tisdag 30 september 2014

Stödstrukturer i läsa och skriva kompletterar och befruktar varandra

Brev från Hjärtegrynet
I vårt härliga ämnesövergripande tema (http://marietrapp.blogspot.se/2014/09/ovantat-besok.html)
om vårt lilla ägg som blev en larv, som blev en puppa har nu puppan kläckts och en fin liten fjäril har tittat fram. Liksom larven kommunicerar denna fjäril med hjälp av brev och i dag var det dags igen att plocka fram våra Läsfixare och läsa och förstå vad fjärilen vill säga oss.Vi fick verkligen läsa mellan raderna för att förstå varför vissa lekar fungerat bra och vissa mindre bra. Vi fick också fundera över varför fjärilen måste ge sig av och vad vi skulle kunna "tanka" den med. Tillsammans bestämde vi oss för att ha en fruktfest med sång, musik, diktläsning m m.

Dikt om vår fjäril

















Vi har tidigare skrivit även dikter i detta tema eftersom vår fjärilsmamma började med att skicka oss en dikt. Alltid när vi ger oss på en ny texttyp bygger vi upp elevernas förförståelse genom att tillsammans läsa den genren, bena ut vad som är typiskt, texttypiska ord vad man ska tänka på o s v. Efter att vi har läst den gemensamma texten skriver vi även tillsammans före eleverna skriver själva. Detta arbetssätt kallas för Cirkelmodellen och är användbart i alla genrer på alla stadier i skolan. Eleverna får en modell och en stödstruktur för hur en viss typ av texter kan förstås och skrivas. Här kan ni se hur vi arbetade med brev.http://marietrapp.blogspot.se/2014/09/vikten-av-stodstrukturer-bade-i-lasande.html

Som sagt brev, dikter och dessutom sakprosa har vi valt att fokusera på inom detta ämnesområde. När det gäller faktatexterna kändes det väldigt naturligt att utgå från texter om fjärilar. I "En Läsande klass" finns det en jättebra text att utgå ifrån. http://enlasandeklass.se/wp-content/uploads/2014/04/djur_och_vaxter_hos_oss_a-k_fjarilar.pdf

Även skrivande bygger på dialog
Denna text tog vi oss an med hjälp av läsförståelsestrategierna. Vi förutspådde, utredde ord, ställde frågor men framförallt lät vi Cowboyen arbeta genom att plocka ut de viktigaste nyckelorden. Dessa dokumenterade vi tillsammans  i den skrivbara digitala läsloggen. Loggen skrev vi sedan ut för att ha som stöd i det egna skrivandet. Lektionen efter pratade vi återigen vad som kännetecknar en sakprosatext och vad man ska tänka på vid skrivande i den genren. Eleverna tog därefter plats vid datorerna med sina skrivkompisar och började tillsammans skapa en faktatext om fjärilar.

Slutligen måste jag bara få dela med mig av vår lyckade bilduppgift kopplat till detta tema.









söndag 28 september 2014

Tankar om debattartikeln i Pedagogiska magasinet

Debattartikeln i Pedagogiska magasinet gör mig både ledsen, arg och frustrerad men inser att det är för att det känns så jobbigt i hjärteroten när någonting som man har lagt ner sin själ i kritiseras. Inser i samma stund, när hjärnan kopplats på, att det är viktigt och bra att saker och ting problematiseras och att även kritiska röster måste få ta plats i debatten. 

För fem år sedan gick jag på speciallärarprogrammet i Linköping och hade då Barbro Westlunds bok "Att undervisa som läsförståelse" som kurslitteratur. Jag läste denna bok om och om igen och var så evinnerligt lycklig att jag äntligen hittat verktyg för att hjälpa de elever som trots god avkodning inte hade någon behållning av texten för att de inte kunde tränga in i den och förstå den på djupet. Jag läste även annan litteratur av Elbro, Lundberg, Liberg mfl och alla framförde vikten av att undervisa explicit i läsförståelsestrategier. Under fem års tid har vi prövat att undervisa strukturerat och medvetet i läsförståelse utifrån de strategier som man har sett att goda läsare använder sig av och resultatet har inte låtit vänta på sig. Vi har jättefina resultat på standardiserade läsförståelsetest och vår undervisning har hela tiden förfinats och utvecklats. Idag genomsyrar vårt förhållningssätt till texter alla ämnen och utgör kärnan i ett språkutvecklande arbetssätt.

Kärnan i en språkinriktad undervisning:
  • initiera och ge utrymme för diskussion
  • hög elevaktivitet
  • utgå från elevernas förkunskaper
  • ge rikligt med exempel, mallar och strategier för att läsa och skriva inom olika textyper i olika ämnen.
  • skapa förståelse för texters olika struktur och uppmärksamma textens specifika ordförråd.
(Stehagen 2014)

Vi kopplar lässtrategiarbetet till skrivande och arbetar alltmer ämnesövergripande med förmågorna i fokus. En holistiskt syn på läsundervisning där alla läsningens delar får ta plats och kopplas även till skrivande och annan undervisning. Jag har många exempel på vårt arbetssätt på denna blogg.

Våren 2013 fick vi ett erbjudande om att dela med oss av vår undervisning i ett projekt som barnboksförfattaren Martin Widmark tagit initiativ till.  Det första vi började med när vi fick uppdraget att dela med oss av vår undervisning var att läsa vetenskapliga rapporter, böcker av Westlund, Lundberg, Reichenberg mfl. Vi hade läst dem tidigare men nu blev det verkligen en djupläsning. Vi strukturerade upp våra lektionsplaneringar utifrån den forskningsteori vi läst. Vi bollade tankar och ideer med flera olika forskare och tillsammans skrev vi en metoddel som vilade på vetenskaplig grund.



En Läsande Klass  utgår från textsamtalet som viktigaste byggsten i att utveckla läsförståelse. Modellerna som materialet utgår ifrån är forskningsbaserade: reciprok undervisning (RT – Reciprocal Teaching), TSI (Transactional Strategies Instruction) – där lärare och elever samtalar om och synliggör strategier, samt QtA (Questioning the Author) vilket innebär att man flyttar ansvaret för förståelsen av innehållet i texten från eleven till författaren genom att kritiskt granska texten och ställa frågor.


Vi kallar inte "En läsande klass" för EN metod som bygger på EN forskningsbaserad modell utan mer som ett förhållningssätt till texter med dialogen i centrum. Vi delar med oss av den undervisning som förekommer i våra klassrum – inget annat! Under de år som vi arbetat med läsförståelsestrategier har vi alltid pratat med eleverna om deras inre bilder och hur viktiga de är för läsupplevelsen. Flera forskare poängterar också vikten av denna strategi, att visualisera och skapa inre bilder. Vi har aldrig någonsin pekat på att denna strategi skulle ingå i RT utan tydligt skrivit att vi fem pedagoger som skrivit studiehandledningen lagt till den. Tro det eller ej men genom att göra detta vilar inte längre vår undervisning och vår studiehandledning på vetenskaplig grund och En Läsande klass har helt plötsligt blivit ett hemmabygge. Jag vet nog inget läromedel/undervisningsmaterial som nagelfarits så mycket innan det getts ut. Manuset har hela tiden varit öppet för alla intresserade i stiftelsen, i de inblandade förlagen och två mycket erfarna redaktörer har lusläst och redigerat.


Att det är vanliga undervisande pedagoger som skriver för andra pedagoger tror jag är en styrka. Vi har dessutom varit väldigt tydliga med hur vi vill att man skall se på lektionsförslagen och studiehandledningen; 


"Lektionsförslagen som vi presenterar i studiehandledningen ska ses som en tillfällig stödstruktur för lärare för att de sedan ska kunna införliva arbetet med läsförståelsestrategier i sin dagliga undervisning. Denna undervisning kommer då att kunna ges i de ämnesområden och med de texter som är aktuella i den vanliga undervisningen i skolans alla ämnen."

"Texterna som vi har valt och lektionsplaneringarna vi har skrivit ska ses som förslag på hur man kan arbeta . Låt dig inspireras, men gör detta material till ditt eget genom att testa, lägga till och dra ifrån som det passar dig och din klass/grupp."

