söndag 19 februari 2017

Tankar om En läsande klass

Dina tankar inför projektet – vad föreställde du dig att du skulle kunna bidra med?

Eftersom jag själv förundrats över hur min undervisning förändrats genom en strukturerad undervisning i läsförståelsestrategier ville jag att fler skulle få ta del av dessa verktyg. Att jag kunde dela med mig av min undervisning i mitt klassrum på ett enkelt sätt som nådde ut till många.


Tycker du att projektet levererade vad du hade förväntat dig?

Över förväntan. Så stor genomslagskraft. Jag tror att kombinationen studiehandledning, sociala medier, bloggande och föreläsningar bidrog till denna otroliga spridning. Dessutom en fantastisk textskatt som svenska pedagoger och elever fått del av.

Tankar efter projektet?

Fantastiskt att få vara med om detta och kunna känna att man faktiskt gjort någonting för att utveckla svenska elevers läsförståelse. Har även utvecklats mycket privat då jag utmanat mig själv både genom att föreläsa och skriva. Fått många olika erbjudanden och möjligheter som jag aldrig fått annars.

Det här hade jag velat göra annorlunda

Att vi redan från början knutit läsforskare till projektet och att det avsatts medel för uppföljning och utvärdering.

Det här är jag mest nöjd med

Att vi genom En läsande klass gett inspiration och verktyg att undervisa mer strukturerat i läsförståelse. Att så många pedagoger genom detta ändrat sin undervisning och att det gagnat eleverna så de har fått bättre läsförståelse och fått ett större engagemang till läsning och texter.

Vad har hänt efter att projektet rullade igång?

Ett förhållningssätt till texter och en undervisning där eleverna inte lämnas ensamma i sin läsning har spritt sig över vårt land. Pedagoger har fått verktyg som de saknat och vi har fått ett metaspråk när det gäller läsförståelse.
På det personliga planet har det hänt massor. Förfrågningar om föreläsningar både i Sverige och utomlands. Handledning på distans. Jag har fått möjlighet att skriva ett läromedel som jag tror på och som bygger på en medveten undervisning i läs- och skrivstrategier,

Respons på projektet

Otroligt mycket positiv respons av ”vanliga” lärare. Var jag en kommit i vårt avlånga land på alla mina föreläsningar har jag mötts av enorm tacksamhet. På Skolverkets utbildning för Läs- och skrivutvecklare har jag blivit igenkänd, tackad, och omkramad för att vi gjort detta för svensk skola. Jag har även fått otroligt mycket positiv respons om mitt bloggande i sociala medier. Några enstaka läsforskare har uttryck kritik mot projektet.

Vilken respons har gett mest avtryck?

En pedagog med 40 års erfarenhet i yrket som sa att hon nu äntligen fått verktyg att undervisa i läsförståelse. Utvärdering efter en föreläsning där någon skrivit att jag på ett lättfattligt och mycket tilltalande sätt presenterat den senaste forskning och gett exempel på hur det konkret kan se ut i klassrummet. Jag har fått Svenska Akademiens svensklärarpris och blivit årets vägvisare i min hemkommun.

Framtiden

Vad tycker du fortfarande saknas när det gäller stöd till pedagoger i deras arbete med läsförståelsestrategier?
Jag tror många pedagoger inte riktigt förstår att detta förhållningssätt till texter kräver ihärdighet och tålamod. Det är inget qick fix utan det behövs strukturerad undervisning under flera år för att eleverna skall göra verktygen till sina egna och använda dem på sin egen läsning. Upplever fortfarande att många elever framförallt på högstadiet lämnas ensamma i sin läsning. Förhoppningsvis kan Skolverkets Läslyft och regeringens satsning på läsning bidra till mer kunskap och förståelse.

Projektet löper i två år till (t.o.m. 2018). Vad tänker (önskar) du händer sedan?

Jag skulle vilja se en ordentlig utvärdering, undersökning som visar resultatet av projektet. Jag skulle vilja se en satsning mot äldre elever.

Inspiration/Tips

Vad skulle du vilja säga till/tipsa skolpersonal/lärare/bibliotekarier (om) som…

Ska sätta igång och arbeta med läsförståelsestrategier?

