Efter att fått vara med under 2 hela utbildningsdagar för dessa finlandssvenska pedagoger så imponeras jag av det genomtänkta upplägget, strukturen och att tid för både samtal och reflektion ryms i utbildningsdagarna. Mellan föreläsningarna låg nämligen tid för skolvisa diskussioner i både kartläggande syfte och visionstankar. Varje skola hade dessutom möjlighet att efter avslutad utbildningsdag skriva ner hur de skulle vilja fortsätta sitt arbete, vilka resurser de skulle vilja ha hjälp med och så skulle de kunna få ta del av projektpengar. Under dessa diskussioner fick vi verkligen ta del av det inre arbetet på skolorna, tänk kring schema, undervisning och skolutveckling.
Under våra föreläsningar som bestod av två delar fick pedagogerna ta del av vår undervisning i läsförståelsestrategier, språkutvecklande arbetssätt och projektet "En läsande klass". Vi hade en föreläsningsdel och en workshops. Jag tror aldrig att jag har träffat på så samarbetsvilliga, diskussionslystna och frågvisa pedagoger. Det var fantastiskt roligt att få samtala om text tillsammans med dem.
Första dagen tillbringades i Pedersöre och den andra dagen i Åbo. I Åbo var programmet ännu mer spännande då Barbro Westlund och Mia Österlund också skulle föreläsa. Här ser ni hur programmet för dagarna såg ut; http://www.cll.fi/wp-content/uploads/2014/09/L%C3%A4sandets-g%C3%A5ta.pdf
Jag är verkligen imponerad av Barbro Westlund som knyter forskning och praktik på ett så tydligt sätt. Som vanligt när jag lyssnar på henne så får jag med mig en hel del kloka ord i mitt fortsatta arbete både mot de elever jag undervisar och de pedagoger jag handleder. Att samtala om text och undervisa i läsförståelse handlar om att" bygga tankar tillsammans". För att lyckas med en lässtrategiundervisning måste man som pedagog bli medveten om hur man använder sina egna strategier. Westlund menar att mycket av förståelsearbetet kring en text utgår från textkopplingar. Det är genom textkopplingarna som två sanningar möts och det är genom textkopplingarna som vi får syn på elevernas utveckling. Redan mycket tidigt och genom att använda bilder kan vi få syn på detta och samtala om det.
Enligt Westlund är det viktigt att inte isolera strategier. Man kan introducera en strategi i taget men det är viktigt att bli medveten om att de hör ihop. Att man ser strategierna som en verktygslåda och plockar fram de eller dem verktyg man behöver för tillfället för att nå textens djup. En viktig strategi är att visualisera - skapa inre bilder. Det handlar om vilka sinnesförnimmelser man får utifrån texten beroende på vilka erfarenheter man har och vilken bakgrundskunskap som finns.Det handlar inte om att låta eleverna rita bilder utifrån texterna utan att samtala och jämföra varandras upplevelser.
Läsförståelse behöver förstås som ämnesspecifik och god läsförståelse på skönlitterära texter behöver inte med automatik innebära god förståelse på faktatexter. Man måste arbeta med olika texter och texttyper. Westlund förde fram hur viktig närläsningen är och att vi genom den får syn på genretypiska drag, ämnesspecifika ord m m i alla texter.När det gäller val av texter måste vi alltid ställa oss frågorna; - Varför skall vi läsa denna text? Hur kan jag använda denna text med mina elever? Även om Barbro menar att textvalet måste utgå från pedagogen och undervisningsgruppen ger hon exempel på hur bra både visor och dikter kan vara för att identifiera huvudbudskapet i en text. Hon tipsar även om sagor och bilderböcker som utgångspunkt för att göra inferenser.
Det är viktigt att vi skapar ett ämnesspecifikt språk i läsförståelse men det skall inte utgå från Läsfixarna och benämningen på figurerna utan istället om vad det är vi gör när vi läser. Figurerna kan vara ett tillfälligt tankestöd för yngre elever men snart nog måste vi börja prata om strategierna.
Två viktiga ledord avslutade föreläsningen;
Engagerande lärandetid och Fokuserad undervisning
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar