söndag 25 januari 2015

Allt startar med en tydlig pedagogisk planering

I vår lärmodul kring Språk i alla ämnen har vi vid det senaste tillfället tittat på Anna Kayas filmer om att lyfta de språkliga målen i undervisningen. Det handlar om att lyfta fram de språkliga förmågor som skall tränas, sätta upp mål och ha ett språkinriktat arbetssätt. I vårt stora ämnesövergripande tema om Astrid Lindgren har vi nu kommit till att vi skall arbeta mot kursplanens mål i Fysik samtidigt som vi utgår från de illustrationer som finns i Astrid Lindgrens böcker. Här nedan hittar ni både Anna Kayas filmer och den pedagogiska planering som vi har utgått ifrån.

Språkliga mål Vad och varför?
Hur sätter jag tydliga språkliga mål?
Hur börjar man?

Pedagogisk planering - Fysik



































I vår planering har vi utgått från Gibbons 4 faser där det vi på ett medvetet sätt utgår från elevernas vardagsspråk för att så småningom nå ett mer abstrakt skolspråk.
Som en uppstart till detta tema och som aktivitet i fas 1 planerade vi för att gå till lekparken och experimentera. I klassrummet före vår utflykt till lekparken hade vi berättat för eleverna att vi nu några veckor framöver kommer att arbeta med ett nytt område på våra No/Sv-pass och att de i lekparken skulle få ledtrådar till vad detta område skulle kunna tänkas handla om. En pojke räcker upp handen och säger; "Åh då får vi använda vår Spågumma"! Underbart tänker vi för det är precis det vi är ute efter. Att eleverna skall få dela en upplevelse för att få en samlad förkunskap och samtidigt leta efter ledtrådar och fundera vad det är som väntar dem.

Fas 1
Förutsättningslöst gav vi oss ut till lekparken med ett gäng aktivitetskort. Syftet var att eleverna i smågrupper skulle läsa på korten och tillsammans lösa den uppgift som de stod inför. Aktiviteten i lekparken blev påtaglig och kommentarerna haglade. - Vilken burk är tyngst?- Var skall du sitta om vi skall väga jämt? - Det går snabbare att åka på tyget.- Det är lättare att hålla balansen om man håller ut armarna o s v.


Eleverna tog med sig denna upplevelse och de tankar de fått när de genomförde experimenten in i klassrummet dagen efter. Efter att de fått gissa område visade vi på den pedagogiska planeringen och berättade att vi de närmaste veckorna kommer att lära oss mer om fysik och några begrepp som är viktiga att kunna. Vi kommer att fortsätta experimentera, använda oss av de nya begreppen och så småningom både skriva loggbok och läsa en sakprosa text inom området. 

Ser framemot morgondagen då de nya begreppen skall introduceras och samlas på vår "begreppstavla". Vi skapar nämligen en ordbank på väggen inom det aktuella ämnesområdet så att eleverna hela tiden ser orden och på det viset lättare kan införliva dem i sitt eget ordförråd. (Fortsättning följer)

torsdag 8 januari 2015

Värdegrund, lärstilar och lässtrategier

Min tanke idag när jag tog fram vårterminens introduktionslektion i studiehandledning till En läsande klass var att tillsammans med eleverna repetera de läsförståelsestrategier som vi introducerat och arbetat oss igenom grundligt under höstterminen. Utifrån texten om Juni, hämtat ur "Badhuskrisen" var tanken att eleverna skulle få fundera över vilka strategier Juni använder när hon läser en text som hon har fått i uppgift att läsa av sin lärare. Men det blir inte alltid som man har tänkt sig och ibland blir resultatet faktiskt bättre än förväntat.

Eftersom vi idag fick en ny elev i klassen passade det väldigt bra att låta eleverna berätta för henne vilka Läsfixarna är och vad de symboliserar för strategi.
Vi tog figur för figur och eleverna fick berätta hur de använder respektive strategi och de viktiga verben att förutspå, utreda, se inre bilder, ställa frågor och sammanfatta kom från eleverna och därefter upp på tavlan bredvid varje figur. Eleverna visade med lätthet att de vet vad figurerna symboliserar och att de har ett språk för att uttrycka vad strategierna innebär. Efter det var det som dags att läsa texten om Juni och försöka få syn på vilka strategier hon använder i texten.
Detta var heller ingen svår uppgift för eleverna. De hade full koll på att Juni förutspådde med hjälp av rubriken, att hon såg inre bilder när hon tänkte på hur det kan se ut i en klädaffär, att hon funderade kring ord och uttryck samt att hon också sammanfattade det viktigaste i texten och klargjorde syftet med läsningen.

Det jag dock inte räknat med var att eleverna blev helt tagna av innehållet och den stämning som var i Junis klassrum. Efter läsningen frågade jag nämligen vilka strategier de använt när jag läste för dem och då kom otroligt genomtänkta och bra reflektioner. En pojke i vår klass såg Jonah framför sig och den blick han gav Juni när hon satt i klassrummet. Blicken som talade om för henne att han vid minsta lilla misstag skulle se till att alla i klassen skrattade åt henne. En annan klok elev menade att så kan man väl inte ha det i klassrum. Man måste väl våga fråga fröken eller gå på toa utan att vara rädd. Eleverna kom inte bara med reflektioner utifrån texten utan hade även förslag på lösningar. Hur Juni och hennes klasskamrater skulle kunna få ett bättre klassrumsklimat. En elev tog spontant upp hur viktigt det är att man har någon form av regler som man kommit överens om och gav exempel att de skulle kunna ha de gyllene punkter som vi har i vårat klassrum.

Utifrån textens innehåll, när Juni gav exempel på att hennes fröken tyckte att det skulle vara knäpptyst i ett klassrum för bästa möjliga inlärning, kom vi även in på olika inlärningsstilar. Eleverna fick fundera och diskutera i små grupper hur de lär sig och framförallt förstår en text på bästa sätt. Svaren var skiftande men de allra flesta var överens om att när man pratar om det man läst då fastnar det man har läst i huvudet och att det alltid är lättare att komma på vad man skall skriva om man arbetar tillsammans med någon.

Jag rekommenderar verkligen detta textudrag för utgångspunkt i diskussioner både om värdegrund, lärstilar men också förstås läsförståelsestrategier.Juni läser en text Jag kände att denna lektion blev så lyckad att jag kommer att knyta an till den i morgon igen då vi skall gå på djupet och repetera vad våra "Gyllene punkter" står för.








söndag 4 januari 2015

Balanserad läs- och skrivundervisning

Caroline Liberg menar att de effektivaste programmen för att lära barn att läsa och skriva är så kallade balanserade program. Mest framgångsrika är de som balanserat ett funktionellt sätt med ett balanserat. Program som sätter in det som skall läras i ett större sammanhang som upplevs som meningsfullt av eleverna. När det behövs lyfter man ut särskilda färdigheter och moment och tränar dessa separat i strukturerade undervisningssammanhang. Samtidigt har arbetssättet visat sig passa oberoende var i läsutvecklingen eleverna befinner sig. (Artikel i Lärarnas nyheter)

Vårt tema om "Hjärtegrynet" är precis som "Spökägget" (se nedan) exempel på ett läs- och skrivutvecklingsprogram som sätter fart på barnens fantasi, väcker deras förväntan och skapar goda förutsättningar för inlärning.



I vårt tema om Hjärtegrynet arbetar vi oss igenom olika texttyper utifrån "Cirkelmodellen" vilket gör att vi skapar en strukturerad undervisning där vi lyfter fram och övar vissa färdigheter och moment. Vi ger eleverna strategier för både läsning och skrivning. På min blogg har jag berättat hur vi arbetat både med brev och med faktatexter. Andra texttyper som också blev aktuella under vårt ämnesövergripande tema var argumenterande text, instruktion och dikt. Genom att arbeta med olika typer av texter utifrån Cirkelmodellen sätter man även in arbetet med läsförståelsestrategier i ett större sammanhang. Det fyller en funktion att förutspå och fundera kring de genretypiska dragen, att titta vilka de ämnesspecifika orden är och hur texten är uppbyggd.

Läs mer här om hur vi lagt upp arbetet kring "Hjärtegrynet";
Oväntat besök
Att införliva Läsförståelsestrategier i den vanliga undervisningen
vikten-av-stödstrukturer-både-i-läsande och skrivande
http://marietrapp.blogspot.se/2014/09/stodstrukturer-i-lasa-och-skriva.html

Varje morgon kastade sig eleverna in i klassrummet för att se om någonting nytt hade hänt. Om ägget kläckts, om vi fått ett brev, för att se var vår larv varit under natten och om vår fjäril faktiskt lämnat oss. Spänningsmomentet och viljan till att kommunicera med denna lilla varelse, som bytte skepnad eftersom, skapade en oerhörd motivation till att både vilja veta mer, läsa och skriva.

Inspirationen till att arbeta på detta sätt har vi hämtat ur handboken "Spökägget". I denna artikel kan du läsa mer om "Spökägget" som i väldigt många avseenden påminner om vårt "Hjärtegryn".

http://www.lararnasnyheter.se/sites/default/files/pdfarch/SP_09_06_07_s21-23.pdf

fredag 2 januari 2015

Funderingar inför en ny termin

Snart väntar ett nytt läsår och en ny termin och många pedagoger använder precis som jag julledigheten till att tänka lite framåt. Eftersom jag nu har fått samma fråga både på mail och i meddelandeboxen på facebook så tänker jag att det kanske är fler som funderar över detta när det gäller "En läsande klass åk 1-3".

Så här lyder funderingarna;  "-Jag har inte arbetat med lässtrategier och "En läsande klass" tidigare. Jag ska starta upp arbetet under vårterminen och undrar nu om jag skall följa höstens planeringar i studiehandledningen eller om jag skall arbeta utifrån vårens?"Jag kommer heller inte att ha tid att lägga fem tillfällen i veckan på ELK?"-" Fungerar det att arbeta med studiehandledningen ändå?"

Som alltid när jag svarar på frågor som dessa måste jag utgå från den erfarenhet som jag har och från den undervisning som vi bedriver i våra klassrum på Råby skola. Jag säger inte att det är rätt och den enda sanningen men det har fungerat för oss. 

På vår skola möter vi elever i åk 1-3 vilket betyder att vi varje läsår har en ny grupp elever som skall tillföras den befintliga gruppen. Vi upplever att det har varit bra både för våra "nya" elever och de "gamla" att arbeta sig igenom strategierna grundligt varje hösttermin. Att vi introducerar/repeterar strategierna i den ordning och på det sätt som vi beskriver i studiehandledningen till En läsande klass. Vi använder våra modellektioner för att tänka högt och modellera hur vi använder resp strategi och sedan prövar vi tillsammans på texter som är aktuella i den egna undervisningen. Fokuserar vi e x på strategien "att förutspå"( Spågumman) så gör vi det på alla de texter som eleverna möter i undervisningen. Det kan vara läsläror, faktatexter, högläsningsböcker, filmer m m.

I studiehandledningen har vi även försökt att visa på den progression som förekommer i vårt klassrum när vi går från den gemensamma läsningen till grupp- och parläsning och även där har vi som en läsårsplan där vi låter eleverna successivt pröva sina vingar. Har man inte arbetat med läsförståelsestrategier tidigare och skall introducera detta förhållningssätt till texter i sin elevgrupp blir mitt tips därför att starta med höstens planeringar. 

Att inte ha möjlighet att följa studiehandledningen mer än två pass i veckan gör ju absolut ingenting bara man för in tänket, arbetssättet i alla ämnen i skolan. Använd modellektionerna och pröva sedan precis som vi gör i vår undervisning på alla texter i alla ämnen. Arbeta medvetet med att få eleverna att använda strategierna under par, grupp och enskild läsning. Undervisningen i läsförståelsestrategier får inte bli instrumentell och snart nog när strategierna är introducerade skall man ju se verktygen som en del i en verktygslåda.

Till olika texter behöver vi använda olika verktyg och det absolut viktigaste är att eleverna blir medvetna om när de inte förstår och då har strategier som ett stöd för att nå förståelse för textens innehåll. 

Stjärnläsaren övervakar sin läsning och är medveten om när hon/han inte förstår och har då olika verktyg/strategier att ta till. "Att veta när jag inte förstår och vad jag skall göra då skiljer den goda läsarens strategier från den svage läsarens" Denna förmåga utvecklas hela tiden då vi ställs  inför nya utmaningar när vi exempelvis möter svårare  texter och andra texttyper.

Läsförståelse behöver förstås som ämnesspecifik och god läsförståelse på skönlitterära texter behöver inte med automatik innebära god förståelse på faktatexter. Man måste arbeta med olika texter och texttyper. Barbro Westlund har mycket kloka saker att säga inom detta område och när jag lyssnade på henne i november förde hon bl a fram hur viktig närläsningen är och att vi genom den får syn på genretypiska drag, ämnesspecifika ord m m i alla texter. När det gäller val av texter måste vi alltid ställa oss frågorna; - Varför skall vi läsa denna text? - Hur kan jag använda denna text med mina elever? Även om Barbro menar att textvalet måste utgå från pedagogen och undervisningsgruppen ger hon exempel på hur bra både visor och dikter kan vara för att identifiera huvudbudskapet i en text. Hon tipsar även om sagor och bilderböcker som utgångspunkt för att göra inferenser. 

Se studiehandledningen som en stödstruktur för att komma igång med en mer strukturerad undervisning i läsförståelse men gör materialet till ditt eget. Se alla de textudrag som finns i "En läsande klass" som ett smörgåsbord och använd de texter som är aktuella i din egen undervisning i alla ämnen.  Lycka till!