torsdag 27 november 2014

En hyllning till textsamtalet

Under ca 5 år år har jag haft strukturerade samtal om texters innehåll. Dessa lektioner har alltid varit mina favoritlektioner eftersom man aldrig riktigt vet var man hamnar och att man genom diskussioner om texten når fram till att prata om alla möjliga ämnen, lätta som svåra.


Idag hade jag ett av mina absolut bästa lässtrategipass där texten grep tag i oss och vi förstod den på flera plan. Att detta pass blev så lyckat beror nog på flera saker. Dels för att jag arbetat med denna text tillsammans med både elever och pedagoger tidigare och dels för att jag använde mig av "EPA-metoden".

Inför en lässtrategilektion  är det viktigt att vara förberedd. Att man läst texten före man läser den tillsammans med eleverna och att man funderat över syftet, frågeställningar, begrepp m m. Jag var verkligen förberedd inför denna lektion och kunde guida eleverna igenom texten. Göra lässtopp där det kändes passande, tänka högt, utreda begrepp m m vilket säkert var en bidragande orsak till att jag upplevde denna lektion som extra lyckad.

EPA innebär att man går från elevens eget tänkande till att man tänker i par för att tillsist tänka tillsammans.Jag lät eleverna få fundera ut frågor på texten på olika nivåer först ensamma och sedan tillsammans med en kompis. Aktiviteten i klassrummet blev påtaglig och elever som annars inte säger så mycket var först med att räka upp handen. När det sedan  blev dags att ställa frågorna i helklass och svara på de frågor som ställts blev eleverna så ivriga att de klättrade på bänkarna för att jag skulle se att de ville vara med och samtala kring sina tankar om texten

Texten vi läste är hämtad ur ett material som heter "Mellan raderna" och skriven för att man skall kunna leta ledtrådar i texten och göra inferenser. ( Här hittar ni texten Elevgruppen som jag arbetade med var elever från åk 1 och åk 2. Tillsammans har vi under flera veckors tid övat oss på att ställa frågor på olika nivåer och idag var det dags att ställa olika typer av frågor på texten.Frågorna som dök upp i klassrummet var verkligen av allehanda slag, både på, mellan och bortom raderna. När en elev ställde frågan "-Hur gammal är Tony?" togs diskussionen ännu en nivå och eleverna funderade och gjorde kopplingar till sig själva.-" Han måste vara äldre än oss eftersom han går själv på stan". -"Han måste vara vuxen eftersom han dricker te". -"Han är nog gammal eftersom han behöver en kom i håg-lista". Helt underbart att lyssna på elevernas tankar och förmåga att argumentera för sin tanke/åsikt.

I textsamtal finns inga rätt eller fel, inga dumma eller konstiga frågor. 
Vi lär oss lyssna på varandra och vi får syn på våra tankar. 
Genom textens innehåll gör vi kopplingar till oss själva och texten får liv.



söndag 23 november 2014

"Fröken tjuvlyssnar"

Vi har läst om Astrid Lindgrens barndom, vuxna liv och hennes liv som författare i grupper. Varje grupp har haft en text som de läst och bearbetat. De har ställt frågor på det viktigaste i texten och sedan svarat. Svaren har de sedan fått ta med sig in i nya tvärgrupper där de först berättat vad de läst och lärt sig för varandra och sedan tillsammans skapat en gemensam faktatext om gruppens samlade kunskap om Astrid Lindgrens liv. Under själva skapandet av faktatexten har fröken tjuvlyssnat och njutit av ett fantastiskt samarbete och textbearbetning/textskapande i grupp. Njut ni också av denna lilla film och arbetssätt!

lördag 15 november 2014

Astrid, Läsfixarna och Cirkelmodellen - en oslagbar kombination i ett språkutvecklande arbete

Äntligen har vi startat upp vårt fantastiska tema som skall sträcka sig långt in på vårterminen. Eleverna fick för ett par veckor sedan vara med om att öppna en resväska med lite olika saker som tillsammans var ledtrådar som skulle leda fram till en person. I väskan fanns en flaggstång,en soppskål, en spik, en gris, en råtta, en polkagris och en ärta. Tillsammans kunde vi klura ut att dessa saker var hämtade från Astrid Lindgrens fantastiska värld.


