Livet i Bokstavslandet för alla

Jag har tidigare i flera blogginlägg berättat om hur jag anpassar arbetet med Livet i Bokstavslandet för mina elever i specialundervisningen. I år har jag förmånen att få möta elever från åk 1-3 i olika grupper och konstellationer där alla elever möter tv-programmet, texterna, arbetsmaterialet och de digitala verktygen i sina klasser och klassrum.  Materialet gynnar på många sätt "mina" elever eftersom det finns en tydlig språkinriktad undervisning med en medveten undervisning i lässtrategier och ett skrivande som utgår från det gemensamma till det egna utifrån Cirkelmodellen. De elever som jag möter framförallt i åk 3 behöver dock kombinationen digitala kompensatoriska verktyg tillsammans med Livet i Bokstavslandet. De behöver kunna lyssna på texterna, de behöver talsyntes när de skriver, de behöver stavningshjälp och ibland kan de även behöva använda röstinmatning.


För att mitt arbete skall bli lyckat krävs ett samarbete med klasslärarna, jag måste ha koll på deras planering och vissa moment gör "mina" elever i respektive klass och fördjupning/träning sker hos mig i en mindre grupp. Det handlar om att specialundervisning och övrig undervisning går hand i hand och att eleverna känner igen sig i material och metoder. Grupperna är från 4 - 7 elever och ofta har jag en resursperson att tillgå.

Eleverna får bekanta sig med den aktuella texten genom högläsning som sker i klassrummet. Där sker också ett medvetet textsamtal ofta i anslutning till det digitala introt. När eleverna kommer till mig har de alltså läst och bearbetat texten en gång och då närmar vi oss texten på lite olika sätt. Idag valde vi att fokusera på att ställa frågor till texten. Att ställa frågor på en text är inte helt lätt och de flesta av mina elever är hjälpta av att ha en bild framför sig när detta skall ske. De är också hjälpta av att ha frågeord väl synliga som en stödstruktur.

Vi prövade först att ställa frågor gemensamt på den bild som finns i det digitala introt för att därefter släppa loss eleverna på sina crome-books.


Direkt kom frågan om de fick använda röstinmatning. Efter en liten diskussion valde vi att använda röstinmatningen till frågan och att sedan skriva svaret på datorn. Varje elev i min lilla grupp i åk 3 har en egen crome-book vilket jag känner har höjt undervisningen betydligt. De lär sig hantera ett verktyg som de har användning för i framtiden, allt sparas med automatik, inloggningar finns kvar o s v. Alla elever har "appwriter" installerat vilket innebär att de har talsyntes både för ljud och ord när de skriver samt att de kan få det skrivna uppläst. Röstinmatningen går till så att eleven med lugn röst läser in vad den vill ha skrivet dock utan skiljetecken. Även om jag tycker att denna röstinmatning är helt fantastisk så blir det missar och det krävs att eleven lyssnar/läser för att kolla att det blev rätt. Texten bearbetas på det viset flera gånger och på olika sätt.


I dag stod alltså samtal, frågeställande och skrivande på programmet. I morgon tränar vi den egna avkodningen genom att läsa i par, läsläxa följs upp individuellt och ges nytt. Beroende på vad kapitlet tar upp använder vi sedan övriga pass till språklära, stavning eller skrivande av aktuell texttyp. Vi avslutar alltid arbetet med kapitlet att arbeta med webbappen som blir ett bevis på vad eleverna snappat upp. 
"Ordförrådet har stor betydelse men att ha ett stort ordförråd ger inte automatiskt god förståelse. Ordförrådets betydelse behöver i stället förstås som en del i en vidare syn på språklig kompetens. En sådan innebär att eleven ska kunna hantera information på olika ställen i en text, kunna dra slutsatser utöver vad som står i texten och också kunna kommunicera och övervaka sin läsförståelse. Betydelsen av ett gott ordförråd har att göra med både förmågan att använda sin bakgrundskunskap, att förutsäga och att visualisera. 

Utifrån detta som går att läsa i Skolverkets kunskapsöversikt "Att läsa och förstå" är det av största vikt att vi lär eleverna strategier för att övervaka sin läsning och reagera på ord och uttryck som är nya. Att vi kommunicerar dessa ord och på olika sätt försöker hitta svaret på dess betydelse genom att dra slutsatser, använda vår bakgrundskunskap och hantera information både bakåt och framåt i texten.