De litterära texter vi har valt som nu faktiskt utgör en fantastisk textskatt har vi verkligen inte valt slumpmässigt utan eftertanke. Vi har lagt ned enormt mycket tid på att läsa barn- och ungdomsböcker och valt utifrån tema och genre men också utifrån läsengagemang och koppling till strategi. Självklart håller en del texter högre kvalite än andra och visst kan man bli frustrerad att en text tar slut innan man läst färdigt den. Men detta är ingenting vi har kunnat styra över. Istället önskar vi att man ser textskatten som ett smörgåsbord av texter. Att välja och vraka utifrån och samtidigt se dessa texter med handledning som en inkörsport till en mer strukturerad undervisning i läsförståelsestrategier.På mina föreläsningar tipsar jag om de översikter som följer med materialet och där man kan se att vi e x har 15 texter om barns rätt, 15 nyhetsartiklar, 15 fantastiska texter om vänskap och kärlek och många, många fler.

Självklart är det bra med granskning och ett kritiskt förhållningssätt och som duktig, engagerad och påläst pedagog är du van att göra didaktiska val bland metoder och läromedel."Du måste alltid tänka över dina didaktiska val och veta varför du väljer att göra på ett eller annat sätt. Var ska du och dina elever? Vad ska du bedöma i slutändan och hur ska du undervisa för att nå dit?"  Att säga att pedagoger kommer att följa denna studiehandledning mot sin vilja och se detta som en receptbok som man slaviskt skall följa är att nedvärdera lärarkåren och vår yrkesprofession.

Men självklart finns det också risker och jag tycker att man skall ta både Westlunds  och dessa författares oro på allvar. Vi måste se upp så att vi inte fastnar i strategierna och att undervisningen blir instrumentell. Strategierna är bara tillfälliga tankestöd. Målet är att på djupet förstå det man läser. Låt diskussionerna om textens innehåll ta fart i klassrummet och var inte rädd för att släppa taget om strategierna.

Jag tror på oss pedagoger och jag tror att vi genom det kollegiala lärande både inom skolan och i det utvidgade kollegiet kommer att möta En läsande klass på det sätt som vi i projektet hela tiden har önskat. Jag tror också på den våg som sveper in över landet där pedagoger och elever faktiskt börjar att kommunicera läsförståelse. Jag tror även på den positiva anda som pedagoger runt om i landet ger uttryck för och de underbart fina exempel som vi får ta del av varje dag i vår facebooksgrupp.  Pedagoger som efter 40 år i yrket känner att de äntligen fått verktyg att undervisa sina elever i läsförståelse. Från och med nu väljer jag att se allt detta positiva och ta fasta på det. Så många pedagoger kan inte ha fel!

onsdag 24 september 2014

Kärt barn har många namn

Konstnären

Konstnären skapar inre bilder av det lästa. Med hjälp av sinnena lever läsaren sig in i texten och kan se, höra och känna det texten berättar om. Konstnären används under läsningen.
"Våra planeringar  i "En läsande klass" bygger på och utgår från 3 forskningsbaserade modeller; RT, TSI och QtA där både RT och TSI utgår fån 4 grundstrategier som man har sett att goda läsare använder sig av. Vi har lagt till en strategi; Att skapa inre bilder"
 (Studiehandledningen En läsande klass, 2014)
För oss pedagoger som skrivit studiehandledningen  var det en självklarhet att skapa denna figur. Under de år som vi arbetat med läsförståelsestrategier har vi alltid pratat med eleverna om deras inre bilder och hur viktiga de är för läsupplevelsen. Vi hade alla 5 saknat och även funderat på att skapa en egen bild för denna strategi. Nu hade vi chansen i och med detta projekt och Konstnären tog form.
Just detta beslut har kommit att kritiserats och ifrågasatts men jag förstår faktiskt inte riktigt varför. I Westlunds bok från 2010 skriver hon på sid 278 om en modell som heter just att skapa inre bilder. Hon beskriver hur läsaren förnimmer textens innehåll genom sina sinnesupplevelser utifrån tidigare erfarenheter som kopplas till textens innehåll. I studiecirkelmaterialet som hör till boken finns en mycket konkret övning hur man kan skapa inre bilder genom att läsa om en klubba.
Christina Ohlin Scheller, forskare knuten till Karlstad universitet pratar om dialogisk strategiundervisning och 7 strategier. Visualisera är en av dem. 
Läs mer om hur man kan träna denna förståelsestrategi:


onsdag 17 september 2014

Vikten av stödstrukturer både i läsande och skrivande.

Lässtrategier och Cirkelmodell hand i hand

Vi ger eleverna skrivuppgifter inspirerade av de texter som vi läser på lässtrategilektionerna. Då får eleverna prova att skriva texter med olika genrer, och får även chans att använda sig av de nya ord och uttryck som vi stött på under läsningen. Läser vi exempelvis sagor, dikter, brev eller faktatexter så tar vi tillfället i akt och skriver dessa typer av texter. Detta fördjupar elevernas genrekunskap och kunskap om hur olika sorters texter skrivs och förstås. Genom att läsa en viss genre får eleverna en modell för hur genren är uppbyggd och kan på så vis överföra det till sitt eget skrivande. Innan eleverna skriver på egen hand skapar vi ofta en text gemensamt. Vårt arbetssätt har många likheter med Gibbons "Cirkelmodell". 

Under detta läsår har vi valt att arbeta mer ämnesövergripande och integrera NO/SO och SV mycket mer än vi har gjort tidigare. I vårt första temaområde på det nya läsåret integrerar vi faktiskt alla 3 ämnen och fokus inom svenskområdet är de olika texttyperna brev och sakprosa. Att vi valt just dessa beror på att vi har fått besök i vårt klassrum av en larv som genom att krypa på tangentbordet kan kommunicera via brev. Denna larv kommer så småningom att förvandlas till en puppa och fjäril och det är då sakprosatexterna kommer in.

Att skriva brev utifrån någonting som skulle kunna liknas vid Cirkelmodellen

Fas 1
För att skapa förförståelse hur ett brev är uppbyggt, vilka ord som är vanliga att använda m m så gav vi eleverna en modell för detta. I vårt temaarbete lät vi "orolig mamma" skriva ett brev till oss som vi bearbetade tillsammans. Vi var noga med att visa på hur man börjar, slutar, hur man kan berätta om sig själv och ställa frågor m m.

Fas 2
Tillsammans pratade vi om hur ett brev är uppbyggt. Vi läste återigen mammans brev och därefter skapade vi ett gemensamt brev på smartboarden. För att få alla elever delaktiga och bli medvetna om hur ett brev kan vara uppbyggt fick eleverna sedan i grupper om 4 klippa isär meningarna och bygga ihop brevet igen tillsammans med illustrationer. Under arbetets gång blev det många fina diskussioner om vad är en mening är, i vilken ordning meningarna skall sitta o s v. Breven satte vi upp lite varstans på skolan för att "orolig mamma" skulle se vad vi skrivit.

Fas 3 
Som svar på vårat brev blev det vår lilla larv som svarade med ännu ett brev . En larv som inte är så säker på stavning,stor bokstav och punkt gjorde att vi fick använda våra läsfixare ännu lite mer  för att utreda vad han skulle kunna tänkas mena.Tillsammans samtalade vi om innehållet och pekade återigen på de texttypiska dragen som finns i ett brev.

Fas 4
Eleverna var nu redo att skriva egna individuella brev till larven och vilka brev det blev. Brev där eleverna berättade om sig själva, ställde frågor till larven och visade hur mycket de tyckte om vår lilla kompis. "Jag tycker om dig och vi kan vara din familj tills du hittar din" var ett exempel på hur en elev har skrivit.




Läsa och skriva går hand i hand! (PS Har ägnat kvällen åt att agera larv och svara alla elever individuellt - ett tidskrävande jobb med värt varenda minut för att se elevernas lysande ögon när de får ett alldeles eget brev på fredag D.S)

tisdag 16 september 2014

Att införliva läsförståelsestrategier i den vardagliga undervisningen i alla ämnen

I Studiehandledningen till "En läsande klass" skriver vi följande; Lektionsförslagen som vi presenterar i denna bok ska ses som en tillfällig stödstruktur för lärare för att de sedan ska kunna införliva arbetet med läsförståelsestrategier i sin dagliga undervisning. Denna undervisning kommer då att kunna ges i de ämnesområden och med de texter som är aktuella i den vanliga undervisningen i skolans alla ämnen.

