söndag 25 maj 2014

Vår gemensamma storbok

Eftersom vi kommer att avsluta terminen med en studieresa till Junibacken där vi bl a ska se en teater om Nelly Rapp så har vi under några veckor haft en Nelly Rapp bok som högläsningsbok. Boken heter "Sjöodjuret" är skriven av Martin Widmark och handlar om hur monsteragent Nelly upptäcker och försöker hjälpa en sjöodjursunge att komma ut till havet till sin mamma. Alltid när vi tar oss an en text så använder vi våra läsförståelsestrategier, så även i detta fallet men vi ville att det skulle bli mer än bara diskussion denna gång.Vi ville även dokumentera våra tankar och ideer.


Vi valde därför att göra en storbok(A3-papper) tillsammans där vi dokumenterade hur vi använt de olika läsförståelsestrategierna. 
Eleverna fick fundera över vad de trodde att boken skulle kunna   handla om utifrån titel och bilder. Därefter fick de skriva ned sina förutsägelser och vi klippte och klistrade in dessa i vår gemensamma storbok. Vid varje kapitels början gjorde vi likadant och ibland även mitt i kapitlet utifrån bilder. Eleverna fick ibland skriva själva  och ibland skrev vi gemensamt på smartboarden.
På en sida i boken fick vi se hur slussvaktarna stoppade sömnmedel i kyckling. Oj, vad våra Spågummor fick arbeta! Förslagen vad de skulle använda kycklingen till var jättemånga. På en annan sida fick vi se hur slussvaktarna petade i vattnet med långa käppar. Jättekonstigt och självklart var vi tvungna att förutspå.


Eftersom några av våra elever redan läst boken fick de den stora uppgiften att utreda oklarheter under läsningen. När vi utrett orden fick denna lilla grupp i uppgift att dokumentera ordens betydelse och därefter klistrade vi in förklaringarna i vår gemensamma storbok.



                                                             
 Kanal - det är som en väg för båtar.

Sluss - är en hiss för båtar


Vår storbok blev väldigt fin och det var roligt att dokumentera lässtrategiarbetet på ett annat sätt än det vi brukar använda oss av.






söndag 18 maj 2014

Läskonferensen i Stockholm och Barbro Westlunds brandtal

I fredags hade jag den stora äran att få föreläsa på en Läskonferens i Stockholm. Före mig på scenen var Barbro Westlund som i sin egenskap av forskare höll ett brandtal kring riskerna med strategiundervisning och faran med projekt som "En läsande klass". Risken är stor menade hon att pedagoger tar den enkla vägen och ser "En läsande klass" som en receptbok. Att man följer lektionsplaneringar utan att reflektera över det man gör. Att pedagoger befinner sig i "the comfort zone" och vi i framtiden kommer att se elever som blir sittande med övningar och stenciler istället för att samtala om text på djupet.
 - Att undervisning i läsförståelse blir en isolerad färdighetsträning.

Westlund berättade om fallgroparna och menade att det inte finns EN läsförståelsemodell och inte EN forskning. Hon framhävde den skickliga pedagogen som det bästa bedömningsverktyg och den som skall göra de viktiga didaktiska valen. Det kan ingen annan göra åt dig! Att utveckla en läsförståelse är komplext och det krävs ett känslomässigt engagemang. Det är pedagogen som måste välja de texter som han/hon tycker engagerar och väcker någonting hos honom/henne. Det kan ingen annan göra!

Jag håller med Barbro Westlund i mycket och jag förstår hennes oro men vi har aldrig någonsin sett "En läsande klass" som en receptbok och hoppas verkligen inte att pedagogerna runt om i landet ser det så.

I vår gemensamma inledning i studiehandledningen skriver vi;

Texterna som vi har valt och lektionsplaneringarna vi har skrivit ska ses som förslag på hur man kan arbeta.
Låt dig inspireras, men gör detta material till ditt eget genom att testa, lägga till och dra ifrån som det passar dig och din klass/grupp

I vår inledning till åk 1-3 skriver vi; 

Lektionsförslagen som vi presenterar i denna bok ska ses som en tillfällig stödstruktur för lärare för att de sedan ska kunna införliva arbetet med läsförståelsestrategier i sin dagliga undervisning. Denna undervisning kommer då att kunna ges i de ämnesområden och med de texter som är aktuella i den vanliga undervisningen i skolans alla ämnen.

Vi vill heller inte att man ser "En läsande klass" som en metod utan ett förhållningssätt till texter. Forskare Christina Olin Scheller som också föreläste på Läskonferensen för fram ett arbetssätt som hon kallar "Dialogisk strategiundervisning". Att man använder strategierna som stöd och för att skapa struktur i textsamtalen. Hon presenterade 7 olika strategier som de har använt på skönlitterära texter. Detta arbetssätt har många likheter med den undervisning som förekommer i våra klassrum och som vi delar med oss av i Studiehandledningen "En läsande klass".Vår undervisning vilar på 3 ben; högläsninge, strategier och dialog. Vi har precis som Christina Olin Scheller fler strategier än de 4 som RT utgår ifrån och vi har liksom henne valt att arbeta med strategin visualisera/se inre bilder. Vi skapade Konstnären för att vi pedagoger som skrivit studiehandledningen tycker att denna strategi är viktig och för att vi använder den mycket i vår undervisning.