I dagens kapitel i "Livet i Bokstavslandet" så introducerade vi "Detektiven" som är ett tankeverktyg för strategin att utreda nya ord och uttryck. Vi utgick från det digitala introt och inledde med att prata om hur vi kan göra när vi stöter på ett ord vi inte förstår. Vi pratade om hur man kan läsa om ord och meningar, läsa framåt i texten, slå upp ordet eller fråga någon vad det kan betyda. Att många ord kan förstås utifrån sitt sammanhang. I kopieringsunderlaget till Bokstavslandet finns en bra och tydlig stödmall som visar på hur man kan gå tillväga. Eleverna fick sedan välja ett eget ord ur texten och försöka förklara det genom att rita, skriva synonym och motsats samt skriva en mening där ordet ingår. Denna ordtavla finns också i kopieringsunderlaget. Den kommer att bli ett ofta förekommande verktyg på våra lektioner.


En annan bra uppgift hämtad ur arbetsboken i Livet i Bokstavslandet är att kategorisera ord och fundera inom vilket område de hör hemma. Även det en träning av ordförståelse. Eleverna fick små lappar med ord hämtade ur texten. De fick avkoda ordet och försöka lägga det under rätt kategori. Därefter jämförde vi med varandra och resonerade kring varför orden hörde hemma under just den kategorin.


Utifrån ord hämtade ur texten skulle sedan eleverna skapa egna meningar på dator. De elever jag möter under dessa pass behöver mycket stöd i sin läs- och skrivinlärning och för dem är det av största vikt att få skriva med talsyntes i programmet skolstil. Då ljudas varje bokstav som de skriver samt att de genom talsyntesen får både ord och meningar upplästa. De hör om det är någonting som inte stämmer och vi kan tillsammans komma fram till vad. Att använda ord i ett sammanhang som eleverna kommer på själva gör att orden befästs och eleverna utökar sitt ordförråd. 

Som extrauppgift för de som blev klara snabbt fanns memoryspel med ord hämtade från Ordväggen. Samtidigt som de fick lästräning fick de också förklara ordet eller säga en synonym när de läste upp det.



Med all denna ordträning tar vi helg och återigen kan jag känna glädje i att specialundervisningen går hand i hand med övrig undervisning. Alla tvåor har nämligen denna vecka repeterat och fokuserat på "Detektiven" - att utreda nya ord och uttryck. 

I mitt arbete som speciallärare är det viktigt att de elever som har svårigheter i sin läs- och skrivinlärning får arbetsuppgifter och arbetsmaterial anpassat efter sin nivå. Av största vikt är också att de känner att de faktiskt kan och själva kan se sina framsteg.

När vi nu äntligen kommit igång med "Livet i Bokstavslandet" för åk 2 blir min utmaning att skapa uppgifter som passar även "mina" elever utifrån texterna i läseboken och arbetsuppgifterna i arbetsboken. Tillsammans med sin klass och sin klasslärare ser "mina" elever aktuellt program och är med på genomgången av resp ljud i språkläradelen. De är också med under högläsningen av det aktuella kapitlet. Därefter arbetar jag med en liten grupp elever (7 st) tre pass i veckan plus att jag möter dem i par eller enskilt någon gång i veckan.

För att bygga upp förförståelse och underlätta avkodningen har vi en noggrann genomgång av de aktuella orden i "Ordväggen". Vi använder digital intro och pratar om hur man utläser orden och vad de betyder.

Eleverna får sedan läsa orden ännu en gång i par och spela memory för att orden skall läsas om och om igen. Orden sätts sedan upp på väggen i klassrummet så att eleverna kan "smaka" på dem flera gånger under veckan.

Texten i Läseboken läses också många gånger. Första gången enskilt med mig för att jag skall kunna markera vilka ord eleven ljudar och vilka som läses ortografiskt. Sedan i par och därefter i grupp. Texten har eleverna även som läsläxa. När en vecka har gått lyssnar jag när resp elev läser texten igen och markerar på nytt ord som läses med ljudningsstrategi och de som läses med flyt. Här får varje elev ett bevis på att läsningen går framåt och att man genom träning får flyt i läsningen. Tanken är att vi skall göra små stapeldiagram över dessa framsteg som eleven sedan kan visa på sitt utvecklingssamtal.