Tänker att det vi just nu gör på Råby skola är ett verkligt exempel på detta. Vi arbetar för tillfället med ett ämnesövergripande arbete som vi kallar "Ägget". Om ni läst mitt senaste blogginlägg om vårt oväntade besök så vet ni att vi en dag i förra veckan fick ta hand om ett ägg. Detta ägg hade idag när vi kom till skolan kläckts och i korgen låg en liten grön larv. Vilken uppståndelse det blev i klassrummet och återigen var frågorna många. Så många att vi kom på att vi kanske kan skriva ett brev till mamman som lämnat äggen med larven i. Tillsammans pratade vi om hur ett brev är uppbyggt. Vi läste återigen mammans brev och därefter skapade vi ett gemensamt brev på smartboarden. För att få alla elever delaktiga och bli medvetna om hur ett brev kan vara uppbyggt fick eleverna sedan i grupper om 4 klippa isär meningarna och bygga ihop brevet igen tillsammans med illustrationer. Under arbetets gång blev det många fina diskussioner om vad är en mening är, i vilken ordning meningarna skall sitta o s v. Dessutom tränade eleverna på upprepad läsning då de läste meningarna om och om igen.                                                                                                                                      
Lektionen som följde var ett lässtrategipass och då tog vi tillfället i akt att läsa om de djur som vi tagit reda på lägger ägg och därefter kläcks till larver. Genom uteslutningsmetoden kom vi fram till att denna larv antingen skulle kunna komma från en skalbagge eller från en fjäril. Sagt och gjort så letade vi reda på två texter om dessa djur.På hemsidan till En läsande klass finns en fantastisk sökfunktion just för detta ändamål.                                                                                                  
  Text om Tordyveln         Text om Fjärilen

Vi började med att plocka fram våra förkunskaper samt tittade på bilder, rubriker, underrubriker för att kunna förutsäga vad texten skulle kunna berätta. Vi pratade också om till vilken texttyp dessa texter hör och vi läste sedan texterna tillsammans. Först läste vi om Tordyveln och lät alla läsfixarna vara med. Vi utredde ord, ställde frågor och så småningom plockade vi också ut nyckelord. Likadant arbetade vi med fjärilstexten och snart nog hade vi 2 spalter med nyckelord under resp. text på tavlan. Utifrån detta använde vi sedan VENN-diagrammet för att hitta likheter och skillnader om dessa djur och framförallt då med fokus på ägg och larver. Vi kunde konstatera att skalbaggens larver äter bajs och fjärilens larver äter blad. Eftersom vår lilla larv faktiskt hade knaprat i sig lite blad som låg i korgen så börjar våra tankar luta åt att denna larv faktiskt så småningom kommer att bli en fjäril.

Inte världens finaste VENN-diagram men ack så bra att ha som tankestöd  när vi reflekterar över två olika texter.

I morgon väntar ett nytt brev till eleverna, denna gång från larven. Vi kommer återigen att läsa och reflektera om innehållet. Därefter är det dags att låta eleverna skapa ett eget brev. Tala,lyssna, läsa och skriva blir naturliga delar i detta ämnesövergripande tema. Fortsättning följer....

fredag 12 september 2014

Oväntat besök

Vissa veckor är roligare än andra i lärarjobbet. Denna vecka har varit en sådan vecka. Efter rasten i tisdags hörde vi en bestämd knackning på vår klassrumsdörr. Vi öppnade dörren och där på golvet stod en liten korg med ett brev i. Vi tog in korgen och tittade lite noggrannare under den filt som låg där. Då kunde vi se en grönaktig liten kula ungefär som ett ägg som låg där inbäddad i filten. Självklart blev vi fundersamma och frågorna var många.



Vi blev helt enkelt tvungna att läsa brevet för att kanske kunna få lite ledtrådar till vad det var för liten varelse vi fått besök av. Vi plockade fram våra läsfixare och bearbetade texten, stycke för stycke. Detektiven fick arbeta med att reda ut nya ord och uttryck och vi kunde konstatera att detta brev var skrivet som en dikt. Tillsammans funderade vi kring vad vi kunde utläsa mellan raderna utifrån de ledtrådar vi fått?

Att brevet var från en orolig mamma som lämnat sitt hjärtegryn. Att det var bråttom att hitta en trygg och varm plats och att denna mamma flugit in genom skolans port. Förslagen om vem som skrivit brevet var många, likaså varför korgen hamnat hos oss och vad det egentligen var i korgen.

 Eleverna fick berätta om sina tankar och även skriva/rita ner dessa i både text och bild. Därefter bestämde vi var korgen skulle stå och att denna plats skulle vara både mysig och varm.

