Att få syn på och följa varje elevs hela läsutveckling.

Under höstterminen har jag arbetat som speciallärare mot åk 1 och 2 på Släbro skola. Ett fantastiskt uppdrag när man älskar att undervisa i läsning. Det finns väl inget ögonblick som är så stort som när en elev knäcker läskoden eller när man når textens djup genom ett samtal om innehållet. Under åk 1 och 2 händer otroligt mycket i elevernas läsutveckling. Från att bara kunna några få bokstäver till att kunna läsa med flyt. Mycket fokus ligger förstås på att knäcka läskoden men lika viktigt är det att tidigt förstå varför vi läser. Att läsa är att tänka och att texten har någonting att säga oss. Undervisning i läsförståelsestrategier måste därför ske parallellt genom den viktiga högläsningen.

Tidigt i höstas hade jag den stora äran att delta i en fantastisk konferens i Stockholm både som föreläsare och åhörare. Konferensen fokuserade på det spännande och aktuella ämnesområdet språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Konferensen inleddes med att läsforskare Åsa Elwér föreläste om de läsförståelseproblem som kan uppstå i tidig skolålder. Hon visade på den internationella studie där flera forskare följt tvillingpar under många år med start vid 5-års ålder. Det man kunde urskilja var att de barn som är språkligt svaga vid 5 år har svårigheter inom alla språkliga områden, fonologisk medvetenhet, skriftförståelse, vokabulär, grammatik m m. Genom undervisning kommer dessa elever i kapp när det gäller fonologisk medvetenhet och avkodning medan svårigheter i språkförståelse och vokabulär kvarstår i åk 2. Det riktigt stora tappet syns sedan  i åk 4 när dessa elever slår igenom totalt på sin bristande läsförståelse. Elever med svag förståelse får problem i alla ämnen och svårigheterna blir ännu större med åren.

Åsa definierade läsning och läsförståelseproblem utifrån "The simple view of reading"

Hur skall vi då upptäcka dessa elever? 
Enligt Åsa Elwér är det viktigt att vi använder oss av olika verktyg för att få syn på dessa elever. Både standardiserade tester och observationer i klassrummet. Dessa elever har svårigheter att återberätta och att hålla den röda tråden vilket även slår på skrivandet. De är s k passiva läsare och övervakar inte sin läsning, reagerar inte när de inte förstår.

Hur skall vi arbeta/undervisa för att förebygga att de inte får dessa svårigheter?
Eftersom det inte riktigt går att urskilja dessa barn vid 5-års ålder gäller det att arbeta språkutvecklande med alla barn i förskolan. Att man samtidigt som man tränar fonologisk medvetenhet, bokstavskännedom också tränar muntligt återberättande, stärker ordförråd och tidigt för in en medveten högläsning där man utgår från RT. Åsa poängterade att dessa elever,eftersom de har de svårigheter de har, inte tar plats och gör sin röst hörd alla gånger.Därför är det viktigt att hitta former där det blir en hög elevaktivitet i klassrummet. Dessa elever kan även behöva mer vuxenstöd och ett mindre sammanhang för att utveckla sina färdigheter.

Åsas föreläsning stärker mig i min tro på att vi måste skapa en balanserad läsundervisning där alla läsningens delar få ta plats. Att fonologisk medvetenhet, bokstavskännedom och avkodning undervisas och tränas parallellt med undervisning i språkförståelse och läs- och skrivstrategier. I mitt uppdrag som speciallärare har jag stort fokus på att eleverna skall automatisera sin avkodning och utveckla läsflyt men jag kan inte enbart ägna mig åt det för då blir det en ganska meningslös sysselsättning. Eleverna måste tidigt förstå varför vi läser och att läsa är att tänka. De måste tidigt få lära sig att en text går att förstås på flera plan och att vi kan läsa på, mellan och bortom raderna. Genom att visa eleverna hur de når in i texterna och förstår dem så skapas ett läsengagemang och vilja att veta mer.

Eftersom vår undervisning i fonologisk medvetenhet och avkodning över tid gett resultat tror jag att det är möjligt att vi genom vår undervisning i språkförståelse även kan avhjälpa läsförståelseproblem i tidig ålder.

Ann-Marie Körling som också var föreläsare på denna konferens för fram detta tydligt på sin blogg. http://korlingsord.se/archives/38898
......"Det betyder att undervisningen måste förändras. Den ska innehålla läsundervisning, dvs, där lärare modellar läsning och läsförståelse och varje dag ska eleven få möta texter som bidrar till elevens läsintresse, alltså ha ett innehåll som lockar eleven att läsa, inte för att öva sin läshastighet. Att träna läshastighet är inte målet utan att ge läsinnehåll som ständigt utvecklar elevens läsförmåga."

Precis som Åsa förde fram måste vi få syn på elevens hela läsutveckling och följa varje elevs utveckling inom de olika områdena. Jag har i många år förespråkat "God läsutveckling" eftersom det är ett kartläggningsverktyg som visar på just detta. Denna termin har jag kommit i kontakt med ännu ett kartläggningsverktyg som tar fasta på detta och det är Legilexi. Vår skola är pilotskola för detta material som kommer att finnas tillgängligt för alla hösten 2016. I Legilexi finns 8 delprov som är väldigt lätta att administrera och som dessutom inte tar så lång tid i anspråk. Nästan alla test kan man göra i hel eller halvklass från förskoleklass till åk 3. Deltesten innefattar fonologisk medvetenhet, bokstavskännedom, avkodning, ordförståelse, hörförståelse, textförståelse både på skönlitterära och faktatexter. Dessa test kan med fördel göras i början och i slutet på varje termin och resultaten läggs in digitalt. Detta gör att pedagogen dels kan följa hela klassens utveckling och få en översikt över vilka behov som finns och hur undervisningen kan anpassas efter det dels en individuell utvecklingsplan för varje elev. Resultaten visas i mycket tydliga stapeldiagram och du får syn på elevens framsteg samt styrkor och svagheter inom läsningens olika delar. 

Utifrån det jag skrev tidigare om Elwers forskning så är det oerhört viktigt att vi tidigt får syn på elever med bristande ordförråd och språkförståelse. För ett tränat öga så får man ofta syn på dem under lässtrategipass och textsamtal men dessa test kan också vara en hjälp i denna bedömning.

Det finurliga med Legilexi är dessutom att det finns förslag på hur man kan arbeta vidare med respektive elev, ett kursutbud och ett inspirationsbibliotek med lektionstips. Jag tror att Legilexi kommer att användas på många skolor i höst.Läs mer här: http://www.legilexi.org/