När det gäller att läsa för att förstå har vi förstås med oss det tänket hela tiden och följer arbetsgången utifrån "Livet i Bokstavslandet" I första kapitlet är det strategin att förutspå som introduceras men eleverna får också möjlighet att träna sitt återberättande efter att vi läst texten. Både i Digital intro och i kopieringsunderlaget till Lärarhandledningen finns sekvensbilder över det viktigaste i texten. Först sammanfattar vi händelserna tillsammans och därefter får eleverna skriva ner en mening till varje bild. Här använder jag inte arbetsboken utan eleverna får skriva med dator för att ha stöd av talsyntes. De skriver i programmet skolstil med Ljuda och Vital påkopplade.

En annan arbetsuppgift under det första kapitlet i "Livet i Bokstavslandet" är att bygga meningar. En jättebra men ganska svår uppgift för både elever med läs- och skrivsvårigheter och SVA-elever. Vi pusslar därför först tillsammans och sedan på egen hand. För att kunna pussla krävs det att man läser ord gång på gång och när meningen är skapad måste den förstås också läsas. Mycket bra avkodningsträning. Eleverna får efter pusslandet också skriva de olika meningarna så fint de kan och nu övas välskrivning. När vi skriver av ska det vara stor bokstav i början, mellanrum och bokstäverna ska formas på ett ändamålsenligt sätt. Meningen avslutas med punkt.


Det är så härligt att se dessa elevers lycka när de får uppgifter utifrån vad de klarar av och när de ser att de faktiskt kan läsa ut riktigt svåra ord då det fått träna många ggr på olika sätt. De känner delaktighet med övriga klasskamrater  och "Livet i Bokstavslandet" blir verkligen ett material för alla. Specialundervisningen blir inte något lösryckt utan sätts in i ett sammanhang som hör ihop med den övriga undervisningen.Ett smakprov från Bokstavslandet
Tillsammans med Marika Nylund Ek skriver jag en lärarhandledning och arbetsbok till "Livet i Bokstavslandet" åk 2. Verkligen superkul att skapa ett läromedel som utgår från det vi tycker är viktigt. Ett helhetstänk där läsa och skriva går hand i hand med tydliga stödstrukturer och ett språkutvecklande arbetssätt. Läseböckerna med texter av Ulf Stark innehåller både berättande texter och andra texttyper. Berättelserna om huvudpersonerna i Bokstavslandet varvas med genretexter som passar in i helheten. Barnen åker på utflykt och vi får läsa beskrivande text om utflyktsmålet, barnen har fotbollsträning och match och vi får läsa beskrivande och instruerande texter om fotboll o s v.  Eftersom texterna i läseboken är färdiga så var jag ju bara tvungen att häromdagen pröva en av texterna och tillhörande arbetsuppgifter i den etta som jag är i på tisdagar.

Ett kapitel i Läseboken handlar om Dennis, en hund som en dag är försvunnen. Hans ägare Börje är alldeles förkrossad och barnen vill hjälpa honom med att göra en efterlysning på hunden. Genom att beskriva utseende, egenskaper och andra kännetecken så vill barnen försöka få fatt i Dennis. Börje berättar att Dennis alltid kommer när man ropar på honom och till hans stora glädje är det precis vad hunden gör när han kallar på honom. Utifrån detta pratade jag och eleverna om deras erfarenheter av efterlysningar och borttappade saker/djur/personer. Vi gjorde en stödmall på tavlan där vi förde in nyckelord från modelltexten om Dennis. Därefter skrev vi en gemensam efterlysning på tavlan tillsammans. Eleverna fick komma med förslag på formuleringar, meningsbyggnad m m. Utifrån denna mall fick sedan eleverna skapa sina egna efterlysningar.

Detta arbetssätt utgår från Cirkelmodellens fyra faser vilket genomsyrar hela arbetsboken som vi skrivit till Bokstavslandet.

Att ge eleverna stödstrukturer med mallar, modelltexter, gemensamt skrivande m m gör att alla elever känner sig trygga och kan engageras i uppgiften och detta var verkligen en skrivuppgift som engagerade. Några valde att skriva en egen efterlysning om Dennis, andra skrev om en mormor som försvunnit, en tredje om en undulat m m. I klassrummet skapades alla möjliga efterlysningar som eleverna efter att de skrivit klart läste upp för varandra. Extra roligt är det när ord och begrepp från modelltexten dyker upp i elevernas egna texter. Ordet tjänstvillig var ett ord vi redde ut under läsningen och som sedan var vanligt förekommande i elevernas egna texter.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar