tisdag 22 december 2015

Att få syn på och följa varje elevs hela läsutveckling.

Under höstterminen har jag arbetat som speciallärare mot åk 1 och 2 på Släbro skola. Ett fantastiskt uppdrag när man älskar att undervisa i läsning. Det finns väl inget ögonblick som är så stort som när en elev knäcker läskoden eller när man når textens djup genom ett samtal om innehållet. Under åk 1 och 2 händer otroligt mycket i elevernas läsutveckling. Från att bara kunna några få bokstäver till att kunna läsa med flyt. Mycket fokus ligger förstås på att knäcka läskoden men lika viktigt är det att tidigt förstå varför vi läser. Att läsa är att tänka och att texten har någonting att säga oss. Undervisning i läsförståelsestrategier måste därför ske parallellt genom den viktiga högläsningen.

Tidigt i höstas hade jag den stora äran att delta i en fantastisk konferens i Stockholm både som föreläsare och åhörare. Konferensen fokuserade på det spännande och aktuella ämnesområdet språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Konferensen inleddes med att läsforskare Åsa Elwér föreläste om de läsförståelseproblem som kan uppstå i tidig skolålder. Hon visade på den internationella studie där flera forskare följt tvillingpar under många år med start vid 5-års ålder. Det man kunde urskilja var att de barn som är språkligt svaga vid 5 år har svårigheter inom alla språkliga områden, fonologisk medvetenhet, skriftförståelse, vokabulär, grammatik m m. Genom undervisning kommer dessa elever i kapp när det gäller fonologisk medvetenhet och avkodning medan svårigheter i språkförståelse och vokabulär kvarstår i åk 2. Det riktigt stora tappet syns sedan  i åk 4 när dessa elever slår igenom totalt på sin bristande läsförståelse. Elever med svag förståelse får problem i alla ämnen och svårigheterna blir ännu större med åren.

Åsa definierade läsning och läsförståelseproblem utifrån "The simple view of reading"

Hur skall vi då upptäcka dessa elever? 
Enligt Åsa Elwér är det viktigt att vi använder oss av olika verktyg för att få syn på dessa elever. Både standardiserade tester och observationer i klassrummet. Dessa elever har svårigheter att återberätta och att hålla den röda tråden vilket även slår på skrivandet. De är s k passiva läsare och övervakar inte sin läsning, reagerar inte när de inte förstår.

Hur skall vi arbeta/undervisa för att förebygga att de inte får dessa svårigheter?
Eftersom det inte riktigt går att urskilja dessa barn vid 5-års ålder gäller det att arbeta språkutvecklande med alla barn i förskolan. Att man samtidigt som man tränar fonologisk medvetenhet, bokstavskännedom också tränar muntligt återberättande, stärker ordförråd och tidigt för in en medveten högläsning där man utgår från RT. Åsa poängterade att dessa elever,eftersom de har de svårigheter de har, inte tar plats och gör sin röst hörd alla gånger.Därför är det viktigt att hitta former där det blir en hög elevaktivitet i klassrummet. Dessa elever kan även behöva mer vuxenstöd och ett mindre sammanhang för att utveckla sina färdigheter.

Åsas föreläsning stärker mig i min tro på att vi måste skapa en balanserad läsundervisning där alla läsningens delar få ta plats. Att fonologisk medvetenhet, bokstavskännedom och avkodning undervisas och tränas parallellt med undervisning i språkförståelse och läs- och skrivstrategier. I mitt uppdrag som speciallärare har jag stort fokus på att eleverna skall automatisera sin avkodning och utveckla läsflyt men jag kan inte enbart ägna mig åt det för då blir det en ganska meningslös sysselsättning. Eleverna måste tidigt förstå varför vi läser och att läsa är att tänka. De måste tidigt få lära sig att en text går att förstås på flera plan och att vi kan läsa på, mellan och bortom raderna. Genom att visa eleverna hur de når in i texterna och förstår dem så skapas ett läsengagemang och vilja att veta mer.


Eftersom vår undervisning i fonologisk medvetenhet och avkodning över tid gett resultat tror jag att det är möjligt att vi genom vår undervisning i språkförståelse även kan avhjälpa läsförståelseproblem i tidig ålder.

Ann-Marie Körling som också var föreläsare på denna konferens för fram detta tydligt på sin blogg. http://korlingsord.se/archives/38898
......"Det betyder att undervisningen måste förändras. Den ska innehålla läsundervisning, dvs, där lärare modellar läsning och läsförståelse och varje dag ska eleven få möta texter som bidrar till elevens läsintresse, alltså ha ett innehåll som lockar eleven att läsa, inte för att öva sin läshastighet. Att träna läshastighet är inte målet utan att ge läsinnehåll som ständigt utvecklar elevens läsförmåga."

Precis som Åsa förde fram måste vi få syn på elevens hela läsutveckling och följa varje elevs utveckling inom de olika områdena. Jag har i många år förespråkat "God läsutveckling" eftersom det är ett kartläggningsverktyg som visar på just detta. Denna termin har jag kommit i kontakt med ännu ett kartläggningsverktyg som tar fasta på detta och det är Legilexi. Vår skola är pilotskola för detta material som kommer att finnas tillgängligt för alla hösten 2016. I Legilexi finns 8 delprov som är väldigt lätta att administrera och som dessutom inte tar så lång tid i anspråk. Nästan alla test kan man göra i hel eller halvklass från förskoleklass till åk 3. Deltesten innefattar fonologisk medvetenhet, bokstavskännedom, avkodning, ordförståelse, hörförståelse, textförståelse både på skönlitterära och faktatexter. Dessa test kan med fördel göras i början och i slutet på varje termin och resultaten läggs in digitalt. Detta gör att pedagogen dels kan följa hela klassens utveckling och få en översikt över vilka behov som finns och hur undervisningen kan anpassas efter det dels en individuell utvecklingsplan för varje elev. Resultaten visas i mycket tydliga stapeldiagram och du får syn på elevens framsteg samt styrkor och svagheter inom läsningens olika delar. 

Utifrån det jag skrev tidigare om Elwers forskning så är det oerhört viktigt att vi tidigt får syn på elever med bristande ordförråd och språkförståelse. För ett tränat öga så får man ofta syn på dem under lässtrategipass och textsamtal men dessa test kan också vara en hjälp i denna bedömning.

Det finurliga med Legilexi är dessutom att det finns förslag på hur man kan arbeta vidare med respektive elev, ett kursutbud och ett inspirationsbibliotek med lektionstips. Jag tror att Legilexi kommer att användas på många skolor i höst.Läs mer här: http://www.legilexi.org/



tisdag 15 december 2015

Tomten jag vill ha en riktig jul

För mig är det viktigt att använda läsförståelsestrategier på texter som på ett naturligt sätt kommer in i undervisningen. Just nu är det mycket sångträning inför julavslutning samt annat julstök i klassrummet. Jag tog därför tillfället i akt och bearbetade en av jultexterna med hjälp av våra "Läsfixare". Vi inledde förstås med att utifrån rubriken förutspå vad texten kommer att handla om/berätta. Vi funderade också över vilken texttyp vi hade framför oss och jag bad eleverna före läsningen att vara observanta och reagera på nya ord.


Snön ligger tjock på gator och torg
Julaftons morgon jag ska köpa mig en gran
Människor springer om varandra
Åh, det är jul i sta'n

Jag läste en liten vers i taget och gjorde därefter lässtopp. Vi utredde nya ord och vi ställde frågor till texten. - "Vad är det för dag?" Varför springer människor om varandra?" 

Istappar hänger ned från taket
Det knastrar så skönt under mina skor
Jag tror på tomten att han kommer hem
Dit där jag bor

"Vad är en istapp?" Vad menas med att det knastrar under skorna?"

Tissel och tassel, pyssel och prassel
Det pirrar i magen bakom stängda dörrar
Goda lukter i hela huset
Åh, och änglaspelet snurrar

"Vad är det som händer bakom stängda dörrar?" Vad är det för goda lukter i huset?"
"Vad är ett änglaspel?"

Stämsång och fackeltåg som lyser upp mörkret
Bjällerklang och slädfärd under månens ljus
Det är en riktig jul för mig
Åh, och julefrid i alla hus

"Vad är stämsång?" "Vad är fackeltåg?"Vad är bjällerklang?"

Tomten, jag vill ha en riktig jul
En så'n som man har när man är liten
Tomten, jag vill ha en riktig jul
Jag vet att du inte gör mig besviken

Hur är en riktig jul? 

Utifrån denna lilla text kom vi in på att det är väldigt olika vad man anser vara en riktig jul beroende på vad man har för traditioner och vad man anser vara viktigt. En del elever menade att julklapparna är det som är viktigast medan några tyckte gemenskapen med släkt. Andra berättade om hur viktigt det är att klä granen tillsammans och att äta av den goda julmaten. Innan vi släppte texten sammanfattade vi också våra tankar kring vad författaren ville få fram att en riktig jul kan vara. Vi kom in på hur jultraditionerna kunde ha sett ut då när författaren var liten. Vi gjorde text till textkopplingar och jämförde med Madicken, som vi nyligen läst och våra egna traditioner.

Efter att eleverna fått berätta i par och sedan i helklass fick de omsätta sina tankar i skrift och bild.

Genom att bearbeta texten på detta sätt och göra textkopplingar till sig själv och sitt liv får texten en mening. Den blir betydelsefull och varje gång eleverna sjunger julsången kommer de att tänka på innebörden och vad texten faktiskt berättar. Så ta tillfället i akt och läs alla våra jultexter med lite nya ögon och bearbeta texterna med hjälp av förståelsestrategier.



tisdag 24 november 2015

Textsamtalets magi

Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Att lära eleverna använda läsförståelsestrategier är att ge dem nycklar till förståelse. Genom strategierna når eleverna textens undermening och djup. Idag har jag fått uppleva ett magiskt ögonblick i klassrummet när verkligen alla elever är med och där elever som annars kanske inte säger så mycket öppnar sig, bidrar med egna erfarenheter och gör textkopplingar.

Jag har förmånen att ha ett specialläraruppdrag mot åk 1 och 2 på Släbro skola i Nyköping. I mitt uppdrag är jag i mångt och mycket som en bläckfisk med många armar som finns där för både stora och små. Under höstterminen har jag inspirerat och visat på hur man på ett strukturerat sätt undervisar i läsförståelse för riktigt unga elever i åk 1. Detta arbete utgår från tankar och upplägg i "En läsande klass" och nu efter att nästan hela terminen gått ser vi verkliga resultat i klassrummet. Eleverna är väl bekanta med de strategier vi har undervisat i. De förutspår numera så fort de får chansen, de är aktiva med att reagera på nya ord och de har blivit fantastiskt duktiga på att ställa frågor. 

Under dagens lässtrategipass tog vi oss an en bilderbok med titeln "Den stora smällen" 
av Mats Wänblad och Per Gustavsson.

"Den stora smällen" handlar om en pojke som ger sig ut på en segeltur med båda sina föräldrar. På båten blir föräldrarna osams om vilken väg de skall segla. De kan verkligen inte enas utan drar och sliter i rodret för att slutligen gå på grund och skeppet "Lyckan" går mitt itu. Pojken kastas ner i vattnet tillsammans med sin apa och flyter i land på en ö. Så småningom kommer även föräldrarna dit och de bestämmer sig för att stanna på ön och börja bygga ett hus. Men vad händer då? Jo de blir osams igen tills apan skriker SLUTA. Då tar de sitt förnuft till fånga och börjar prata med varandra. De bestämmer sig för att bygga flera hus där pojken ibland kan bo hos sin mamma och ibland hos sin pappa. 

Denna fantastiska bilderbok mötte jag och mina elever genom URs program "Lässugen" och skådespelaren Leif Andre som högläsare. 

Före läsningen förutspådde vi kring vad det kunde vara för stor smäll genom att leta ledtrådar på framsidan. Under läsningen räckte eleverna upp händerna om det kom upp nya ord och vid våra lässtopp redde vi ut dessa ord samt att vi fokuserade på att ställa frågor till varandra. Fantastiskt duktiga elever ställde inte frågor där svaren finns i texten utan de ställde de där kluriga frågorna som tvingar oss att tänka efter och göra kopplingar till oss själva och våra liv.
* Varför tog pojken med sig apan?
* Varför byggde de flera hus? 
* Hur skulle du känna dig om du var i pojkens situation?
* Har dina föräldrar bråkat någon gång?
* Hur gjorde föräldrarna för att bli sams?

Dessa frågor berörde verkligen eleverna och vi kunde utifrån en text föra diskussioner om hur det är att bo varannan vecka hos mamma och pappa  och hur fruktansvärt jobbigt det kan vara när ens föräldrar bråkar. Elevernas reflektioner och tankar berörde mig på djupet och jag kände att ett magiskt tillfälle infann sig i klassrummet.

För att bearbeta dessa frågeställningar ännu lite mer fick eleverna välja en av frågorna som de ställt och som jag skrivit upp på tavlan och utifrån frågan rita svaret. Dessa illustrationer talade också sitt tydliga språk. Detta är ett ämne som är viktigt att beröra och jag tackar alla de författare som förstått att vi kan nå barnen genom texter med underliggande tankar och budskap. Att använda programmet "Lässugen" är också ett fantastiskt komplement när man undervisar i läsförståelse.

fredag 6 november 2015

"Lässugen" - ett underbart program och ett fantastiskt verktyg att använda i undervisning av läsförståelse

Som alltid när jag skall ha en lässtrategilektion så förbereder jag mig genom att läsa texten, tänka ut lässtopp, fundera över vilka strategier som är naturliga att använda o s v. Under hösten har våra ettor fått stifta bekantskap med "Spågumman", "Detektiven", "Konstnären" och nu har det blivit dags för "Reportern". Vi har följt arbetsgången i "En läsande klass" och jag har modellat olika typer av frågor på mycket korta texter samt på "Visst kan Lotta cykla". (Modellektion åk 1 i ELK) Vi har skapat en "Reportertavla" med frågeord, en bild på Reportern och med en plansch som förtydligar de olika frågenivåerna. Vi har pratat mycket om vad en fråga är och de har fått ställa frågor till mig, till varandra, till bilder och till texter.

Mina förberedelser inför dagens lässtrategilektion handlade inte om att läsa en text utan att se på ett program. UR har gjort en fantastisk liten serie om högläsning som heter "Lässugen" och även om jag sett detta program tidigare så tittade jag nu med andra ögon och funderade och planerade på samma sätt som jag gör när jag skall låta eleverna möta en text som jag läser högt. Direkt så kände jag att man kan använda detta program i flera olika syften.

Man kan göra det med en uppmaning till eleverna att fokusera på vilka strategier flickan och den vuxna som högläser använder. Man kan också förstås göra paus i programmet och låta eleverna förutspå när flickan gör det och man kan låta eleverna svara på de frågor som ställs på texten men eftersom vi kommit till att vi vill att eleverna skall träna på att ställa olika typer av frågor var det det som jag valde att fokusera på i mina förberedelser.

