tisdag 12 december 2017

Livet i Bokstavslandet för alla

Livet i Bokstavslandet är verkligen ett material för ALLA elever. I mitt klassrum möter jag elever som har behov av har särskilt stöd. Det kan handla om olika former av svårigheter men alla är hjälpta av tydlighet och stödstruktur. Jag möter även elever med svenska som andraspråk. I Livet i Bokstavslandet lämnas inte eleverna ensamma i sitt lärande utan undervisningen går från det talade till det skrivna språket, från den gemensamma läsningen till den enskilda, från det gemensamma skrivandet till det egna skrivandet. Kombinationen med modelltexter, digitalt intro, bildstöd och andra stödstrukturer i skrivande gör att eleverna lyckas. Många av mina elever har det motigt med att läsa och skriva och har det ofta lite kämpigt att komma igång men vid avslutad lektion går de ut rakryggade och stolta över det de har presterat.

Vi har under ett par veckor nu arbetat med kapitlet "En sorgsen hjälte".


Jag verkligen älskar rubriken på det kapitlet och både före och efter den gemensamma läsningen har vi pratat mycket om innebörden av att samtidigt vara sorgsen och en hjälte.  Under den gemensamma läsningen utgår vi mycket från elevernas frågor och samtalar kring textens innehåll. I digitala introt och på vår Reportertavla i klassrummet har eleverna stöd av frågeorden för att bilda frågor.


För att underlätta den egna läsningen arbetar vi också aktivt med de ord som är lite kluriga både utifrån förståelseaspekten och avkodningsaspekten. Eleverna får möta orden i olika sammanhang. Vi spelar memory, vi gör ordtavlor och eleverna får använda sina egna ord att berätta om betydelsen. Vid ett tillfälle hade jag klippt ut ord från ordväggen och lagt på elevernas platser så att de direkt när de kommer in kan sätta sig och läsa och fundera på hur de skulle kunna förklara ordet. Eleverna läser sedan texten med mig enskilt för att sedan ha den i läsläxa och då är syftet att träna läsflyt genom upprepad läsning. 

I Livet i Bokstavslandet åk 3 finns sekvensbilder till alla kapitel och jag måste säga att jag bara älskar detta för det är en sån oerhörd hjälp för elever med svårigheter att ha bildstöd både för berättande och för skrivande. När vi läst kapitlet om Ljuba som livräddar en liten flicka samtalar vi om texten för att få med det viktigaste. Vi använder återigen det digitala introt och sammanfattar texten gemensamt före eleverna får göra det på egen hand. 


Eleverna är efter allt detta förarbete väl förberedda inför det egna skrivandet. Utifrån bilderna får eleverna skapa egna meningar och skriva en sammanfattning av kapitlet där de plockar fram det viktigaste. 

Alla "mina" elever har cromebooks och de skriver med talsyntes, stavningskontroll och använder röstinmatning om det är långa, svåra ord som skall skrivas. Detta gör att det är lätt att redigera i texten och dela texter med mig för att få kommentarer på vad som är bra och vad man skulle kunna förbättra. Som jag skrev tidigare så är dessa elever nöjda när de går från klassrummet. De har skapat texter som de gärna läser upp, som de gärna tar hem och de får lyckas!

Till arbetet med varje kapitel har jag lagt till en övning för dessa elever och det är att jag valt ut meningar ur texten, skrivit av dessa och kopierat upp samt klippt isär dem. Eleverna får därmed sekvenser på 4-6 meningar att läsa på egen hand för att därefter fundera på vilken ordning dessa meningar kommer i händelseförloppet. Denna övning tränar både avkodning, läsförståelse och att hålla kvar information i huvudet för att kunna skapa ett händelseförlopp i kronologisk ordning. Jag får ett bevis på att eleverna förstått det de läst. 


Slutligen får eleverna möta uppgifter i den digitala webbappen där de svarar på frågor, arbetar med ordförståelse samt skrivande. 

tisdag 28 november 2017

Nu är det snart jul igen

För mig är det viktigt att använda läsförståelsestrategier på texter som på ett naturligt sätt kommer in i undervisningen. Just nu är det mycket sångträning inför julavslutning samt annat julstök i klassrummet. Jag tog därför tillfället i akt och bearbetade en av jultexterna med hjälp av våra "Läsfixare". Vi inledde förstås med att utifrån rubriken förutspå vad texten kommer att handla om/berätta. Vi funderade också över vilken texttyp vi hade framför oss och jag bad eleverna före läsningen att vara observanta och reagera på nya ord.