Fas 1
Efter att vi konstaterat att den person vi sökte var Astrid Lindgren såg vi två filmer om Astrid som person och författare. Då vi denna vecka introducerat lässtrategin att ställa frågor på text (Reportern) fick eleverna användning för den under filmen. Så fort det fanns en undring och fråga räckte eleverna upp handen och vi pausade filmen. Övriga elever fick svara och även fundera ut vilken typ av fråga det var som ställts. På, mellan eller bortom raderna. Efter denna lilla introduktion och första bekantskap med en av våra största svenska författare ville vi att eleverna skulle få med sig en gemensam upplevelse och erfarenhet. Vi begav oss ner till gymnastiksalen och spelade "Astrid- spelet". Eleverna fick pröva att gunga i Lottas nya gunga, att hoppa med paraply från vedbodtaket, att hoppa över Helvetesgapet och åla i Mattistunneln m m. När eleverna klarat uppdraget var det dags att göra som Pippi och inte nudda golv samtidigt som de letade efter Pippis guldpengar. Lite rikare på guld och på upplevelser har vi fortsatt in i Astrids magiska värld genom olika typer av texter.

Eftersom vi under denna första introduktionsvecka skapat en gemensam plattform kring vår förförståelse och förkunskap kring Astrid Lindgren som person och författare och lite kring hennes böcker var det nu dags att sätta på pränt vad vi faktiskt vet om Astrid Lindgren. Vi skapade en VÖL - tabell på tavlan och öste på med allt som vi faktiskt vet om henne. När detta var gjort tog vi nästa steg och eleverna fick fundera över vad de skulle vilja veta. Med fantasins hjälp fick de tänka sig att Astrid skulle kunna komma in genom dörren och vi skulle kunna ställa frågorna till henne. Eleverna skrev frågorna med en skrivkompis och vi la symboliskt ned dem i ett kuvert. Detta kuvert skall vi förstås återkomma till längre fram då eleverna samtidigt skall fundera över vad de lärt sig om Astrid Lindgren.

Fas 2 Eftersom det tyvärr är omöjligt att få besök av Astrid letade vi fram de böcker och texter vi kunde hitta på skolan och på biblioteket kring henne som person och författare. I "En läsande klass" finns 15 texter om olika författare och en handlar faktiskt om Astrid Lindgren.Här hittar ni den;  Text om Astrid Lindgren
Denna text läste vi tillsammans och bearbetade texten med hjälp av våra läsförståelsestrategier. Eftersom vi har fokus på Reportern just nu  så blev det många frågor framförallt på ytan. Efter denna gemensamma läsning var det dags för eleverna att pröva sina vingar och läsa i grupper. Vi plockade fram olika texter som alla handlade om Astrids liv och eleverna fick i uppgift att läsa och bearbeta text. Tillsammans skulle de skriva ner frågor och svar för att ta med sig in i fortsatt arbete. För när grupperna läst och bearbetat texten fick de öva på vad de lärt sig utifrån frågor och svar och därefter sätta sig i tvärgrupper och berätta för klasskompisar som inte läst samma text.

Eftersom vi har en 1-3:a är det några elever som är precis i början av sin läs- och skrivinläsning. De eleverna läste tillsammans med en av oss pedagoger men uppdraget var detsamma. Att ställa frågor,svara på frågor och berätta för varandra vilken ny kunskap de fått med sig. I denna grupp fanns det dessutom tid över så de fick göra ett bildspel i animoto om Astrids liv också.

Fas 3-4 Nästa steg (nästa vecka) blir nu att skriva ned vad de lärt sig i en faktatext om Astrid Lindgren. Eleverna skall för första gången få skriva i google drive och dela med sina skrivkompisar och oss så att vi också kan bearbeta texten samt kommentera. De elever som vi upplever ännu inte är redo för att skriva en faktatext om Astrid på egen hand får först göra det tillsammans med oss i grupp.


Parallellt med detta arbete om Astrid som person har vi även högläst ur "Visst kan Lotta cykla", "Pippi Långstrump", "Karlsson på taket" och eleverna har fått välja bland Astrids böcker för att läsa tillsammans i par eller grupp. Även här finns det elever som inte riktigt ännu fixar att läsa Astrids texter och då finns det ju en hel del texter och textutdrag  i en läsande klass. Dessutom är de inlästa så att eleverna kan lyssna på dem. Här är ett exempel; Inläst text om Emil i Lönneberga
Hela tiden använder vi våra läsförståelsestrategier och har de som stöd i samtal kring textens innehåll.


Nu undrar ni förstås hur vi skall hålla liv i detta tema under 15 veckor? Det blir inte så svårt eftersom vi utgår från kursplanens mål i SO/NO och bakar in svenskämnet i det arbetet. Vi kommer att lära Pippi hur hon kan leva lite hälsosammare, vi kommer att ta oss an begrepp som tyngdpunkt, friktion och balans genom att analysera bilderna i Astrids böcker. Vi kommer att jämföra förr och nu med fokus på traditioner, diskutera rätt/orätt, gott/ont samt djupdyka i hur det kan vara att flytta/fly med utgångspunkt i Astrid Lindgrens litteratur.

söndag 9 november 2014

Reflektioner efter några spännande dagar i Finland

Hemma igen efter några fantastiska dagar i Finland. Spännande möten, utbyte av erfarenheter och intressanta föreläsningar. Även om jag tillsammans med min nyköpingskollega Marika Nylund Ek föreläste så fick vi också påfyllning när det gäller läsundervisning, läsforskning och litteratur. Vi lyssnade på den finlandssvenska läsambassadören Katarina von Numers-Ekman och fick inblick i många saker som rör den finlandssvenska skolan. Hon berättade om olika läsprojekt som är på gång i dessa skolor, tankar kring den nya läroplanen och syftet med läsambassadörens arbete o s v. På hennes blogg finns många godbitar att hämta.http://lasambassadoren.fi/startsidan/

Efter att fått vara med under 2 hela utbildningsdagar för dessa finlandssvenska pedagoger så imponeras jag av det genomtänkta upplägget, strukturen och att tid för både samtal och reflektion ryms i utbildningsdagarna. Mellan föreläsningarna låg nämligen tid för skolvisa diskussioner i både kartläggande syfte och visionstankar. Varje skola hade dessutom möjlighet att efter avslutad utbildningsdag skriva ner hur de skulle vilja fortsätta sitt arbete, vilka resurser de skulle vilja ha hjälp med och så skulle de kunna få ta del av projektpengar. Under dessa diskussioner fick vi verkligen ta del av det inre arbetet på skolorna, tänk kring schema, undervisning och skolutveckling.

Under våra föreläsningar som bestod av två delar fick pedagogerna ta del av vår undervisning i läsförståelsestrategier, språkutvecklande arbetssätt och projektet "En läsande klass". Vi hade en föreläsningsdel och en workshops. Jag tror aldrig att jag har träffat på så samarbetsvilliga, diskussionslystna och frågvisa pedagoger. Det var fantastiskt roligt att få samtala om text tillsammans med dem.







Första dagen tillbringades i Pedersöre och den andra dagen i Åbo. I Åbo var programmet ännu mer spännande då Barbro Westlund och Mia Österlund också skulle föreläsa. Här ser ni hur programmet för dagarna såg ut; http://www.cll.fi/wp-content/uploads/2014/09/L%C3%A4sandets-g%C3%A5ta.pdf


Jag är verkligen imponerad av Barbro Westlund som knyter forskning och praktik på ett så tydligt sätt. Som vanligt när jag lyssnar på henne så får jag med mig en hel del kloka ord i mitt fortsatta arbete både mot de elever jag undervisar och de pedagoger jag handleder. Att samtala om text och undervisa i läsförståelse handlar om att" bygga tankar tillsammans". För att lyckas med en lässtrategiundervisning måste man som pedagog bli medveten om hur man använder sina egna strategier. Westlund menar att mycket av förståelsearbetet kring en text utgår från textkopplingar. Det är genom textkopplingarna som två sanningar möts och det är genom textkopplingarna som vi får syn på elevernas utveckling. Redan mycket tidigt och genom att använda bilder kan vi få syn på detta och samtala om det. 

Enligt Westlund är det viktigt att inte isolera strategier. Man kan introducera en strategi i taget men det är viktigt att bli medveten om att de hör ihop. Att man ser strategierna som en verktygslåda och plockar fram de eller dem verktyg man behöver för tillfället för att nå textens djup. En viktig strategi är att visualisera - skapa inre bilder. Det handlar om vilka sinnesförnimmelser man får utifrån texten beroende på vilka erfarenheter man har och vilken bakgrundskunskap som finns.Det handlar inte om att låta eleverna rita bilder utifrån texterna utan att samtala och jämföra varandras upplevelser.

Läsförståelse behöver förstås som ämnesspecifik och god läsförståelse på skönlitterära texter behöver inte med automatik innebära god förståelse på faktatexter. Man måste arbeta med olika texter och texttyper. Westlund förde fram hur viktig närläsningen är och att vi genom den får syn på genretypiska drag, ämnesspecifika ord m m i alla texter.När det gäller val av texter måste vi alltid ställa oss frågorna; - Varför skall vi läsa denna text? Hur kan jag använda denna text med mina elever? Även om Barbro menar att textvalet måste utgå från pedagogen och undervisningsgruppen ger hon exempel på hur bra både visor och dikter kan vara för att identifiera huvudbudskapet i en text. Hon tipsar även om sagor och bilderböcker som utgångspunkt för att göra inferenser. 

Det är viktigt att vi skapar ett ämnesspecifikt språk i läsförståelse men det skall inte utgå från Läsfixarna och benämningen på figurerna utan istället om vad det är vi gör när vi läser. Figurerna kan vara ett tillfälligt tankestöd för yngre elever men snart nog måste vi börja prata om strategierna.

Två viktiga ledord avslutade föreläsningen;

Engagerande lärandetid och Fokuserad undervisning



fredag 7 november 2014

Lite tankar från ett vintrigt Finland

I morgon är det dags igen att gå upp på scenen efter Barbro Westlund. Som forskare är hon orolig över vårt projekt "En läsande klass och hur detta projekt kan komma och landa i svensk skola. Jag tycker att vi skall ta denna oro på allvar och se riskerna men samtidigt lita till oss själva och göra det vi tror på och känner fungerar. Barbro kommer säkerligen peka på dessa risker i morgon även om vi befinner oss i ett annat land och därför har jag redan nu funderat över hennes oro och kritik

Pedersöre

Westlund menar att vi gör fel när vi introducerar lässtrategier och tar en strategi i taget och befäster den under några lästilfällen. Strategier skall användas vid behov och inte samtidigt. Men då undrar jag hur vi skall kunna synliggöra våra tysta tankeprocesser och som pedagog visa på hur vi använder resp. strategi? I vår undervisning introducerar vi en strategi i taget och när den är introducerad finns den med så fort vi tar oss an en text. Vi gör det under några enstaka lektionstillfällen och när alla strategier är introducerade genom modellektioner och genom att vi har prövat tillsammans använder vi de strategier vi behöver för att förstå en text på djupet. Just denna strukturerade inlärning har jag upplevt hjälper eleverna att förstå vad det är vi gör och att de då får verktyg med sig in i alla olika texttyper i alla ämnen.

Westlund menar att personifieringen och konkretiseringen av dessa strategier i form av figurer är farlig eftersom eleverna då inte blir medvetna om det vi gör. Hon menar dock att det är en inkörsport och ett tankestöd för yngre elever. Här håller jag till fullo med Barbro. Vi använder Läsfixarna vid introducerandet men redan från början finns de olika förmågorna också med att; att förutspå, att utreda nya ord och uttryck, ställa frågor, sammanfatta och att se inre bilder.

W menar att det inte är strategierna som skall styra val av text utan att man skall välja text utifrån sig själv och sin grupp. Även här håller jag med Barbro och jag tycker verkligen att man skall se ”En läsande klass” som ett smörgåsbord av texter. Att man utifrån sin egen undervisning skall plocka in de texter som är aktuella i de ämnesområden man arbetar med. Dock är det samma sak här att vi har skrivit modellektioner som skall ses som stöd och inspiration hur man kan tänka högt när man introducerar strategierna. Vi har just till dessa texter valt utifrån intresse och engagemang men också hur det har fungerat i våra klassrum vid introducerandet av strategierna.

Enligt W så kan ELK bli en receptbok och visst kan den det men jag tycker man underskattar och nedvärderar lärares proffessionalism när man uttrycker det så.  Det finns risker med alla läromedel, olika typer av arbetssätt o s v och det kräver av oss lärare att vi har ett kritiskt förhållningssätt och sovrar i det stora utbud som finns. Vi skriver att ELK som skall ses som en inspirationskälla och att man måste göra materialet till sitt eget.

Det finns en risk att figurerna tar överhanden och man glömmer innehållet i texten. För mig är strategierna ett stöd och ett verktyg för att skapa motivation och engagemang i en text. Verktyg att nå textens djup och innehåll. Jag har flera ggr skrivit om hur lässtrategilektionerna kan ta mig och gruppen precis var som helst eftersom jag utgår från eleverna och deras frågor, tankar om textens innehåll. På varje sida i handledningen skriver vi att; -Var inte rädd att släppa taget om strategierna när diskussionerna tar fart i klassrummet. Knyt ihop på slutet istället och diskutera vilka verktyg ni använt i textsamtalet.

Det har aldrig varit vår avsikt att ELK skall användas som en receptbok och jag tycker inte vi kan göra det tydligare när vi visar på hur detta förhållningssätt till texter skall införlivas i den egna undervisningen i alla ämnen. En Läsande Klass är en STÖDSTRUKTUR och en INSPIRATIONSKÄLLA. Vi visar dessutom på hur arbetet med läsförståelsestrategier är en del i Ett språkutvecklande arbetssätt och ger exempel på hur läsa och skriva går hand i hand bl a genom ”Cirkelmodellen”






söndag 2 november 2014

Tjusningen med textsamtal är att man aldrig riktigt vet var man hamnar.

I morgon är det dags igen! Att introducera Reportern som jag upplever som en nyckelstrategi. Genom att ställa olika typer av frågor får texterna liv och vi kan förstå det vi läser på djupet. Jag kommer att använda mig av det material som finns på  hemsidan till "En läsande klass" och börja med att modellera hur man kan ställa olika typer av frågor till mycket korta texter.Vi kommer att använda visningsbilden och läsa den korta texten om hararna.

Genom att klicka på den interaktiva tavlan visar jag eleverna vilka olika typer av frågor det finns.
Här är en länk till den interaktiva tavlan;
http://www.enlasandeklass.se/wp-content/uploads/2014/05/boken-med-hararna1.pdf

Vi kommer även att läsa  modelltexterna om Lekparken och Cykeltävlingen. Jag tänker högt kring vilka frågor man kan ställa och var i texten jag hittar svaret. Jag visar också på att en del svar inte går att hitta i texten utan svaret finns hos oss själva. Hela tiden så pekar jag på visningsbilden som vi har uppsatt på väggen.