Vilka frågor kommer att leda till mer djupgående samtal och reflektioner. Vilka frågor är önskvärt att jag modellerar om eleverna inte kommer på dem på egen hand. På vilka olika frågenivåer hör frågorna hemma.

Denna serie av program som UR har gjort handlar om en flicka som är ensam hemma och blir lässugen. I en lässug suger hon in olika personer som högläser för henne. Den första högläsningsstunden och det första programmet utgår från boken "Jag rymmer" av Eva Lindström.
Här hittar ni länken till det program jag beskriver:
http://www.ur.se/Produkter/180226-Lassugen-Amanda-och-Eva-Rose
De centrala frågor som jag kunde urskilja efter att ha läst texten/lyssnat på programmet var; -"Varför rymmer fåret?"-Varför skrev fåret ett brev till sin gamla vänner?"" -Varför fick han inte vinka till sina gamla vänner"?" -Har du funderat på att rymma någon gång?" -Hur är livet som rymling?" "-Varför valde fåret att bo kvar hos mården?"-Hur skulle du ha gjort?  Sagt och gjort nu var jag iallafall redo att genomföra denna strategilektion utifrån ett multimodalt verktyg. Jag hade höga förväntningar men verkligheten överträffade dessa förväntningar. För det jag nog inte riktigt insett var hur starkt detta media är i att fånga eleverna. Med små verktyg som lite rörliga bilder i boken, ljudeffekter och en fantastisk högläsare fångades verkligen ALLA elever. Vi har många av våra 7-åringar som har lite svårt med både koncentration och uthållighet men detta program fångade som sagt alla.

Före vi såg programmet bad jag eleverna att koppla på sina "läsfixare" och framförallt att fundera kring vilka frågor som uppstår under programmet. Därefter visade jag inledningen när vi får träffa flickan i programmet och förstår varför programmet heter Lässugen. Jag stoppade programmet när högläsaren Eva Röse läste bokens titel och tittade på framsidan och så förutspådde vi tillsammans i klassrummet om vad boken skulle tänkas kunna handla om.

Därefter lyssnade/tittade vi på programmet och stannande upp där jag tittat ut att det var lämpligt. I programmet används många olika förståelsestrategier. Flickan reagerar på nya ord som utreds, flickan förutspår och högläsaren både ställer frågor och kopplar till egna erfarenheter. Jag  utgick förstås från allt detta och lät eleverna göra samma saker men sedan lät jag även eleverna ställa egna frågor som vi först kategoriserade utifrån nivå och sedan försökte svara på. Diskussionerna som följde blev fantastiska och vi nådde verkligen textens djup genom att prata om vänskap och vikten av att känna sig sedd.

Mina stackars kollegor har under dagen om och om igen fått höra om denna lässtund och hur fantastisk den var. Kände att jag bara var tvungen att dela den med fler här på bloggen. Hoppas att många av er tar tillfället i akt att  kombinera detta med ert lässtrategiarbete. Caroline Ginner på UR berättade för mig vid ett tillfälle att UR`s önskan med sina program är att ge oss pedagoger verktyg att förstärka vår undervisning genom media och i detta fall kan jag bara tacka och buga. UR har verkligen lyckats!


















http://www.ur.se/Produkter/180226-Lassugen-Amanda-och-Eva-Rose

tisdag 3 november 2015

En lärares vardag

Ibland är det lite roligt att reflektera över en arbetsdag i efterhand och fundera kring lärande och samtal och alla de ingredienser som finns i ett yrke som lärarens. Min arbetsdag började idag kl 07.15 då en elev för första gången anlände i taxi till vår skola efter att ha varit endast en månad i Sverige. Eftersom eleven inte kan så mycket svenska ännu och heller inte har knutit så många kamratrelationer ville jag finnas på plats och ta emot. Tillsammans med en annan elev följde de med mig upp i klassrummet och jag satte igång ett memoryspel med bilder och ljud på datorn. Första fantastiska lärstunden för dagen inträffade då jag kunde höra hur eleven repeterade varje ord högt för sig själv samtidigt som han hade bildstöd. En mycket lycklig elev klurade ut hela memoryspelet på egen hand.

Lektionsförberedelser och samtal med kollegor om dagen fram till 08.15 då skolklockan ringer och skoldagen börjar för eleverna.

"God morgon alla nyfikna och frågvisa elever!" var hälsningen på tavlan som ledde oss in på en Läsfixare som också är frågvis nämligen Reportern. Vi pratade om vad en fråga är och vilka frågeord som kan hjälpa oss att ställa frågor. Eleverna fick ställa frågor till mig  och sedan modellade jag hur man kan ställa frågor på en mycket kort text och visade också på att det finns olika typer av frågor. Vi läste tillsammans två korta texter till och jag ställde frågor som vi hjälptes åt att besvara och placera in på den nivå den hör hemma. Genom att ställa frågor på en text skapas ett engagemang och ett intresse och nästa fantastiska lärstund infann sig. Eleverna kunde koppla till sin vardag och vad de skulle ha gjort i en viss situation. Jag kände hur hela gruppen fångades av denna lilla text och lästund.

Rastvärd med många möten och aktiviteter.-"När är det torsdag Marie? -"När får jag göra klart min bok?" -"När kan jag komma till dig och prata?" -"Hej Marie!" " "-Jag fick en lillebror igår"" -Jag får ont i ögonen när jag läser"" -Var är min pinne?" Flera härliga kramar, lite konfliktlösning och därefter en välbehövd kopp kaffe.

Arbetspass med några elever i kodknäckarfasen som ljudar så att det hörs i hela klassrummet. En fantastisk lärstund när dessa elever faktiskt får ihop några ljud så att det bildar ett ord och de känner att de kan läsa. 

Dagen med eleverna avslutades med ännu ett möte med en elev som tycker skrivande och skapande av text är svårt. Programmet Storyjumper har hjälpt honom att hitta motivationen och under en hel timme skapande han text tillsammans med mig. Ett underbart lärtillfälle där eleven kunde lämna klassrummet och skoldagen med stolthet över sin prestation.

När eleverna gått hem fortsätter möten och lärandesituationer men med vuxna. Ett möte kring hur vi skall skapa en sån bra lärsituation som det bara går kring några elever, ett möte kring bloggande,ett möte kring våra nyanlända elever, ett planeringsmöte kring Elevens Val och sist men inte minst ett besök i vårt blivande skolbibliotek. 

Trött men nöjd cyklade jag hemåt.






tisdag 13 oktober 2015

Textsamtal, läslogg och barnkonvention- allt utifrån Sandvargen

Dagens textsamtal utgick från två paragrafer i Barnkonventionen och texten var vald med omsorg. Kapitlet "Chokladkakan" ur Sandvargen av Åsa Lind. Denna text finns i materialet "En läsande klass" under den temavecka som handlar om Barns rätt.

12

Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. 
Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad.

