blev det ännu mer naturligt att koppla det till idrotten. När vi arbetade med berättande texter förde jag in berättandet även i idrotten. Tillsammans byggde vi upp ett landskap med olika utmaningar och eleverna fick välja vilken huvudperson de vill vara i sagan.

Antingen en sköldpadda eller en hare eftersom sagan handlade om just dessa två djur som en dag kom på att de skulle tävla om vem som var snabbast. Jag läste sagan och eleverna agerade och rörde sig som det djur de hade valt. Efter aktiviteten plockade vi förstås fram vår Cowboy och sammanfattade vad som hänt i sagan. Vad hände först, sedan och till sist? Denna saga blev sedan vår modelltext för att skriva egna berättelser/sagor. Vi läste förstås sagan tillsammans, använde våra läsfixare och tittade på de genretypiska dragen och sagans specifika ordförråd. Efter det var eleverna väl förberedda med att ge sig i kast med skrivandet.Här nedan kan ni ta del av vår pedagogiska planering när det gäller just berättande text;

Narrativ text/Berättelse

Åk: 1-3     År: 2015    2-3 veckor 1-2 pass i veckan

Förankring i kursplanens syfte:

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

·         formulera sig och kommunicera i tal och skrift

·         läsa och analysera texter för olika syften

·         anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang

Målet med undervisningen och det som bedöms är att du:

• Du ska skriva en berättande/narrativ text med tydlig inledning, handling och avslutning.
• Du skall kunna ge enkla omdömen om din egen och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga din text på ett enkelt sätt.
• Du ska använda stor, bokstav och punkt och kunna stava vanliga ord rätt.
• Du skall antingen skriva läsligt för hand eller skriva på dator.

Det här skall vi göra: Vi kommer att "göra" en berättande text på idrotten och därefter läsa samma text tillsammans som vi bearbetar med hjälp av läsförståelsestrategier. Vi kommer att titta på textens uppbyggnad, särdrag och  vilka ord och uttryck som är vanligt förekommande. Du kommer att få planera en berättelse med skrivkompis, skriva berättelsen och därefter förbättra och rätta din text.När du planerar din text kommer du att få flera verktyg att välja på, ex berättelseschemat. Du kommer även få träna på att ge din skrivkompis respons på hans/hennes text.

Så här redovisar och dokumenterar vi:

Vi sparar utkast, bearbetad text och färdig text. Vi läser upp den färdiga texten för förskolebarnen.

Utvärdering:

Detta lyckades jag bra med:

Detta ska jag öva mer på/tänka på till nästa gång:

Lärarens kommentar:

Instruerande text kopplat till idrottsundervisningen

Nu när vi arbetar med instruerande text blir kopplingen till idrotten också väldigt tydlig. Det finns väl nästan inget ämne där man arbetar så mycket med muntlig instruktion som i idrotten. Häromdagen var det dags att ännu en gång förflytta oss i gymnastiksalen och sätta oss på tåget för att ta oss till fjällen. För att vi skulle kunna göra det krävdes att vi fick fram det material, de redskap som behövdes och att dessa redskap hamnade på rätt plats. Dessutom måste man ju veta hur redskapen skall användas. Som alltid när man skall ge/skriva en instruktion behövs att vi vet målet med aktiviteten, vad det skall leda till. När eleverna fått reda på att vi skulle skapa en fjällresa var motivationen och engagemanget på topp och de lyssnade koncentrerat både på vilka redskap de skulle ta fram och var de skulle placeras. I grupper fick de sedan genomföra instruktionen och plocka fram det de behövde.