Nästa steg blev att försöka ta reda på vad det lilla ägget skulle kunna tänkas vara för någonting. I grupper började eleverna söka information både på nätet och i böcker. Genom detta forskningsarbete kunde vi utesluta en hel del ägg och djur och det vi kom fram till var att ägget skulle kunna vara en fjärils eller en skalbagges eller helt enkelt någonting magiskt.

Nästa dag när vi kom till skolan låg ett litet brev instucket i korgen där orolig mamma bad oss att inte röra hjärtegrynet den första veckan. Vi insåg att vi tillsammans behövde skapa gemensamma förhållningsregler. Tillsammans skrev vi ner dessa instruktioner och kunde samtidigt prata om vad som är typiskt för denna texttyp. Hur viktigt det är att man är tydlig och att vi förklarar varför man inte får eller får göra vissa saker.


Under nästa vecka väntar vi med spänning på att det kommer att hända någonting med vårt hjärtegryn. Vi kommer att introducera två texttyper till eftersom vi kommer att kommunicera via brev och dessutom skriva faktatexter (om det som hjärtegrynet kommer att förvandlas till) . Hela tiden så visar vi texttyperna som modeller först före det egna skrivandet och då handlar det ju om att läsa och bearbeta text med hjälp av läsförståelsestrategier.

Det är fantastiskt roligt att arbeta med läsa och skriva kopplat till NO/SO i ett ämnesövergripande arbete som genomsyrar vår undervisning.




söndag 7 september 2014

Hur lyckas man med textsamtal med de allra yngsta?

Sista tiden har det på facebookssidan "En läsande klass" kommit en hel del påståenden från frustrerade pedagoger som undervisar de allra yngsta; ; "Mina elever är omotiverade till ELK." "De vill inte att man stannar upp i texten","De kan inte sitta still", "De orkar inte lyssna.". Lika många inlägg är åt andra hållet. "Åh vad detta fungerar bra". "Eleverna satt som små ljus" "Tiden räckte inte till" ",Vi var tvungna att läsa ut boken". Att vi upplever detta arbetssätt/förhållningssätt till texter så olika måste ju bero på flera saker. Hur vana barnen/eleverna är att lyssna på böcker, hur långa lässtunderna är och vilken elevgrupp man har m m. Detta visar väldigt tydligt att ELK inte går att köpa rakt av som en receptbok. Man måste hitta sin väg och sin struktur utifrån sin egen undervisning och sin elevgrupp.

Har man elever i förskola, förskoleklass eller i åk 1 som är ovana lyssnare och ovana att samtal om text så är det viktigt att man inte har för långa lässtunder och att man väljer böcker/texter utifrån sitt eget intresse och den elevgrupp man har. Jag har märkt att det kan vara en fördel att använda lättlästa böcker med många bilder som en inkörsport. I det smörgåsbord av texter som finns i projektet En läsande klass kan man plocka dessa godbitar och inleda lässtrategiarbetet med. Här kan ni hitta några av mina absoluta favoriter; 
För att variera högläsningen kan det vara en rolig idé att använda storbildsböcker, flanosagor eller varför inte smartboard om ni har tillgång till det. På det sättet är det lätt för alla barn att se och att följa med i texten/berättelsen. Kanske kan det vara bra att gå på bildpromenad före själva läsningen av texten. Se mitt tidigare blogginlägg om detta; http://marietrapp.blogspot.se/2014/05/bildpromenad-med-lasfixarna.html

För de allra yngsta kanske man också känner att de inte riktigt är mogna att börja använda verktygen/strategierna själva. Låt då strategierna bli pedagogens verktyg istället,  för att göra högläsningen mer reflekterande. Ett bra förslag kom från Malin Rang på facebooksidan En läsande klass; "Man kanske inte behöver nämna strategierna vid namn i vanlig högläsning, utan mer prata för sig själv:" Undrar vad det betyder att han är skrockfull .. Vet någon?" Eller: "Vad spännande det här kapitlet slutade! Vad tror ni händer i morgon när vi läser?" Eller: "Nisse var ju sjuk igår. Kan någon berätta vad som hände i boken? o s v"


För en del pedagoger har våra läsloggar varit ett stöd att ha bredvid sig under högläsningsstunden. Inte för att dokumentera i utan att ha som stöd bredvid sig för att komma ihåg vilka strategier man kan lyfta. Vikten av att förbereda sig inför högläsningsstunden får heller inte glömmas bort. Att man läser igenom den aktuella texten, markerar lässtopp, antecknar hur man kan tänka högt o s v.