13

Varje barn har rätt till yttrandefrihet, att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter.
Eftersom vi sedan skolstart introducerat och arbetat med 3 olika förståelsestrategier passade det bra att använda alla dessa på dagens text. Till texten hade jag kopierat upp och fixa ett litet häfte/läslogg till varje elev. Före läsningen startade vi förstås med att förutspå (Spågumman) och utifrån tidigare kunskap om Zackarina och Sandvargen försöka fundera ut vad ett kapitel som heter Chokladkakan skulle kunna handla om. Förutsägelserna var många och eleverna fick delge varandra i par. Därefter fick de i sina läsloggar skriva eller rita vad de tror kommer att hända.
Under läsningen fick de som vanligt uppmaningen att reagera på nya ord och då räcka upp handen. (Detektiven) När eleverna reagerar och visar på att det är ett ord de vill utreda markerar jag det i texten och går sedan tillbaka och reder ut vid lässtoppen. De nya orden skrev jag upp på tavlan samtidigt som jag visade på hur man genom att läsa om/läsa vidare m m kan komma fram till betydelsen. I några fall visste eleverna vad ordet betydde och fick då berätta för sina kompisar.
Efter läsningen fick eleverna skriva av orden från tavlan och rita bilder till. Dessutom fick de fundera tillsammans i par om de fått några sinnesintryck (Konstnären) och sedan rita eller skriva om dessa.
Efter läsningen pratade vi också om vad författaren skulle kunna tänkas vilja förmedla med denna text, vad texten egentligen handlar om. För att få igång diskussionen ställde jag frågor som. - Varför ville inte Zackarina äta chokladkakan? - Hur gjorde Sandvargen och Zackarina för att komma fram till namnet på det land som Zackarina skapat? Hur bestämmer vi olika saker på skolan? Hur har vi bestämt våra klassrumsregler?
Jag berättade för eleverna att det finns någonting som heter Barnkonventionen som är regler som är till för att alla barn skall ha det så bra som möjligt i alla länder. I Barnkonventionen står just detta och så läste jag upp de aktuella paragraferna. Tillsammans kom vi fram till att Zackarinas mamma och pappa faktiskt skulle ha diskuterat och lyssnat på henne före de bestämde en regel som gällde henne. Vi pratade också om att vuxna ibland måste bestämma men att reglerna blir bättre och viktigare om barnen fått vara med och tycka och tänka. Eleverna fick avsluta passet med att i läsloggen skriva ned om de lärt sig någonting utifrån att läsa texten tillsammans.

söndag 11 oktober 2015

Läs- och skrivundervisning i åk 1

Detta läsår har jag en ny tjänst på en större skola vilket innebär att jag har specialläraransvar i åk 1 och åk 2. Innan läsåret startade funderade vi mycket över hur vi skulle kunna möta eleverna i åk 1 som börjar skolan med så skilda förutsättningar och erfarenheter. Det finns elever som endast kan ett fåtal bokstäver och andra som läser kapitelböcker. Vi har runt 60 elever uppdelade på 3 klasser. Klassrummen ligger  på samma våningsplan och mitt rum ligger i mitten vilket är kanon när man vill finnas för många och vara en del av allt det som händer i undervisningen.

Mitt klassrum
Läshörnan









För att möta våra "ettor" där de befinner sig har vi valt att lägga två pass i veckan med grupper av elever indelade efter hur långt de kommit i sin läs- och skrivinlärning. Detta är inte några fasta grupper utan eleverna kan glida lite emellan så att det blir bra för alla. Detta har inneburit att vi har en grupp med läsare som kan gå vidare och läsa olika texter i läsgrupper, skiva gemensamt, i par m m. Att vi har en grupp som precis kommit igång med läsningen och som arbetar med att träna ordbilder, läsflyt m m och att vi har en tredje grupp som vi kallar för kodknäckarna. De elever som när de började skolan inte kunde så många bokstäver och inte knäckt läskoden. Denna tredje grupp är mindre än de andra och vi är dessutom två pedagoger där. 11 elever på en lärare och en speciallärare gör att vi kan möta eleverna på ett helt annat sätt och anpassa till varje liten individ. I "kodknäckagruppen" använder vi mycket digitala verktyg, både dataprogram och ipad.Spelett, ABC-klubben, Qnoddarna, MH-trappan m m. Vi skriver i skolstil och har talsyntesen som förstärker bokstavsljuden. Vi arbetar också en hel del tillsammans på smartboarden. Vi laborerar och skapar med våra bokstäver. Dessa pass blir verkligen som en läs- och skrivarverkstad.
Alla 3 klasserna har Natur och Kulturs material "ABC-klubben" som läslära och arbetsbok. Vi har den interaktiva digitala arbetsboken, appen på IPAD samt läggspelen för kodknäckarfasen.

Alla dessa verktyg är fantastiska som komplement till läsläran men för våra svagaste elever är den lättaste blåa boken för svår så vi har tagit till ännu ett material. Ett material som är otroligt strukturerat och utgår från den fonemiska medvetenheten och kopplingen ljud-bokstav. Läsinlärning i 7 steg är ett kanonmaterial för att få elever att känna att de kan. De läsblad som finns i läsböckerna är kodknäckarnas läsläxa och den följs upp individuellt med mig en gång i veckan samtidigt som jag går igenom den nya.





Övriga elever som har läsläxa i "Den magiska kulan" ges och följs upp på halvklasspassen som ligger mot idrotten. Samtidigt som övriga elever arbetar med arbetschema och arbetsbok.
Parallellt med att vi arbetar intensivt med läsinlärningen och avkodningen arbetar vi förstås också med språkförståelse och textinnehåll. Vi följer arbetsgången i "En läsande klass" och använder oss av modellektionerna för att introducera de olika Läsfixarna. När vi introducerat och fokuserat på "Spågumman" har vi gjort det på alla texter som är aktuella i undervisningen. Magiska kulan, No/So-texter, högläsningsboken m m. Likadant har det fungerat nu när vi introducerat Detektiven.
Ett fantastiskt komplement till just denna strategi har TV-programmet "Från A till Ö - en resa orden runt"varit. Där är ugglan inte bara klok utan fungerar precis som en Detektiv och reder ut nya och kluriga ord. Detektivens tavla har dessutom börjat att ta form i våra klassrum.

lördag 12 september 2015

Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen

8 - 9 september hade jag den stora äran att delta i en fantastisk konferens i Stockholm både som föreläsare och åhörare. Konferensen fokuserade på det spännande och aktuella ämnesområdet språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Konferensen inleddes med att läsforskare Åsa Elwér föreläste om de läsförståelseproblem som kan uppstå i tidig skolålder. Hon visade på den internationella studie där flera forskare följt tvillingpar under många år med start vid 5-års ålder. Det man kunde urskilja var att de barn som är språkligt svaga vid 5 år har svårigheter inom alla språkliga områden. Fonologisk medvetenhet, skriftförståelse, vokabulär, grammatik m m. Genom undervisning kommer dessa elever i kapp när det gäller fonologisk medvetenhet och avkodning medan svårigheter i språkförståelse och vokabulär kvarstår i åk 2. Det riktigt stora tappet syns sedan  i åk 4 när dessa elever slår igenom totalt på sin bristande läsförståelse. Elever med svag förståelse får problem i alla ämnen och svårigheterna blir ännu större med åren.

Åsa definierade läsning och läsförståelseproblem utifrån "The simple view of reading" Se bild!

Hur skall vi då upptäcka dessa elever? 
Enligt Åsa Elwér är det viktigt att vi använder oss av olika verktyg för att få syn på dessa elever. Både standardiserade tester och observationer i klassrummet. Dessa elever har svårigheter att återberätta och att hålla den röda tråden vilket även slår på skrivandet. De är s k passiva läsare och övervakar inte sin läsning, reagerar inte när de inte förstår.