Snön ligger tjock på gator och torg
Julaftons morgon jag ska köpa mig en gran
Människor springer om varandra
Åh, det är jul i sta'n

Jag läste en liten vers i taget och gjorde därefter lässtopp. Vi utredde nya ord och vi ställde frågor till texten. - "Vad är det för dag?" Varför springer människor om varandra?" 

Istappar hänger ned från taket
Det knastrar så skönt under mina skor
Jag tror på tomten att han kommer hem
Dit där jag bor

"Vad är en istapp?" Vad menas med att det knastrar under skorna?"

Tissel och tassel, pyssel och prassel
Det pirrar i magen bakom stängda dörrar
Goda lukter i hela huset
Åh, och änglaspelet snurrar

"Vad är det som händer bakom stängda dörrar?" Vad är det för goda lukter i huset?"
"Vad är ett änglaspel?"

Stämsång och fackeltåg som lyser upp mörkret
Bjällerklang och slädfärd under månens ljus
Det är en riktig jul för mig
Åh, och julefrid i alla hus

"Vad är stämsång?" "Vad är fackeltåg?"Vad är bjällerklang?"

Tomten, jag vill ha en riktig jul
En så'n som man har när man är liten
Tomten, jag vill ha en riktig jul
Jag vet att du inte gör mig besviken

Hur är en riktig jul? 

Utifrån denna lilla text kom vi in på att det är väldigt olika vad man anser vara en riktig jul beroende på vad man har för traditioner och vad man anser vara viktigt. En del elever menade att julklapparna är det som är viktigast medan några tyckte gemenskapen med släkt. Andra berättade om hur viktigt det är att klä granen tillsammans och att äta av den goda julmaten. Innan vi släppte texten sammanfattade vi också våra tankar kring vad författaren ville få fram att en riktig jul kan vara. Vi kom in på hur jultraditionerna kunde ha sett ut då när författaren var liten. Vi gjorde text till textkopplingar och jämförde med Madicken, som vi nyligen läst och våra egna traditioner.

Efter att eleverna fått berätta i par och sedan i helklass fick de omsätta sina tankar i skrift och bild.

Genom att bearbeta texten på detta sätt och göra textkopplingar till sig själv och sitt liv får texten en mening. Den blir betydelsefull och varje gång eleverna sjunger julsången kommer de att tänka på innebörden och vad texten faktiskt berättar. Så ta tillfället i akt och läs alla våra jultexter med lite nya ögon och bearbeta texterna med hjälp av förståelsestrategier.


söndag 22 oktober 2017

Föreläsning om språkutvecklande arbetssätt



Välkommen att boka en föreläsning med oss om 
språkutvecklande arbetssätt, läsförståelsestrategier och 
genrepedagogik för de lägre årskurserna!

Enligt era önskemål, behov och frågor gör vi en planering av föreläsningen, som vilar på vetenskaplig grund och Lgr11. Vi kan komma båda tillsammans eller bara en av oss. Innehållet är detsamma. Vi erbjuder konkreta tips med inslag av små workshops. Utgångspunkt för de praktiska övningarna kommer till stor del hämtas från Livet i Bokstavslandets material, som vi har skrivit för åk 2 och åk 3. 
Läs mer: 



Kontakta oss för mer information:
mail: marika.nylund.ek@nykoping.se 
mail: marie.trapp@nykoping.se


Med vänlig hälsning

Marie och Marika






fredag 20 oktober 2017

Läs med sagor - ett verktyg att lägga i verktygslådan

När man möter elever i den första läs-och skrivinlärningen och elever som har det lite kämpigt att lära sig läsa och skriva gäller det att ha många olika verktyg att erbjuda. När det gäller ren och skär avkodningsträning så vet alla som kämpat med detta att det krävs omväxling för att bibehålla motivationen. Häromdagen prövade jag ett program som jag velat pröva länge och det gick över förväntan och uppfyllde de mål jag satt upp. Mitt främsta syfte var att eleverna skulle träna sin avkodning på ett roligt och annorlunda sätt men det visade sig att vi tränade både förståelsestrategier och att skriva med röd tråd utifrån en tydlig stödstruktur.

Programmet som vi använde heter "Läs med sagor" och är ännu en av URs fantastiska produktioner.

Vi inledde med att förutspå utifirån rubrik och bild och därefter lät jag videon rulla. Jag hade före läsningen uppmanat eleverna att försöka läsa texten samtidigt som rösten läser eller att upprepa texten kort därefter. Som vanligt gjorde vi lässtopp vid nya ord för att utreda deras betydelse, vi ställde frågor på texten och förutspådde på lämpliga ställen.


När vi sett och pratat om hela boken var det dags att försöka sammanfatta den. Jag påtalade att när man sammanfattar försöker man att få med det viktigaste, man kan inte skriva allt. Jag ritade upp ett berättelseschema på tavlan och tillsammans funderade vi över huvudpersonerna, var de befunnit sig, vad som hände först, i mitten och i slutet. Vi funderade också över hur huvudpersonerna kände sig genom berättelsen o s v.

Eftersom jag möter elever från olika årskurser hade jag valt ut olika berättelser/böcker. Åk 2 fick närma sig boken om "Fia och djuren" av Catarina Kruusvall. Denna bok har en tydlig berättelsestruktur och enkel handling. En bra bok att använda för att få syn på uppbyggnaden av ett händelseförlopp.
Fia-och-djuren

Med mina treor valde jag en annan bok som tilltalade mig som vuxen väldigt mycket då igenkänningsfaktorn var hög och jag ville se hur eleverna tolkade boken. Jag hade samma syften som ovan att träna avkodning kombinerat med lässtrategier och skrivande. Den aktuella boken var "När Åkes mamma glömde bort". Nar-Akes-mamma-glomde-bort


Boken inleds med att Åkes mamma Berit är superstressad. Hon gör allt samtidigt och stressar Åke med frukost, dagis m m. När mamma vaknar dagen därpå är hon förvandlad till en drake som är ljudkänslig, som inte klarar att gör frukost, som inte kommer ihåg hur man gör när man går till jobbet m m. Åke får ringa och sjukanmäla sin mamma och sen känner han att han måste ta sin drakmamma till doktorn. På väg till sjukhuset händer en mängd saker som är både jobbiga och pinsamma för Åke. Mina elever tyckte synd om Åke i många situationer och när jag frågade om en mamma kan vara på detta viset så kunde de faktiskt se genom drakdräkten och se likheter när deras föräldrar har för mycket att göra och är stressade. Vi hade jättefina samtal om boken och jag kunde berätta om mig själv, att jag faktiskt kände igen mig i mycket. När vi lyssnat/läst boken sammanfattade vi den genom berättelseschemat och därefter fick eleverna skriva utifrån de stödord vi skrivit in i schemat.


Mina treor har cromebook med appwriter som läser upp både ljud, ord och meningar. De har även röstinmatning som de idag hade möjlighet att använda på lite längre och svårare ord. 


När eleverna skrivit sin sammanfattning fick de titta på sagan igen och lästräna ännu en gång på den egna dator. Vi slog då av ljudet så eleverna bara hade texten framför sig. Till sist fick eleverna läsa en bit för mig också med den rullande texten, som nu började bli ganska lätt, med bra läsflyt. Det är roligt när resultatet blir bra och när de mål man satt upp uppfylls. Detta är ett program som jag kommer att använda mig av flera gånger. 

tisdag 10 oktober 2017

Livet i Bokstavslandet för alla

Jag har tidigare i flera blogginlägg berättat om hur jag anpassar arbetet med Livet i Bokstavslandet för mina elever i specialundervisningen. I år har jag förmånen att få möta elever från åk 1-3 i olika grupper och konstellationer där alla elever möter tv-programmet, texterna, arbetsmaterialet och de digitala verktygen i sina klasser och klassrum.  Materialet gynnar på många sätt "mina" elever eftersom det finns en tydlig språkinriktad undervisning med en medveten undervisning i lässtrategier och ett skrivande som utgår från det gemensamma till det egna utifrån Cirkelmodellen. De elever som jag möter framförallt i åk 3 behöver dock kombinationen digitala kompensatoriska verktyg tillsammans med Livet i Bokstavslandet. De behöver kunna lyssna på texterna, de behöver talsyntes när de skriver, de behöver stavningshjälp och ibland kan de även behöva använda röstinmatning.