Egentligen är ju inte dessa tankar och arbetssätt någonting nytt. Skillnaden är att vi gör det mer medvetet och strukturerat samtidigt som vi sätter ord på vad vi gör. Vi synliggör tysta tankeprocesser och får ett gemensamt språk att bygga vidare på.

Uppstarten i förskoleklass - ett exempel på hur man kan börja...

I onsdags var det dags att få uppleva den där magiska känslan att öppna en ny gemensam högläsningsbok. Under flera år har vi valt att läsa och arbeta med "Lyckostjärnan" i förskoleklass. Samtidigt som vi introducerar detta material och huvudpersonerna Asta, Bea och Cesar så introducerar vi även våra Läsfixare. En i taget för vi in dem som ett verktyg att använda under högläsningen. I onsdags fick Spågumman göra entre och det utifrån den fantastiska samtalsbild som hör till det aktuella kapitlet.
Vi funderade över vilka personerna var på bilden och vad texten skulle kunna handla om. Därefter läste jag texten med inlevelse och eftertanke. Jag pausar ofta och tänker högt varför jag tror att det kommer att hända vissa saker. Vid några tillfällen låter jag eleverna fylla i vad det är för ord som kommer att komma i texten. Ett exempel är när Cesars morfar får en påse av sina grannar med någonting som sticker upp. Har eleverna varit med och lyssnat så kan de med lätthet flika in att det är en ros som sticker upp när jag stannar i texten.

Att låta eleverna förutspå vad som kommer att hända skapar ett intresse och engagemang att vilja veta vad som kommer att hända och vid flera tillfällen jublar de små trollen när de har haft rätt i sin förutsägelse.

Jag tycker att UR film från vår lilla förskola visar detta fenomen väldigt tydligt:

Även om vi inte har introducerat Reportern ännu ställer jag frågor till eleverna. Varför får morfar en tår i ögat? Har du blivit orättvist beskylld någon gång? Jag stannar även upp vid ord och begrepp som jag känner är viktiga för textens innehåll och förklarar innebörden i dessa. Det är med andra ord jag som förfogar över verktygen/strategierna men får med eleverna i högläsningen genom att vi gör detta.


Högläsningsstunderna med textsamtal är mina absoluta favoritlektioner så ge inte upp ni där ute som kämpar med att få det att fungera! Se En läsande klass som en inspirationskälla att ösa ur. Stressa inte, ta det i er takt med texter som intresserar/engagerar er!

Lycka till!






fredag 5 september 2014

Balanserad läsundervisning

Olika sorters läsning behöver representeras i undervisningen. Egen läsning, läsning med textsamtal, läsning av skönlitteratur och läsning av faktatexter. Det är inte det ena eller andra utan att kunna skapa en balanserad läsundervisning som är utmaningen. 

Att dessutom möta varje elev på sin nivå i en klass med 27 elever  från åk 1 till 3 är en ännu större utmaning. I detta blogginlägg skall jag försöka att berätta lite hur vi lägger upp vårt arbete inom svenskämnet.

Vi har valt att hålla ihop klassen i långa arbetspass där vi utgår från målen i NO/SO och bakar in svenskan i form av lyssna, tala, läsa och skriva. Vårt första gemensamma arbetsområde har varit årstidsväxlingar och livscykler i naturen. I tvärgrupper har eleverna fått undersöka en naturruta i vår skolskog. De har lyssnat, smakat, tittat och dokumenterat både genom att fota och skriva stödanteckningar. Väl tillbaka i skolan har eleverna skrivit bildtexter, faktarutor och ritat naturbilder. Tillsammans har de läst om sina djur och växter och bearbetat texten genom att använda läsförståelsestrategier. De äldre läskunniga eleverna har läst för de yngre och tillsammans har de plockat ut nyckelord som de sedan använt för att skapa en gemensam faktatext. Allt har sedan samlats på en årstidsplansch för att vi sedan tydligt skall ske skillnaderna nästa gång vi besöker vår naturruta.




Det gemensamma textsamtalet

Vissa lektioner har vi valt att dela på klassen och i svenskämnet sker detta ett par gånger i veckan. Åk 1 utgår då från en läslära som heter Vips. Där presenterar vi bokstäverna och kopplingen ljud-bokstav. Vi läser ur den gemensamma högläsningsboken och samtalar om textens innehåll med lässtrategierna som stöd. Vi följer arbetsgången i ELK och presenterar en strategi i taget där jag som pedagog först modellerar och eleverna därefter får pröva. I veckan var det dags att introducera Spågumman och det gjorde vi utifrån rubrik och bild. Efter att jag hade modellerat några gånger under det första kapitlet fick eleverna rita ner sina förutsägelser inför nästa kapitel.




Spågumman - att förutsäga vad en text kommer handla om följer med oss in i andra texter också. I klassens gemensamma högläsningsbok "Vilse i skogen" av Helena Bross, som vi kopplat till NO-arbetet, har vi också fokuserat på den strategin. Vi har med andra ord 4-5 lässtrategipass i veckan där vi fokuserar på strukturerade textsamtal både utifrån skönlitteratur och sakprosa.

Hur gör vi då med den den mer tekniska sidan av läsningen - avkodningen?

Varje vecka har vi 3 tillfällen med parläsning på ca 30 min. Då läser eleverna högt för varandra i par, stannar upp vid nya ord, reflektera över innehållet men framförallt lästränar. De elever som inte knäckt läskoden tränar på kopplingen ljud-bokstav genom dataprogram, Lycko och olika spel. Här skapas möjlighet att sitta ner med varje elev och verkligen "gnugga" fonem-grafem, syntes och analys. Vi använder i detta avseende ett fantastiskt material som heter "Läsinlärning i 7 steg". Varje morgon när övriga elever har samling gnuggar jag de som behöver ännu lite mer med hjälp av detta material.

När det gäller att sedan automatisera läsningen fyller vår läsläxa en viktig funktion. Under hela hösten fokuserar vi oavsett årskurs på en avkodningsläxa med syfte att få flyt i läsningen. Eleverna uppmanas att lästräna varje dag och ett läsprotokoll vandrar mellan hem och skola med hurrarop och positiv förstärkning. Vi har endast denna läxa och är noga  med att förklara vikten av den på f-mötet. Har vi fortfarande elever som inte uppnått en åldersadvekat ordavkodning höstterminen i åk 2 sätter vi in intensiv läsning under 8-12 veckor. Här använder vi Rydaholmsmetoden, M-G-programmet, utvalda övningar i Lexia och upprepad läsning. Här är det oerhört viktigt att påvisa minsta lilla framsteg på olika sätt.

Utöver detta har vi 2 gånger i veckan IUP-pass där eleverna arbetar mot sina egna mål. Här försöker vi skapa halvklasstimmar så eleverna kan få mer vuxenstöd och verkligen arbeta med det de behöver. På dessa lektioner planeras det berättelser eller faktatexter i skrivpar, det skrivs framförallt på dator i programmet Storyjumper och skolstil samt att eleverna arbetar med olika material och böcker. Några favoriter är Läslådan och Uggleböcker för åk 1. Palle-materialet och olika typer av läskort för åk 2. Åk 3 arbetar bl a utifrån skrivarskolan med olika textgenrer. Här får eleverna möjlighet att pröva sina kunskaper  från lässtrategilektionerna på egna texter och arbetsmaterial.


Har vi någon enskild tyst läsning?
Ja vi har en liten stund efter maten varje dag där eleverna får möjlighet att sjunka in i sina böcker. Här är vi dock noga med att observera eleverna och prata med dem före, under och efter läsningen så att de faktiskt tänker när de läser. Att vara observanta på "vandrarna" och "bokbytarna" och stötta dem på olika vis. Trots vår litenhet har vi ett fantastiskt litet skolbibliotek och en bokbuss som kommer till oss regelbundet. Tillgång på bra böcker på rätt nivå är en förutsättning för ett läsande klassrum.

Min filosofi liksom Ann-Marie Körlings är att det självständiga läsandet föds ur den gemensamma. Genom att läsa och samtala om text skapas ett intresse för innehållet och eleverna får ett läsengagemang och vilja att ta sig in i böcker. En balanserad läs- och skrivundervisning där alla läsningens delar får ta plats.