Hur skall vi arbeta/undervisa för att förebygga att de inte får dessa svårigheter?
Eftersom det inte riktigt går att urskilja dessa barn vid 5-års ålder gäller det att arbeta språkutvecklande med alla barn i förskolan. Att man samtidigt som man tränar fonologisk medvetenhet, bokstavskännedom också tränar muntligt återberättande, stärker ordförråd och tidigt för in en medveten högläsning där man utgår från RT. Åsa poängterade att dessa elever,eftersom de har de svårigheter de har, inte tar plats och gör sin röst hörd alla gånger.Därför är det viktigt att hitta former där det blir en hög elevaktivitet i klassrummet. Dessa elever kan även behöva mer vuxenstöd och ett mindre sammanhang för att utveckla sina färdigheter.

Åsas föreläsning stärker mig i min tro på att vi måste skapa en balanserad läsundervisning där alla läsningens delar få ta plats. Att fonologisk medvetenhet, bokstavskännedom och avkodning undervisas och tränas parallellt med undervisning i språkförståelse och läs- och skrivstrategier. I mitt uppdrag som speciallärare har jag stort fokus på att eleverna skall automatisera sin avkodning och utveckla läsflyt men jag kan inte enbart ägna mig åt det för då blir det en ganska meningslös sysselsättning. Eleverna måste tidigt förstå varför vi läser och att läsa är att tänka. De måste tidigt få lära sig att en text går att förstås på flera plan och att vi kan läsa på, mellan och bortom raderna. Genom att visa eleverna hur de når in i texterna och förstår dem så skapas ett läsengagemang och vilja att veta mer. Då kommer det kommentarer från eleverna som den som kom häromdagen. "Vänta, vänta jag måste få tänka färdigt innan vi läser vidare"...


Eftersom vår undervisning i fonologisk medvetenhet och avkodning över tid gett resultat tror jag att det är möjligt att vi genom vår undervisning i språkförståelse även kan avhjälpa läsförståelseproblem i tidig ålder.

Ann-Marie Körling som också var föreläsare på denna konferens för fram detta tydligt på sin blogg. http://korlingsord.se/archives/38898
......"Det betyder att undervisningen måste förändras. Den ska innehålla läsundervisning, dvs, där lärare modellar läsning och läsförståelse och varje dag ska eleven få möta texter som bidrar till elevens läsintresse, alltså ha ett innehåll som lockar eleven att läsa, inte för att öva sin läshastighet. Att träna läshastighet är inte målet utan att ge läsinnehåll som ständigt utvecklar elevens läsförmåga."

onsdag 2 september 2015

Motivation, stimulans och läslust – hur fångar du elevernas intresse för läsning och skapar ett livslångt läsande?

Denna frågeställning har verkligen förföljt mig under några veckor nu. På en konferens nästa vecka har jag blivit tilldelad att prata om just detta och ju mer jag tänker på det ju mer säker blir jag att det handlar om ett förhållningssätt och synsätt att böcker,läsning och att samtala om text är otroligt viktigt och måste genomsyra alla all verksamhet i skolan. 

Det skall synas när du går genom dörren att denna skola är "En läsande skola".
Att här är litteratur och böcker viktigt.
Väggarna skall prydas av boktips och läsande förebilder. Lässolar och illustrationer som visar på hur text kan bearbetas på olika sätt.


Tittskåp från Lyckokakan
I klassrummen skall det finnas gott om böcker i olika genrer och på olika nivåer. Helst skall förstås skolbiblioteket vara hjärtat i verksamheten och då ta sig ut i korridorer och hallar. Jag har under mina många besök på skolor runt om i Sverige sett fantastiska exempel på detta och i Ytternäs på Åland har Elspeth Randelin skapad precis det som jag hoppas att vi så småningom skall skapa även på vår skola.Ett fantastiskt skolbibliotek med plats och möjlighet att sjunka in i böckernas magiska värld. Ett skolbibliotek som sträcker sig utanför rummets gränser och genomsyrar hela skolan.



Att inspirera varandra till läsning är förstås också viktigt.


Att skapa läslådor där både stora och små visar upp sina boktips, lässolar, bokpresentationer och ha läsande förebilder är några exempel.




Att vara bokprovare åt förlag eller bibliotek skapar ett engagemang och läsningen får ett syfte. Författarbesök är helt fantastiskt för att höja motivationen och borde vara obligatorisk under varje årskurs.http://marietrapp.blogspot.se/p/forfattarbesok.html

Allt detta tillsammans med en medveten strukturerad undervisning i läsförståelsestrategier och ett dialogiskt klassrum så tror jag att vi har kommit en bra bit på väg för att skapa intresse och engagemang för läsning.  





söndag 23 augusti 2015

Motivation, stimulans och läslust – hur fångar du elevernas intresse för läsning och skapar ett livslångt läsande?

Verkligen en stor fråga och inte alls lätt att svara på men eftersom jag fått i uppgift att föreläsa om just detta så måste jag ju helt enkelt tränga in i frågeställningen och fundera över hur jag gör i mötet med mina elever. Det första jag kommer att tänka på är förstås den fantastiska högläsningen som ger oss broar in i skriftspråket och som gör att vi tillsammans kan fokusera på en gemensam text och tränga in i den på djupet.
Genom högläsningen synliggörs tysta tankeprocesser genom att jag stannar upp i texten och visar hur jag tänker och hur jag använder olika förståelsestrategier. I mitt arbete som lärare har högläsningen blivit ett mycket viktigt verktyg för att visa eleverna hur man kan ta sig in i texter och förstå innehållet både på, mellan och bortom raderna.

Forskningsbaserade modeller
Vi bygger vår strukturerade undervisning i läsförståelsestrategier på några forskningsbaserade modeller hämtade från USA. De kallas reciprocal teaching, RT och transactional teaching, TSI och handlar om att man undervisar explicit i förståelsestrategier och att man som pedagog är vägvisare och stöttepelare. Dialogen om textens innehåll är viktigt och man når det genom att samtala strukturerat om texten med strategierna som hjälp.(Westlund 2010) RT och TSI bygger på 4 grundstrategier men i vår undervisning använder vi oss av fler strategier.

Redan i förskoleklass introducerar vi de läsförståelsestrategier som man har sett att goda läsare använder sig av; att förutspå, att utreda nya ord och uttryck, att ställa frågor, att se inre bilder och att sammanfatta. Vi konkretiserar dessa strategier genom att vi använder figurer som skall ses som tillfälliga tankestöd speciellt för lite yngre elever. Våra figurer är; Spågumman, Detektiven, Reportern, Konstnären och Cowboyen. Dessa ”Läsfixare” hjälper oss att samtala om textens innehåll på ett strukturerat sätt. Dessa Läsfixare hjälper också till att höja läsengagemanget och viljan att läsa vidare i texten. Jag har inte träffat ett enda barn som inte vill veta hur det kommer att gå efter att vi har förutspått texten tillsammans.

För mig är ”Reportern” något av en nyckelstrategi då vi genom att ställa frågor når olika nivåer i texten. När vi använder den strategin så händer någonting i klassrummet. Samtalet om textens innehåll får liv och kopplas till elevernas erfarenheter. -”Reportern gör så att jag får syn på hur andra tänker” uttryckte en 7-årig pojke och det är precis det som sker i klassrummet när vi ställer frågor och funderar ut svaren tillsammans i klassrummet.

I vårt klassrum ser vi det som jätteviktigt att förmedla ett kritiskt förhållningssätt till olika typer av texter och fakta. Inspirerade av den forskningsbaserade modellen QtA försöker vi alltid att få syn på författaren bakom texten och ifrågasätta hans/hennes auktoritet. -Vad vill författaren säga med texten? Varför använder författaren detta ord här? Skulle han/hon kunnat använda ett annat ord här? Vilket? På vilket vis hjälper författaren dig att skapa inre bilder? (Reichenberg, 2010)

Jag ser högläsningen som väldigt inkluderande eftersom alla barn och elever kan delta. Små som stora, elever med avkodningssvårigheter och elever med ett andra språk mfl. Eftersom samtalet om textens innehåll är viktigast så är dialogen och språket i centrum. Högläsningen är en viktig del i ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Under de år som jag har arbetat medvetet utifrån högläsningen har jag sett elever med specifika läs- och skrivsvårigheter blomma upp under dessa lektioner. Eftersom högläsningen inte är avhängigt avkodningen kan dessa elever delta genom att reflektera kring texten, ställa frågor, göra textkopplingar m m.

Att aldrig acceptera att jag inte förstår är viktigt och gör att vi måste stanna upp i texten och utreda ord och uttryck som är nya för oss. Dessa ord samlar vi i en ordbank som eleverna sedan får använda på en mängd olika sätt. Genom detta medvetna arbete med att uppmärksamma nya ord och ordens betydelse ökar vi våra elevers ordförråd, någonting som visat sig vara avhängigt om man skall förstå en text eller inte. 

Olika texttyper
En annan oerhört viktig faktor för att elever skall kunna tillägna sig och förstå en text är att man utgår från tidigare erfarenhet och aktiverar förförståelse. Detta sker bl a genom att man använder förståelsestrategin att förutspå både på skönlitteratur men framförallt på sakprosatexter. Genom att leta ledtrådar i bilder, rubriker, bildtexter m m kan vi redan före läsningen veta oerhört mycket om vad det är för typ av text vi kommer att läsa och vad den kommer att berätta.

I vårt klassrum förekommer alla typer av texter, inte bara skönlitteratur och vi upplever att eleverna är oerhört hjälpta av att använda läsförståelsestrategier i alla ämnen på alla texter. Genom att läsa en texttyp och synliggöra textens uppbyggnad och särdrag skapas även en förutsättning att kunna skriva egna texter i samma genre. I vårt klassrum hör läsa och skriva ihop och läser vi exempelvis nyhetsartiklar, sagor, dikter m m så känns det som en självklarhet att låta eleverna även skriva sådana texter. Vi ger eleverna skrivuppgifter inspirerade av de texter som vi läser på lässtrategilektionerna. Innan eleverna skriver på egen hand skapar vi ofta en text gemensamt. Vi har upptäckt att detta arbetssätt har många likheter med Gibbons cirkelmodell, där man integrerar: tala, lyssna, läsa och skriva med ämnesinnehållet i undervisningen.Enkelt beskrivet bygger cirkelmodellen bygger på 4 faser:
# Fas 1 Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper
# Fas 2 Studera texter inom genren för att få förebilder
# Fas 3 Skriva en gemensam text
# Fas 4 Skriva en text individuellt eller i par

I vårt klassrum lämnas aldrig eleverna ensamma i sitt lärande. Genom att eleverna får diskutera, argumentera, delta, ingå, påverka, medverka och i ständig dialog med mig, sina kamrater och sig själva, delar vi upplevelserna av innehållet. Textsamtal ökar också elevernas delaktighet, då de varje lektion får tillfällen att uttrycka sig muntligt och lära av och med varandra. Ur den gemensamma läsningen får eleverna verktyg och läsengagemang som eleven kan ta med sig in i det självständiga läsandet.

Balanserad läs- och skrivundervisning
Högläsningen är ett oerhört viktigt verktyg för att skapa motivation, stimulans och läslust. Ett annat verktyg är att sätta in det som skall läras i ett större sammanhang och arbeta ämnesövergripande.

Caroline Liberg menar att de effektivaste programmen för att lära barn att läsa och skriva är så kallade balanserade program. Mest framgångsrika är de som balanserat ett funktionellt sätt med ett balanserat. Program som sätter in det som skall läras i ett större sammanhang som upplevs som meningsfullt av eleverna. När det behövs lyfter man ut särskilda färdigheter och moment och tränar dessa separat i strukturerade undervisningssammanhang. Samtidigt har arbetssättet visat sig passa oberoende var i läsutvecklingen eleverna befinner sig. (Artikel i Lärarnas nyheter)

Under flera år har vi på min skola försökt att arbeta mer ämnesövergripande genom att vi väver in kursplanens mål i No/So i svenskämnet. På min blogg hittar ni flera exempel på hur vi har arbetat på detta sätt.

Vårt tema om "Hjärtegrynet" är ett exempel på ett läs- och skrivutvecklingsprogram som sätter fart på barnens fantasi, väcker deras förväntan och skapar goda förutsättningar för inlärning.

 

I vårt tema om Hjärtegrynet arbetar vi oss igenom olika texttyper utifrån "Cirkelmodellen" vilket gör att vi skapar en strukturerad undervisning där vi lyfter fram och övar vissa färdigheter och moment. Vi ger eleverna strategier för både läsning och skrivning. På min blogg har jag berättat hur vi arbetat både med brev och med faktatexter. Andra texttyper som också blev aktuella under vårt ämnesövergripande tema var argumenterande text, instruktion och dikt. Genom att arbeta med olika typer av texter utifrån Cirkelmodellen sätter man även in arbetet med läsförståelsestrategier i ett större sammanhang. Det fyller en funktion att förutspå och fundera kring de genretypiska dragen, att titta vilka de ämnesspecifika orden är och hur texten är uppbyggd.

Läs mer här om hur vi lagt upp arbetet kring "Hjärtegrynet";
Oväntat besök
Att införliva Läsförståelsestrategier i den vanliga undervisningen
vikten-av-stödstrukturer-både-i-läsande och skrivande
http://marietrapp.blogspot.se/2014/09/stodstrukturer-i-lasa-och-skriva.html

Varje morgon kastade sig eleverna in i klassrummet för att se om någonting nytt hade hänt. Om ägget kläckts, om vi fått ett brev, för att se var vår larv varit under natten och om vår fjäril faktiskt lämnat oss. Spänningsmomentet och viljan till att kommunicera med denna lilla varelse, som bytte skepnad eftersom, skapade en oerhörd motivation till att både vilja veta mer, läsa och skriva.



lördag 30 maj 2015

Ett år med Vips och Läsfixarna

Under detta läsår har jag haft möjlighet att pröva ett nytt läromedel med min läsrupp bestående av ettor och några tvåor. Läromedlet som heter Vips är en läslära med tillhörande arbetsbok, musikskiva, väggplansch och övrigt material. Det som tilltalar mig väldigt mycket är att man samlar hela gruppen kring en gemensam text och samtalar kring texten tillsammans. Varje måndag har jag introducerat ett nytt kapitel och en ny liten varelse. Det är nämligen så att bokens innehåll utspelar sig på ett hotell som heter "Vov hotell" och dit kommer de mest fantastiska figurer. Till denna läslära har vi kopplat vårt lässtrategiarbete med den arbetsgång som vi presenterar i "En läsande klass" http://www.enlasandeklass.se/. Precis som i ELK introducerar/repeterar vi "Spågumman" först och förutspår vad varje kapitel kommer att handla om. Ledtrådar till våra förutsägelser får vi från det vi tidigare har läst, från de bilder som hör till materialet samt från den musik som hör till och förstås också rubriken på nya kapitlet. Framsidan på högläsningsboken inbjuder dessutom till att förutspå så mycket tid ägnades åt att titta på bilden och att förutspå tillsammans redan innan vi började att läsa själva boken. Eleverna fick dessutom rita och skriva om sina förutsägelser.På det viset byggde vi upp en förväntan över vad som kommer att hända i boken. Tittar man noga på framsidan ser man även några små ögon titta fram. Vad är det för små varelser?

Varje figur som presenteras med namn och bild har ett eget rum på Vov hotell. I vårt klassrum finns denna fina bild på alla rum och på receptionen. Det har känts som vi är en del av detta hotell och att vi på måndagar fått kliva in och veta mer vad som händer där. Vi har dessutom under tidens gång upptäckt fler och fler små saker i bilden och när vi i näst sista kapitlet äntligen fick kliva in genom dörren till lekrummet så jublade eleverna. Som de väntat på detta ögonblick. "De osynliga små" som finns med genom hela boken har på fler än ett sätt påverkat vårat arbete i klassrummet. När vi hade en liten larv på besök var det de osynliga små som retades och hittade på bus. Det är roligt när textens innehåll spiller över på andra ämnen och situationer.

En annan sak som jag uppskattat är att de elevböcker som följer materialet är indelade i fyra nivåer och att den texten är en fortsättning och fördjupning av det som vi har läst gemensamt i högläsningsboken. Författaren Lena Hultgren tillför alltså nytt innehåll i elevböckerna vilket gör de spännande och motiverar till att läsa på egen hand. Eleverna har tillsammans med en läskompis läst det aktuella kapitlet före texten går hem som läsläxa. Eftersom vi under höstterminen fokuserade mycket på att knäcka läskoden och skapa flyt i läsningen var läsläxan att läsa kapitlet upprepade gånger på hemmaplan. Denna läxa tycker jag är befogat att ha i åk1-2 men det är viktigt att läxan följs upp och att man kommunicerar med hemmet på ett positivt sätt i en liten logg. Varje måndag före jag läser det nya kapitlet har jag suttit ned med varje elev och lyssnat på deras läsning, kommenterat i loggen och pratat igenom hur det gått på hemmaplan. Övriga elever har då arbetat med den arbetsbok som hör till materialet och klarat det på egen hand med hjälp av sina klasskompisar. 

När "Spågumman" är introducerad så finns den lässtrategin med oss så fort vi tar oss an en text och sedan introducerar/repeterar vi "Detektiven" http://marietrapp.blogspot.se/2014/10/lasfixarna-och-vips.html Alla Läsfixarna introduceras/repeteras grundligt under höstterminen både utifrån Vips och andra texter. Periodvis har vi en högläsningsbok och periodvis har vi parläsning i klassrummet. Många sakprosatexter inom No och So blir det också förstås. Till all läsning som bedrivs kopplar vi den eller de strategier som är aktuella för tillfället så klart även när det gäller "Reportern". http://marietrapp.blogspot.se/2014/11/att-stalla-fragor-pa-text-en.html

Under våren har de flesta elever knäckt läskoden och börjar få ett bra flyt i sin läsning. Då är det viktigt att ha lite olika nivåböcker att tillgå. Våra elever har tillsammans med mig fått välja vilken färg på bok de skall läsa och när det är dags att ta steget över till nästa. Ibland har de fått med sig två böcker hem för att verkligen kunna känna sig för vilken som är lagom just för dem. Så här har nivåfördelningen sett ut på de 12 elever som jag har haft i min läsgrupp under läsåret som gått. De elever som inte kommit igång tillfredsställande med sin läsning får stöd hos speciallärare.  

            Aug 2014     Nov 2014       Feb 2015         Maj 2015
Nivå 1          0               0                       0                   0
Nivå 2          6               3                       0                   0
Nivå 3          0               3                       4                   2
Nivå 4          6               6                       8                  10                                                
När alla förståelsestrategier är presenterade och inarbetade använder vi det verktyg som behövs för att förstå det vi läser. Vi fokuserar mycket på vad texten har att säga oss, vilka kopplingar vi gör o s v.  Eleverna har ibland under högläsningsstunden fått sitta i grupper där varje gruppmedlem fått uppgiften att använda en av strategierna. Jag läser högt, gör lässtopp och eleverna diskuterar i grupp efter ett givet mönster. Detta för att de längre fram skall kunna ta med sig modellen in i sin egen läsning. Denna arbetsgång har vi också påvisat i ELK.




Vi använder läslogg "Stjärnläsaren" först tillsammans och sedan får de elever som nått flyt i sin läsning en logg som följer läsläxan.  Efter att högläsningsboken var utläst ställde vi oss alla dessa frågor som texten inte gett oss svar på utan där svaren finns hos oss själva. Detta ger fantastiska diskussioner i klassrummet och inspiration till att skriva vad vi tror kommer att hända härnäst. Det finns nämligen en fortsättning!                                                                  

onsdag 13 maj 2015

Reflektioner kring året som gått

Nu har det snart gått ännu ett läsår och det är dags att summera, utvärdera och tänka framåt. Det har varit ett minst sagt händelserikt år. Samtidigt som jag har undervisat elever i åk f-3 på Råby skola har jag  i min egen kommun, i vårt land och utomlands delat med mig av min undervisning i läsförståelsestrategier och "En läsande klass". Jag har föreläst på 33 olika orter både heldagar och halvdagar. Jag har varit i Finland och i Tyskland. Parallellt med detta har jag gått en utbildning på Mälardalens högskola kring Språk i alla ämnen för alla elever. Detta har inneburit att jag lett ett projekt på kommunnivå där 8 olika skolor varit inblandade http://nykopingforstelarare.blogspot.se/och dessutom lett en lärmodul inom samma tema inom vårt skolområde.http://slabroskolan.blogspot.se/ Mälardalen avslutades i december med en konferens där alla kommuner delade med sig av sitt arbete och där Hannah Stehagen föreläste. Allt detta har förstås lett till en egen personlig utveckling. Att få sätta ord på sina tankar och visa på sin egen undervisning för andra är i sig utvecklande men också alla dessa möten och diskussioner med intresserade och engagerade pedagoger har gett mig otroligt mycket. Att leda studiecirkel och workshops är fantastiskt och ett lärande i sig.http://marietrapp.blogspot.se/2015/03/att-fa-vara-en-del-i-ett-larande-ar.html

Vad har då allt detta satt för avtryck i min egen undervisning? Det är ju trotsallt där det händer - i det egna klassrummet. All inspiration, litteraturläsande, diskussioner m m måste bearbetas och sedan anpassas till den egna elevgruppen och den egna undervisningen. Det är där Skolutveckling sker! 

Utbildningen på Mälardalen har så här i efterhand gett mig otroligt mycket. Jag har fördjupat mig i vad en språkinriktad undervisning är. Jag har läst Gibbons,Hajer,Stehagen mfl och äntligen fått ihop helheten. Hur läs- och skrivstrategier är stödstrukturer i ett språkutvecklande arbete. Jag har också insett att ett lärande måste utgå från elevernas erfarenhet, sättas i ett sammanhang. Redan i augusti när jag och min kollega grovplanerade läsåret tänkte vi nytt. Vi utgick från målen i vår kursplan i ämnena No och So och tittade på hur vi kan arbeta med språket;  läsa, skriva, tala och lyssna kopplat till det. Vi gjorde ett schema där vi bakade ihop No/So och Sv och fick tre härligt långa pass i veckan. Vi tittade även på hur vi kunde förstärka dessa arbetsområden genom de praktiskt estetiska ämnena. Vi planerade upp vårt först ämnesövergripande tema kring "Ett Hjärtegryn" och inledde terminen med det. Jag har bloggat och dokumenterat hela arbetsområdet i skrift och små filmer.http://marietrapp.blogspot.se/2014/09/ovantat-besok.html. I detta ämnesövergripande tema fick vi på ett naturligt sätt ta del av olika texttyper. Vi utgick från modelltexter, skrev tillsammans och på egen hand. Allt utifrån Gibbons cirkelmodell. På våra stora anslagstavlor i klassrummet växte successivt tavlor fram som ett stöd till de olika texttyperna.

