onsdag 25 januari 2017

En läsvärld som tränar läsningens alla delar

Idag har jag och eleverna tittat in i en ny "Läsvärld". En läsvärd där vi tränar läsningens alla delar. Vi har stiftat bekantskap med ett material som heter "Tre Läsvärldar" som Alfamax har gett ut. Tre Läsvärldar är en populär serie lättlästa böcker för nybörjare. Syftet är bl a att eleven ska få uppleva lyckan av att kunna läsa en hel bok själv. 

Som vanligt när vi närmar oss en bok så läser vi rubrik och tittar på bilder för att kunna förutspå vad det är för typ av text och vad den kan tänkas handla om. I en mindre grupp med elever turas eleverna om att läsa en mening var. Efter varje sida stannar vi upp och diskuterar nya ord, ställer frågor samt förutspår. 


När vi läst hela boken kommer vi till det fiffiga i detta material. Sekvensbilder som hör till varje bok med fina uttrycksfulla bilder. Eleverna får tillsammans i par diskutera vad som hände först, i mitten och till sist, i vilken ordning bilderna skall läggas. När de är överens visar de mig och får ännu en gång återberätta berättelsen med hjälp av bilderna. 

Nästa steg blir att träna avkodningen igen genom att läsa korta meningar hämtade ur boken och lägga rätt mening till rätt bild. Några meningar blir över och passar inte in i berättelsen vilket gör att läsförståelsen sätts på prov.

När eleverna läst boken, samtalat om innehållet, återberättat, läst meningar igen och kopplat till bilder är denna text väl genomarbetad och eleverna är redo att skapa egna meningar och skriva på dator med sekvensbilderna som stöd. Vi kopplar ihop läsa och skriva och ger elever i den första läsinlärningen stöd att kunna skapa egen text med en röd tråd. Efter dagens första möte med denna värld är jag så evinnerligt glad att specialläraren som jag tog över efter införskaffat hela detta paket med böcker och laborativa övningar så att vi kan göra detta flera gånger. 

Tänker att detta material inte bara passar för specialundervisningen utan även i klass då det finns många olika böcker på olika nivåer. Det genomtänkta upplägget med mycket bildstöd gör att det är ett material som passar även för undervisning i svenska som andraspråk. 





fredag 20 januari 2017

Livet i Bokstavslandet för alla

I mitt arbete som speciallärare är det viktigt att de elever som har svårigheter i sin läs- och skrivinlärning får arbetsuppgifter och arbetsmaterial anpassat efter sin nivå. Av största vikt är också att de känner att de faktiskt kan och själva kan se sina framsteg.

När vi nu äntligen kommit igång med "Livet i Bokstavslandet" för åk 2 blir min utmaning att skapa uppgifter som passar även "mina" elever utifrån texterna i läseboken och arbetsuppgifterna i arbetsboken. Tillsammans med sin klass och sin klasslärare ser "mina" elever aktuellt program och är med på genomgången av resp ljud i språkläradelen. De är också med under högläsningen av det aktuella kapitlet. Därefter arbetar jag med en liten grupp elever (7 st) tre pass i veckan plus att jag möter dem i par eller enskilt någon gång i veckan.

För att bygga upp förförståelse och underlätta avkodningen har vi en noggrann genomgång av de aktuella orden i "Ordväggen". Vi använder digital intro och pratar om hur man utläser orden och vad de betyder.

Eleverna får sedan läsa orden ännu en gång i par och spela memory för att orden skall läsas om och om igen. Orden sätts sedan upp på väggen i klassrummet så att eleverna kan "smaka" på dem flera gånger under veckan.

Texten i Läseboken läses också många gånger. Första gången enskilt med mig för att jag skall kunna markera vilka ord eleven ljudar och vilka som läses ortografiskt. Sedan i par och därefter i grupp. Texten har eleverna även som läsläxa. När en vecka har gått lyssnar jag när resp elev läser texten igen och markerar på nytt ord som läses med ljudningsstrategi och de som läses med flyt. Här får varje elev ett bevis på att läsningen går framåt och att man genom träning får flyt i läsningen. Tanken är att vi skall göra små stapeldiagram över dessa framsteg som eleven sedan kan visa på sitt utvecklingssamtal.

När det gäller att läsa för att förstå har vi förstås med oss det tänket hela tiden och följer arbetsgången utifrån "Livet i Bokstavslandet" I första kapitlet är det strategin att förutspå som introduceras men eleverna får också möjlighet att träna sitt återberättande efter att vi läst texten. Både i Digital intro och i kopieringsunderlaget till Lärarhandledningen finns sekvensbilder över det viktigaste i texten. Först sammanfattar vi händelserna tillsammans och därefter får eleverna skriva ner en mening till varje bild. Här använder jag inte arbetsboken utan eleverna får skriva med dator för att ha stöd av talsyntes. De skriver i programmet skolstil med Ljuda och Vital påkopplade.