Barbro Westlund förde också fram faran att fastna i figurerna och att strategianvändningen blir instrumentell. I vårt förord till En läsande klass skriver vi att lässtrategierna skall fungera som mentala verktyg för ökad förståelse. På varenda föreläsning berättar vi att "Lässtrategier används för att ge tillfälliga stödstrukturer för tänkandet." "De är inget mål i sig." "Målet är att på djupet förstå det man läser." Det är Westlunds egna ord som vi har tagit fasta på och citerar. På varenda sida i handledningen åk 1-3 skriver vi dessutom att det är viktigt att diskutera tankar och frågeställningar som kommer upp även om de inte hör till just denna strategi.

Varje lektionsplanering inleds med ett tydligt syfte där vi också förklarar varför vi har valt de texter som vi har valt. Texterna har valts med omsorg för att skapa engagemang och för att passa till en viss strategi. Texterna skall ses som ett smörgåsbord där man väljer och vrakar och tar det som passar en själv och sin egen undervisning.

Barbro Westlund är orolig för hur detta projekt skall landa och det respekterar jag. Vi skall göra allt som står i vår makt att det landar rätt. Genom olika verktyg kan vi förhoppningsvis påverka;
-Cirkelstöd
-Föreläsningar
-Facebookgruppen
-Filmer från UR
- Blogg


Vår förhoppning är att detta projekt skulle kunna leda till;

Skapa ett gemensamt språkbruk - 
ett metaspråk för både lärare och elever.

Ge elever rika lärtillfällen att träna läsförståelse - 
börja så tidigt som möjligt.

Ge pedagoger i alla ämnen möjlighet att stödja elevernas utveckling av läsförståelse genom att använda olika genrer och texttyper. 

Ge eleverna verktyg att på djupet förstå en text genom att pedagogen tänker högt och låter ansvaret successivt övertas av eleverna under lärarens vägledning.

Genom att samtala kring bra, engagerande texter  skapa ett läsengagemang hos eleven som förhoppningsvis resulterar i ökad LÄSLUST

Marie Trapp



tisdag 13 maj 2014

Bildpromenad med Läsfixarna

Häromdagen var jag på Skolverket för att diskutera Läslyftet och då var det en pedagog som berättade om hur hon brukar använda bilderböcker för att gå på "bildpromenad". Tillsammans med eleverna läser man bilderna före man läser texten både för att skapa förförståelse och intresse. Begreppet är myntat av Ann-Marie Körling och hon beskriver tillvägagånssättet på sin blogg.
http://korlingsord.se/archives/37931

Jag tänkte att detta måste jag testa och sagt och gjort så letade jag upp en av våra fina pdfer i "En läsande klass". Ett textutdrag hämtat från Moni Nilssons bok " Bästa vänner" som är en lättläst bok med många fina bilder. Jag tog upp pdf-utdraget på vår smartboard och visade inte eleverna första sidan utan den sida som följer där vi kan se två barn stå på en balkong med en fantastisk utsikt. Textutdraget med tillhörande bilder hittar ni här; http://enlasandeklass.se/wp-content/uploads/2014/03/basta_vanner.pdf

Eleverna fick  förutspå vad boken skulle kunna handla om utifrån bilden med balkongen och förslagen var många.

Jag berättade att vi tillsammans skulle läsa boken men inte genom texten utan genom bilderna men  att de ändå skulle använda sig av sina Läsfixare. Vi tittade noga på varje bild och kunde genom ledtrådar i bilderna reflektera över vilka personerna var, hur de kände sig och vad som hände.(Cowboyen). Vi kunde förutspå utifrån ledtrådar i bilderna och framförallt kunde vi ställa frågor på texten.

 Denna text är vald med syfte att träna på att ställa frågor bortom raderna och faktiskt var det många sådana frågor som eleverna ställde. Men eleverna ställde även frågor på raderna  (svaren går att hitta i bilden) och mellan raderna.
- Varför ser pojken så ledsen ut?
- Varför är han alldeles själv i sandlådan?
- Varför har flickan änglavingar?
- Vem är farbrorn som rotar i soptunnan?
- Har du känt dig utanför någongång?
-Har du fått en boll i ansiktet någon gång? Hur känns det?

Bara utifrån bilderna kunde vi förstå berättelsen på djupet och diskutera innehållet. När vi promenerat klart bland bilderna fick eleverna fundera över vad boken skulle kunna tänkas heta. Även här kom det många skiftande förslag. "Att vara utanför", "Att få en vän" m m och såklart var eleverna otroligt nyfikna på vad titeln på boken var och de ville förstås även höra vad texten hade att berätta. Jag högläste texten och nu fick även Detektiven göra en insats eftersom det i texten fanns ord som var nya och behövde utredas. Hovmästare utredde vi exempelvis genom att läsa om och förstå utifrån sammanhanget. Eleverna och även jag tyckte att bild och text kompletterade varandra och att detta var ett annorlunda men riktigt roligt sätt att närma sig en text på. Så passa på att gå på bildpromenad med Läsfixarna ni också!