Vi har också på ett helt annat sätt än tidigare utgått från det talade språket för att successivt närma oss det skrivna. Vi har planerat och genomfört undervisningen utifrån Gibbons 4 faser och i detta använt bildstöd mycket mer än tidigare. Detta arbetssätt och förhållningssätt har genomsyrat hela vårt nästa stora ämnesövergripande tema kring Astrid Lindgren. Detta tema höll på i 15 veckor och vi fick bla in Fysik, So och Hälsa. Här är ett exempel som jag har bloggat om.
http://marietrapp.blogspot.se/2015/03/att-gora-textkopplingar-med-stod-i.html

Anna Kayas filmer kring Språkliga mål och allt det material som finns i Norrbackas språkutvecklingsgrupp har hjälpt oss att förfina och utveckla våra pedagogiska planeringar. Vi har lyft de språkliga målen i planeringarna och verkligen sett till att dessa dokument inte bara hamnar i någon pärm utan blir levande för eleverna.Samtidigt som vi lyft de språkliga målen har vi även fokuserat på "The big 5" Att dessa viktiga mål blir synliggjorda och att eleverna tillsammans får reflektera och utvärdera hur arbetet gått.

Någonting annat som gett avtryck i min undervisning under året är mina möten med Ann-Marie Körling. Hon är helt fantastisk på att sätta ord på det viktiga och att hela tiden lyfta språket i undervisningen.http://marietrapp.blogspot.se/2015/04/tankvarda-ord-och-tankevurpor.html Efter mötena med henne har vi ännu mer övergått till "EPA-modellen" och har inte längre så mycket handuppräckning. Elevaktiviteten har ökat påtagligt och fler elever gör sin röst hörd i klassrummet. Jag har även påverkats i mitt förhållningssätt och blivit mer medveten om hur jag skapar ett intresse och engagemang i klassrummet och hur jag möter varje individ.

En av årets höjdpunkter
Läskonferensen med Adrienne Gear blev en verklig positiv upplevelse där jag kanske mer blev bekräftad att vi är på rätt väg än att jag fick så mycket nytt. http://marietrapp.blogspot.se/2015/05/reading-power-och-en-lasande-klass.html. Jag var helt lyrisk när jag åkte hem från den konferensen.

Det börjar bli dags att blicka framåt mot nästa läsår och sätta upp nya mål för den egna utvecklingen och förstås den egna undervisningen. Det kommer att bli ett spännande år även nästa år. Jag kommer efter 10 år lämna mitt älskade Råby och arbeta som speciallärare på vår större skola Släbro. Där kommer jag att få arbeta mot fler pedagoger och mot fler elever. Min förhoppning är att jag skall arbeta nära pedagogerna och vara en del i deras planering. Att jag kan förstärka och finnas för de elever som behöver lite mer. Jag kommer fördjupa min kunskap kring hur jag möter elever med ett annat modersmål och även elever med språkstörning. Jag kommer att vara en del av Legilexi och kommer troligtvis att få pröva dessa verktyg med mina elever i ett tidigt skede - kanske redan i höst. Jag kommer att fortsätta föreläsa och skall pröva på att handleda pedagoger på distans.Jag skall förhoppningsvis åka till Åland igen, jag skall till Zurich och e v Washington. Jag är väldigt sugen på att dela med mig av min undervisning genom att skriva en bok eller ett läromedel.  Jag kommer så småningom att slutföra min speciallärarexamen.Tänk om dygnet hade fler timmar!

lördag 2 maj 2015

"Reading power och En läsande klass"

"Reading Power is a practical reading comprehension program designed to help students learn specific thinking strategies to use while they read and to develop a language of thinking."

Jag bara älskar ordet "READING POWER" och det program som pedagoger arbetat fram kring undervisning i läsförståelse i Canada. Förgrundspersonen heter Adrienne Gear och hon har under 10 år arbetat fram detta strukturerade undervisningsprogram som spritt sig i Canada. Hon är verksam lärare i British Columbia och har även skrivit fler böcker om sin undervisning. Hennes böcker baserar sig på David Pearsons forskning. Läs mer här!

På Läskonferensen i Stockholm den 24 april hade jag förmånen att få lyssna på henne som föreläsare. På ett enkelt humoristiskt sätt berättade hon hur hon vägleder sina elever till att bli riktigt goda läsare med en bra läsförståelse både på skönlitterära texter och faktatexter. Många av oss som lyssnade blev väldigt inspirerade och delandet fortsatte även på twitter och facebook. En pedagog vid namn Åsa Edenfeldt har sammanfattat sina intryck från föreläsningen.  http://strategierforlarande.se/2015/04/24/forelasning-med-adrienne-gear-att-lasa-faktatexter/

Eftersom "En läsande klass" har fått rätt mycket och svidande kritik från läsforskare här i vårt land kan jag ju inte låta bli att föra fram likheterna med "reading power" - ett program som lovordas av bl a Barbro Westlund. 

Dessa 6 likheter kunde jag se tydligt utifrån Adriennes föreläsning och det stärker mig i min uppfattning att "En läsande klass" också är ett undervisningsprogram som man kan använda sig av inledningsvis för att få verktyg att undervisa mer strukturerat i läsförståelse.

Reading Power och En läsande klass har detta gemensamt:

* 5 strategier för att det skall bli greppbart för pedagoger och elever.

* Introducerar en strategi i taget men har som mål att kunna använda alla strategier på olika typer av texter.

* Textbank med texter som passar till en viss strategi.

* Eleverna ställer egna frågor på texten istället för att bli serverade med färdiga frågor

* Strategin "Visualisera" finns med bland de 5.

* Konkretisering av strategierna i form av bilder och figurer inledningsvis.


De 5 strategierna i Reading Power

Vikten av att ställa egna frågor

Textbank utifrån strategierna

Enligt Adrienne Gear så är det väldigt bra att fokusera på en strategi i taget i början för att befästa den men att målet i slutändan är att läsaren skall kunna använda alla strategier på olika typer av texter. Enligt Adrienne är det också bra att inte ha alltför många strategier att utgå ifrån i sin undervisning. Det måste vara greppbart och därför har hon valt ut 5 stycken. En nyckel till att förstå texten på djupet är att lära eleverna att ställa egna frågor inte servera dem med färdiga. Att Visualisera ses som en så pass central strategi att den får ta plats bland de 5. Enligt Adrienne finns det texter som passar extra bra för att träna en viss strategi och i hennes klassrum har hon organiserat böckerna på det viset. I "En läsande klass" har vi 5 strategier, Vi har en textbank uppbyggd dels utifrån teman men också utifrån vilken strategi vi tränar och som passar bra till texten. I en läsande klass introducerar vi strategierna på ett genomtänkt strukturerat sätt med en strategi i taget."Reportern" är en nyckelstrategi och eftersom vi upplevde att vi saknade en strategi i RT så skapade vi Konstnären - att visualisera. Vikten av att ha mentala verktyg/tankestöd inledningsvis Det är svårt att sätta ord på hur vi tänker och med yngre barn måste vi konkretisera. Adrienne använde pusselbitar i ett barns hjärna, vi använder figurer. Syftet är detsamma
Det känns som om vi inte är helt ute och cyklar...