En annan arbetsuppgift under det första kapitlet i "Livet i Bokstavslandet" är att bygga meningar. En jättebra men ganska svår uppgift för både elever med läs- och skrivsvårigheter och SVA-elever. Vi pusslar därför först tillsammans och sedan på egen hand. För att kunna pussla krävs det att man läser ord gång på gång och när meningen är skapad måste den förstås också läsas. Mycket bra avkodningsträning. Eleverna får efter pusslandet också skriva de olika meningarna så fint de kan och nu övas välskrivning. När vi skriver av ska det vara stor bokstav i början, mellanrum och bokstäverna ska formas på ett ändamålsenligt sätt. Meningen avslutas med punkt.


Det är så härligt att se dessa elevers lycka när de får uppgifter utifrån vad de klarar av och när de ser att de faktiskt kan läsa ut riktigt svåra ord då det fått träna många ggr på olika sätt. De känner delaktighet med övriga klasskamrater  och "Livet i Bokstavslandet" blir verkligen ett material för alla. Specialundervisningen blir inte något lösryckt utan sätts in i ett sammanhang som hör ihop med den övriga undervisningen.

tisdag 17 januari 2017

Vårterminens introduktionslektion

Värdegrund, lärstilar och lässtrategier

Min tanke idag när jag tog fram vårterminens introduktionslektion i studiehandledning till En läsande klass var att tillsammans med eleverna repetera de läsförståelsestrategier som vi introducerat och arbetat oss igenom grundligt under höstterminen. Utifrån texten om Juni, hämtat ur "Badhuskrisen" var tanken att eleverna skulle få fundera över vilka strategier Juni använder när hon läser en text som hon har fått i uppgift att läsa av sin lärare. Men det blir inte alltid som man har tänkt sig och ibland blir resultatet faktiskt bättre än förväntat.

Eftersom vi idag fick en ny elev i klassen passade det väldigt bra att låta eleverna berätta för henne vilka Läsfixarna är och vad de symboliserar för strategi.
Vi tog figur för figur och eleverna fick berätta hur de använder respektive strategi och de viktiga verben att förutspå, utreda, se inre bilder, ställa frågor och sammanfatta kom från eleverna och därefter upp på tavlan bredvid varje figur. Eleverna visade med lätthet att de vet vad figurerna symboliserar och att de har ett språk för att uttrycka vad strategierna innebär. Efter det var det som dags att läsa texten om Juni och försöka få syn på vilka strategier hon använder i texten.
Detta var heller ingen svår uppgift för eleverna. De hade full koll på att Juni förutspådde med hjälp av rubriken, att hon såg inre bilder när hon tänkte på hur det kan se ut i en klädaffär, att hon funderade kring ord och uttryck samt att hon också sammanfattade det viktigaste i texten och klargjorde syftet med läsningen.

Det jag dock inte räknat med var att eleverna blev helt tagna av innehållet och den stämning som var i Junis klassrum. Efter läsningen frågade jag nämligen vilka strategier de använt när jag läste för dem och då kom otroligt genomtänkta och bra reflektioner. En pojke i vår klass såg Jonah framför sig och den blick han gav Juni när hon satt i klassrummet. Blicken som talade om för henne att han vid minsta lilla misstag skulle se till att alla i klassen skrattade åt henne. En annan klok elev menade att så kan man väl inte ha det i klassrum. Man måste väl våga fråga fröken eller gå på toa utan att vara rädd. Eleverna kom inte bara med reflektioner utifrån texten utan hade även förslag på lösningar. Hur Juni och hennes klasskamrater skulle kunna få ett bättre klassrumsklimat. En elev tog spontant upp hur viktigt det är att man har någon form av regler som man kommit överens om och gav exempel att de skulle kunna ha de gyllene punkter som vi har i vårat klassrum.

Utifrån textens innehåll, när Juni gav exempel på att hennes fröken tyckte att det skulle vara knäpptyst i ett klassrum för bästa möjliga inlärning, kom vi även in på olika inlärningsstilar. Eleverna fick fundera och diskutera i små grupper hur de lär sig och framförallt förstår en text på bästa sätt. Svaren var skiftande men de allra flesta var överens om att när man pratar om det man läst då fastnar det man har läst i huvudet och att det alltid är lättare att komma på vad man skall skriva om man arbetar tillsammans med någon.

Jag rekommenderar verkligen detta textudrag för utgångspunkt i diskussioner både om värdegrund, lärstilar men också förstås läsförståelsestrategier.Juni läser en text