Efter att allt var framtaget fick de nu i uppgift att läsa de instruktioner jag skrivit ned till varje station och försöka förstå tillsammans vad de skulle göra. Här kom läsfixarna in igen och framförallt "Detektiv" och "Reporter" fick arbeta. Det finns ju en hel del begrepp i idrotten som är lite kluriga och nu fick de chans att utreda dem tillsammans. Därefter kom det efterlängtade ögonblicket att få ge sig i kast med skidåkningen.På denna lilla bildspelsfilm i animoto kan ni se elevernas rörelseglädje. I mina ögon en idrottslektion som innehöll det mesta både när det gäller språk och aktivitet. Dessutom är vi väl förberedda att gå upp i klassrummet och på svenskan ge oss i kast med att läsa och skriva instruerande texter.

Orientering

Ur ämnets syfte och i de övergripande målen (kap 1+2): Eleverna skall utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra.

I det centrala innehållet i kursplanen för ämnet idrott och hälsa står det att undervisningen i ämnet skall innehålla; "Att orientera sig i närmiljön och enkla kartors uppbyggnad. Begrepp som beskriver rumsuppfattning".

Med detta som utgångspunkt planerade jag en orienteringslektion i åk 2-3.

Orientering

Min första uppgift blev att fundera över vilka viktiga begrepp jag ville att eleverna skulle få med sig. Begrepp som beskriver rumsuppfattning samt andra begrepp som hör till orientering. Jag ville att eleverna skulle använda begrepp som anger riktning och läge, att de skulle bli medvetna om begreppet "att passa kartan", "tumgreppet" mfl. Vi startade lektionen med att titta på en orienteringskarta över vår närmiljö. Vi funderade över färger, karttecken och skala.

Vi kopplade på Läsfixarna och läste förklaringarna till karttecknen. Här fick Detektiven arbeta hårt eftersom det fanns en hel del nya ord. Tillsammans pratade vi om hur viktigt det är att passa kartan så att den stämmer med verkligheten. Eleverna fick leta reda på skolan och utifrån deras förkunskap om skolans läge i förhållande till sjön Långhalsen, landsvägen och kyrkan fick de lägga kartan rätt - passa den. Eleverna fick agera Reportrar och ställa frågor utifrån karta och text. Varför är skogen markerat med vitt? Varför är det bra att känna till vad det är för slags mark? Vad skulle du ha gjort om du kom till det turkosblå på kartan?

På tavlan samlade vi lägesord som kan vara användbara när man pratar om en karta. E x under, över, bredvid, på, bakom, framför mfl.

Vi övergick därefter till en enkel skolgårdskarta som vi tillsammans diskuterade kring. -Var ligger skolan i förhållande till förskolan? -Var ligger gymnastiksalen? Eleverna fick plocka fram Cowboyen och sammanfatta vad de lärt sig om karta och karttecken innan det var dags för nästa steg. Att tillsammans med en kompis försöka hitta de kontroller som satt utsatta på r e s p karta. Jag uppmanade eleverna att hjälpas åt och försöka använde de lägesord som vi tidigare samlat på tavlan. Att berätta för varandra var kontrollen ligger i förhållande till olika saker och även berätta hur de skulle kunna ta sig dit.
Elevaktiviteten var påtaglig. De uppmanade varandra att passa kartan och använde verkligen de ord jag bett dem att använda. De sprang sig svettiga i sin iver att hitta alla kontroller. Varje kontroll ägde en bokstav som eleverna samlade på ett protokoll. När eleverna hittat alla kontroller fick de bilda så många ord de bara kunde komma på av de bokstäver de samlat. Extrapoäng för lägesord och ord som de kunde motivera var viktiga att använda i orientering.

Slutligen fick eleverna fundera på vad de tränat under lektionen och även berätta vad de lärt sig. Själv tänker jag på hur lätt det är att få syn på nya ord och begrepp och att få eleverna att använda dem bara man tänker till kring syfte och innehåll med lektionen. Att det dessutom numera är lätt att applicera våra välkända strategier även på idrottslektionerna. Våra Läsfixare är alltid med oss oavsett ämne!


Allemansrätten
I vår kursplan för ämnet idrott och hälsa står det i det centrala innehållet att eleverna i åk 1-3 ska känna till Allemansrättens grunder. Som en del i detta arbete kommer vi att genomföra en hel friluftsdag med övningar, lekar m m som visar på grunderna i Allemansrätten. Som inspiration har vi använt ett fantastiskt material som "Håll Sverige rent" har gett ut. Med Det stora Örnäventyret kan eleverna lära sig mer om allemansrätten på ett lekfullt och engagerande sätt genom värderingsövningar, aktiviteter och lekar. Det
finns även kopplingar till det centrala innehållet i flera kursplaner i läroplanen för
grundskolan. Utbildningsmaterialet riktar sig till årskurs 1-6.
 http://www.hsr.se/sites/default/files/content_media/ornaventyret_20130219_webb_1.pdf

För att eleverna skulle få en teoretisk bakgrund före friluftsdagen planerade vi ett lässtrategipass med en text om Allemansrätten som Naturvårdsverket har gett ut. Texten finns i två versioner men vi valde den lite svårare då man tillsammans klarar att läsa och förstå texter som ligger lite ovanför elevernas nivå. Här finns texten;  www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-8521-6.pdf

Före läsningen plockade vi fram Spågumman och eleverna fick utifrån bild, rubrik,underrubriker och bildtexter fundera över vad det var för text vi hade framför oss och vad den kunde tänkas berätta. Eleverna fick också berätta om sina förkunskaper i ämnet. Redan i titeln var vi dessutom tvungna att plocka fram Detektiven och bena ut ordet Allemansrätt.

Därefter uppmanade jag eleverna att fortsätta ha sina Läsfixare påkopplade och vid varje lässtopp utredde vi nya ord, ställde frågor på olika nivåer och plockade ut nyckelord.
Våra elever har blivit fantastiskt duktiga på att använda Reportern och frågorna haglade fram i klassrummet.
- Varför måste man  ta med skräpet hem?
- Var får man elda?
- Varför får man inte elda på bergshällar?
- Varför får inte hundar springa lösa mellan vissa datum o s v.
Reportern är min absoluta favoritfixare. Jag upplever att man genom att ställa frågor på olika nivåer når in i texten och skapar ett intresse för vad texten vill berätta. Ännu mer i skönlitterära texter men även i faktatexter. Jag ser det därför som oerhört viktigt att man ger denna strategi ordentligt med tid när man introducerar den och ser till att alla elever verkligen förstår de olika frågenivåerna.
Efter att vi läst, utrett ord och ställt frågor plockade vi fram Cowboyen vid varje litet stycke. Eleverna fick föreslå nyckelord och även här upplever jag att träning ger färdighet. Eleverna kommer inte längre med förslag på hela meningar eller ord som inte är så innehållsrika. De har lärt sig vad ett nyckelord är och här kommer de begrepp som jag redan före läsningen tänkt ut att jag vill att eleverna skall få med sig.
* inte skada, * inte förstöra,*  skräp, * eld, * lämplig plats, *fridlysta mfl. Dessa nyckelbegrepp skrev jag upp på tavlan och tillsammans läste vi igenom dem ännu en gång när texten var färdigläst. I morgon då friluftsdagen väntar hoppas jag att de skall få användning för dessa begrepp.

När vi har arbetat med faktatexter har vi varit noga med att berätta för eleverna att det ibland  krävs vissa förkunskaper för att kunna förstå och för att kunna skapa en inre bild av det lästa. Helt spontant var det en elev som uttryckte följande efter att ordet orkide nämnts som en fridlyst blomma; "Min Konstnär kan inte arbeta eftersom jag inte vet hur en orkide ser ut". Sagt och gjort var vi ju tvungna att googla fram en bild på denna fina blomma.. Jag är fascinerad över att eleverna när de får verktyg faktiskt kan gå utanför sig själva och kräva av texten eller bilderna att ge dem den kunskap de behöver.