Att inte ha för bråttom. Att ta en strategi i taget så att eleverna blir säkra på vad de innebär. Att modella sin egen strategianvändning och pröva tillsammans före eleverna prövar på sin egen läsning. Att en nyckel till förståelse är att lära eleverna att ställa egna frågor på texten, inte serva med frågor. Gör om, förbättra och anpassa material och idéer till dina elever och din undervisning. Att låta arbetet med läsförståelsestrategier bli en naturlig del i undervisningen och genomsyra alla ämnen.

Står inför utmaningen att skapa läslust hos barn och unga?

Genom att samtala om text på ett strukturerat sätt skapas ett läsengagemang. Högläsningen är otroligt viktig för att skapa intresse och läslust.

fredag 10 februari 2017

Att reagera på och utreda nya ord och uttryck

"Ordförrådet har stor betydelse men att ha ett stort ordförråd ger inte automatiskt god förståelse. Ordförrådets betydelse behöver i stället förstås som en del i en vidare syn på språklig kompetens. En sådan innebär att eleven ska kunna hantera information på olika ställen i en text, kunna dra slutsatser utöver vad som står i texten och också kunna kommunicera och övervaka sin läsförståelse. Betydelsen av ett gott ordförråd har att göra med både förmågan att använda sin bakgrundskunskap, att förutsäga och att visualisera. 

Utifrån detta som går att läsa i Skolverkets kunskapsöversikt "Att läsa och förstå" är det av största vikt att vi lär eleverna strategier för att övervaka sin läsning och reagera på ord och uttryck som är nya. Att vi kommunicerar dessa ord och på olika sätt försöker hitta svaret på dess betydelse genom att dra slutsatser, använda vår bakgrundskunskap och hantera information både bakåt och framåt i texten.

I dagens kapitel i "Livet i Bokstavslandet" så introducerade vi "Detektiven" som är ett tankeverktyg för strategin att utreda nya ord och uttryck. Vi utgick från det digitala introt och inledde med att prata om hur vi kan göra när vi stöter på ett ord vi inte förstår. Vi pratade om hur man kan läsa om ord och meningar, läsa framåt i texten, slå upp ordet eller fråga någon vad det kan betyda. Att många ord kan förstås utifrån sitt sammanhang. I kopieringsunderlaget till Bokstavslandet finns en bra och tydlig stödmall som visar på hur man kan gå tillväga. Eleverna fick sedan välja ett eget ord ur texten och försöka förklara det genom att rita, skriva synonym och motsats samt skriva en mening där ordet ingår. Denna ordtavla finns också i kopieringsunderlaget. Den kommer att bli ett ofta förekommande verktyg på våra lektioner.



En annan bra uppgift hämtad ur arbetsboken i Livet i Bokstavslandet är att kategorisera ord och fundera inom vilket område de hör hemma. Även det en träning av ordförståelse. Eleverna fick små lappar med ord hämtade ur texten. De fick avkoda ordet och försöka lägga det under rätt kategori. Därefter jämförde vi med varandra och resonerade kring varför orden hörde hemma under just den kategorin.


Utifrån ord hämtade ur texten skulle sedan eleverna skapa egna meningar på dator. De elever jag möter under dessa pass behöver mycket stöd i sin läs- och skrivinlärning och för dem är det av största vikt att få skriva med talsyntes i programmet skolstil. Då ljudas varje bokstav som de skriver samt att de genom talsyntesen får både ord och meningar upplästa. De hör om det är någonting som inte stämmer och vi kan tillsammans komma fram till vad. Att använda ord i ett sammanhang som eleverna kommer på själva gör att orden befästs och eleverna utökar sitt ordförråd. 

Som extrauppgift för de som blev klara snabbt fanns memoryspel med ord hämtade från Ordväggen. Samtidigt som de fick lästräning fick de också förklara ordet eller säga en synonym när de läste upp det.



Med all denna ordträning tar vi helg och återigen kan jag känna glädje i att specialundervisningen går hand i hand med övrig undervisning. Alla tvåor har nämligen denna vecka repeterat och fokuserat på "Detektiven" - att utreda nya ord och uttryck.