Eftersom vi har två lässtrategipass i morgon så tar jag tillfället i akt att fokusera på Reportern även när vi läser i vår gemensamma läslära Vips.

Eftersom eleverna fortfarande inte är så varma i kläderna och eftersom detta med att ställa frågor är nytt för en del kommer jag även detta pass och några till framöver vara den som ställer frågorna. Eleverna kommer självklart att få vara med och svara på frågorna samt att de får fundera på vilken typ av fråga det är jag har ställt.

Kapitlet som jag skall läsa i morgon handlar om den lilla valpen Vips som blivit instängd i en hiss. Denna hiss är inte vilken hiss som helst utan man kan styra den med hjälp av sina tankar och sin vilja. Lilla Vips vill så gärna träffa sin mamma så han styr i hissen rakt upp i en annan värld. ...."Marken utanför hissen var vit och mjuk. Den verkade vara gjord av maränger och vispgrädde, men de kunde gå där utan att sjunka ner. Överallt låg roliga pinnar och olika stora bollar i regnbågens alla färger. Här och där fanns gropar och spännande tunnlar som Vips ville undersöka, men han följde ändå efter de osynliga små"...... Även om vi kommer att fokusera på Reportern i morgon så kommer vi ju använda de strategierna som vi redan introducerat och använt och under detta stycke kan det väl inte passa bättre än att plocka fram Konstnären och se vilka inre bilder texten skapar.

Det är alltid viktigt att förbereda sig innan ett lässtrategipass men när man skall ställa olika typer av frågor på en text är det extra viktigt. Ibland måste man ju faktiskt klura lite själv över vilka frågor man kan ställa - framförallt när det gäller frågor mellan raderna. Jag har därför både markerat lässtopp och skrivit ner förslag på frågor inför morgondagen. Jag har också strukit under ord som jag tycker är viktiga för sammanhanget och som jag tror kan behöva utredas samt markerat när jag tycker det är lämpligt att plocka fram Spågumman.Om inte eleverna reagerar på de orden som jag markerat så kommer jag ända att stanna upp vid lässtoppen och utreda dem. För som sagt när strategierna väl är introducerade så skall de användas så fort vi tar oss an en text. Vi måste ju dessutom fylla på vår Detektivtavla som hör till boken om Vips.


Även om jag har undervisat i lässtrategier under flera år och samtalat om text hur många gånger som helst så längtar jag verkligen till morgondagen när det är dags igen. Man vet ju aldrig riktigt var man hamnar och detta blir extra tydligt när Reportern kliver in. Vilka kopplingar kommer eleverna att göra till texten? Kanske måste jag vara beredd på att det kommer att handla om mycket om känslor i morgon. Hur det kan vara att sakna någon så mycket som Vips har saknat sin mamma. Ja spännande blir det!


lördag 1 november 2014

Språkinriktad undervisning om Matsmältningen

"Genom undervisningen skall eleven få möjlighet att ställa frågor om människan utifrån egna händelser och upplevelser. Undervisningen skall bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll."

"Eleverna skall använda biologins begrepp, modeller och teorier för att förklara biologiska samband i människokroppen."

"Undervisningen skall innehålla människans kroppsdelar, deras namn och funktion." 
  (Lgr 11)

Med dessa rader hämtade ur vår kursplan har vi planerat vårt tema om Människokroppen med fokus på matsmältningen och kroppens inre organ. Som alltid när vi planerar ett tema gör vi det med språket i fokus. Vi har valt att utgå från Gibbons fyrfältare vid planeringen av detta område.(Stärk språket stärk lärandet,Gibbons). Tanken är att man ska börja i det talade, vardagliga språket och stötta eleverna mot det mer ämnesspecifika språket.

Fas 1
Som en gemensam uppstart och som ett litet experiment gav vi oss ned i gymnastiksalen där hela hallen blivit omvandlad till en människokropp med kroppens alla inre organ som vi använder när vi äter mat och maten skall gå genom det vi kallar för matsmältningsapparaten. Eleverna delades in i smågrupper och fick uppmaningen att de lugnt och fint skulle ta sig igenom alla "stationer" och samtidigt fundera över vad det var de upplevde tillsammans.

Vi pedagoger hade spridit ut oss i gymnastiksalen och gjort som en bana för eleverna att ta sig igenom. Det första som hände när eleverna kom in var att vi fröknar puffade på dem med stora vita kuddar(tänder). Vi sprutade även vatten på eleverna med vattensprutor.(saliv) Därefter fick eleverna åla genom en smal tunnel (matstrupen). Som nästa steg fick de krypa in i två upp och nervända mål med massor av olika bollar i. (magsäcken). Även där sprutade vi pedagoger vatten på eleverna med vattensprutor (magsyra) före det var dags att åla sig igenom ihopbundna rockringar med blöta tygtrasor hängande i mitten (tunntarmen). Återigen blev eleverna attackerade av pedagogerna med dammsugare i händerna. Genom denna sug sögs den sista näringen ut från maten i tjocktarmen. Tillsist skulle varje elev pressa sig ut genom en ihoprullad matta ut i omklädningsrummet. (äntarmen). Väl tillbaka i klassrummet fick eleverna sätta ord på det de varit med om i de grupper som gått tillsammans i gymnastiksalen.

Fas 2
Nästa tillfälle var det dags för oss pedagoger att introducera de nyckelord och begrepp som vi ville att eleverna skulle få med sig. Vi hade skrivit ut orden och gjort som skyltar som vi satte dit med häftmassa i anslutning till bilden här ovan.( Bilden var då förstås utan begreppen.) Tillsammans reflekterade vi över vad vi varit med om i gymnastiksalen och vi lät denna gång maten passera på bilden och för varje ny kroppsdel pratade vi om vad den hette och vilken funktion den har för vår matsmältning.

Fas 3
Tredje tillfället fick eleverna återigen i grupp skapa en egen människokropp på ett papper. Rita ut de olika kroppsdelarna och med garn visa hur långa tarmarna var bl a. Nyckelorden hade de fortfarande tillgång till på små skyltar och kunde med hjälp av dem benämna och använda de ord som de nyligen lärt sig. Eleverna fick i sina smågrupper berätta i tur och ordning med bild- och ordstöd vad som händer i vår kropp när vi äter. Alla elever fick ta de nya begreppen i sin mun och berätta för sina kamrater. En del elever behövde lärarstöd i denna lilla redovisning andra fixade det helt på egen hand.

Fas 4
Slutligen var det dags att använda det skrivna språket och skriva ned hur matsmältningsprocessen går till. Eleverna fick skriva 2 och 2 på dator och till sin hjälp hade de återigen de nyckelord som vi introducerat och tidigare använt i det talade språket.

Efter dessa lektioner var eleverna väl förberedda att ta sig an läromedelstexter som handlar om matsmältningen. I materialet "En läsande klass" finns i åk 1-3 femton texter som handlar om Människokroppen. Vi valde en av dessa som handlade just om matsmältningen.

http://enlasandeklass.se/wp-content/uploads/2014/03/magen_o_tarmarna_puls_no_boken_skarm.pdf

Några elever arbetade sig igenom texten tillsammans med en läskompis medan större delen av klassen läste texten gemensamt. Eftersom eleverna nu hade stor samlad förkunskap om ämnet gick det lätt att ta till sig texten och förstå den. Vi la stor vikt vid att eleverna fick ställa egna frågor på texten för genom just detta kunde vi bedöma vad de tagit till sig och förstått. Vi kunde se
vilka begrepp som nu var införlivade i deras eget ordförråd. Som stöd i detta arbete använde vi och dokumenterade i läslogg "Stjärnläsaren Fakta" Vi använder lässtrategierna som en naturlig del i den undervisning som är aktuell för oss i alla ämnen.