Både Elisabeth och jag känner att vi skulle haft med detta mer i vår studiehandledning. Vilken användning du har av bilderna i en faktatext. Hur avgörande de faktiskt är för att ge förförståelse och möjlighet att förstå alla nya ord och begrepp.




Teoretisk lektion - tema säkerhet vid vatten; "isvett"

Kursplanens mål:

Idag var det dags att arbeta mot de mål i kursplanen som syftar till att förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och vatten. Jag ville dessutom fokusera på ord och begrepp för samtal om upplevelser av natur- och utevistelser. Det konkretiserade målet var att eleverna skulle få kännedom om issäkerhet och kunna hantera en nödsituation vid vatten vintertid. De skulle också förstå och kunna använda begrepp som "förlängda armen", "fördela kroppsvikt", "larma", svag is, is, nödställde m m.

Texten som vi valde att utgå ifrån var hämtad från svenska livräddningssällskapet och hette
"Emma på svag is"

Före läsningen:
Före läsningen tittade vi på rubrik och bild och förutspådde vad texten kommer att handla om. Vi funderade på vilken typ av text detta skulle kunna vara och vi plockade fram våra förkunskaper genom att vi diskuterade vad vi vet kring issäkerhet m m. (Spågumman)

Under läsningen:
Jag läste därefter texten högt för eleverna och de fick följa med i texten. Jag uppmanade dem att säga till om det var något nytt ord som kom upp under läsningen.(Detektiven) Ett uttryck som kom upp var "isen hade precis lagt sig". Vi läste om och läste vidare och kunde komma fram till betydelsen utifrån sammanhanget. De nya ord och begrepp som jag ville att eleverna skulle ha med sig vid lektionens slut stannande jag upp vid oavsett om eleverna reagerat eller inte. Jag skrev upp dessa på tavlan.

Efter varje sida stannande vi upp och eleverna fick ställa frågor på innehållet. (Reportern) Eftersom vi arbetat mycket med detta ställdes frågor på alla frågenivåer och eleverna fick hjälpas åt att svara. Genom detta arbetssätt bearbetade vi textinnehållet mycket noggrant tillsammans.

Efter läsningen:
Efter läsningen uppmanade jag eleverna att två och två sammanfatta texten med hjälp av de nyckelord som stod skrivna på tavlan. (Cowboyen) Det blev full aktivitet i klassrummet och jag kunde gå runt och lyssna, ställa följdfrågor vid behov, hjälpa till genom att ge eleverna orden först, sedan och tillsist.

När eleverna sammanfattat parvis var det dags att knyta ihop säcken. Jag samlade de på mattan på golvet och frågade vad de lärt sig. Eleverna kunde då berätta alla de saker som är viktigt att tänka på kring issäkerhet och de använde spontant de nya begrepp som jag jag skrivit upp på tavlan och som de tränat parvis på att använda. Vi diskuterade också vilka lässtrategier vi hade använt och hur de hjälpte oss att förstå denna text.

Jag upplevde detta som en mycket lyckad lektion med stor elevaktivitet. Jag tycker att vi nådde de mål jag satt upp för lektionen och jag tycker att det gick över förväntan att införliva de nya begreppen i elevernas ordförråd.


Rymdresan

Vilka möjligheter som öppnas när man arbetar språkutvecklande och ämnesövergripande utifrån ett gemensamt tema - rymden.Vi har haft miniföreläsningar och bilduppgifter. Eleverna har fått tagit sig an faktatexter med hjälp av läsfixarna. Läslogg "Stjärnläsaren fakta" har varit ett fantastiskt stöd i parläsningen. Dessutom fick eleverna idag användning av vårt berättelseschema på ett lite annorlunda sätt. Utifrån vår upplevelse i gymnastiksalen igår fick eleverna idag använda berättelseschemat och planera en egen berättelse om en rymdfärd.