För att mitt arbete skall bli lyckat krävs ett samarbete med klasslärarna, jag måste ha koll på deras planering och vissa moment gör "mina" elever i respektive klass och fördjupning/träning sker hos mig i en mindre grupp. Det handlar om att specialundervisning och övrig undervisning går hand i hand och att eleverna känner igen sig i material och metoder. Grupperna är från 4 - 7 elever och ofta har jag en resursperson att tillgå.

Eleverna får bekanta sig med den aktuella texten genom högläsning som sker i klassrummet. Där sker också ett medvetet textsamtal ofta i anslutning till det digitala introt. När eleverna kommer till mig har de alltså läst och bearbetat texten en gång och då närmar vi oss texten på lite olika sätt. Idag valde vi att fokusera på att ställa frågor till texten. Att ställa frågor på en text är inte helt lätt och de flesta av mina elever är hjälpta av att ha en bild framför sig när detta skall ske. De är också hjälpta av att ha frågeord väl synliga som en stödstruktur.

Vi prövade först att ställa frågor gemensamt på den bild som finns i det digitala introt för att därefter släppa loss eleverna på sina crome-books.


Direkt kom frågan om de fick använda röstinmatning. Efter en liten diskussion valde vi att använda röstinmatningen till frågan och att sedan skriva svaret på datorn. Varje elev i min lilla grupp i åk 3 har en egen crome-book vilket jag känner har höjt undervisningen betydligt. De lär sig hantera ett verktyg som de har användning för i framtiden, allt sparas med automatik, inloggningar finns kvar o s v. Alla elever har "appwriter" installerat vilket innebär att de har talsyntes både för ljud och ord när de skriver samt att de kan få det skrivna uppläst. Röstinmatningen går till så att eleven med lugn röst läser in vad den vill ha skrivet dock utan skiljetecken. Även om jag tycker att denna röstinmatning är helt fantastisk så blir det missar och det krävs att eleven lyssnar/läser för att kolla att det blev rätt. Texten bearbetas på det viset flera gånger och på olika sätt.


I dag stod alltså samtal, frågeställande och skrivande på programmet. I morgon tränar vi den egna avkodningen genom att läsa i par, läsläxa följs upp individuellt och ges nytt. Beroende på vad kapitlet tar upp använder vi sedan övriga pass till språklära, stavning eller skrivande av aktuell texttyp. Vi avslutar alltid arbetet med kapitlet att arbeta med webbappen som blir ett bevis på vad eleverna snappat upp. 

torsdag 5 oktober 2017

Ett program som väcker läs-och skrivlust

Stjärnsvenska vet nog de flesta vad det är. En serie böcker i olika nivåer och i olika genrer som Liber har gett ut. Vad kanske inte så många vet är att dessa böcker numera finns i ett digitalt bibliotek med flera olika funktioner.


I det digitala Stjärnsvenskabiblioteket finns alla titlarna från Upplevelse Paket 3 och Sagopaketet, totalt 64 titlar. Det digitala biblioteket är framtaget med stöd från Specialpedagogiska skolmyndigheten och böckerna finns alltså på många olika nivåer. 

I min specialundervisning möter jag elever i åk 1-3 och även SVA-elever. Alla mina elever älskar detta program och sedan vi köpte in elevlicenser har vi tagit det ännu en dimension. Alla böcker som eleverna tar sig an och lyssnar/läser samt skriver text till sparas på deras inloggning. De kan betygsätta böckerna och de kan skriva ut sina böcker. Just idag hade jag så fruktansvärt stolta killar som fick med sig varsin utskriven bok till klassläraren för att läsas upp samt tas hem till mamma och pappa.


Det digitala stjärnsvenska biblioteket går att användas till gemensam läsning då vi ofta samlas framför smartboarden och läser och samtalar om texten tillsammans.


Som ni ser på bilden finns 4 olika funktioner att använda sig av. Att läsa texten, att lyssna på texten, att rita bilder till texten samt att skriva till bilderna. 

När vi läst och bearbetat texten tillsammans sammanfattar vi och plockar fram det viktigaste som hänt i boken. Till vår hjälp använder vi funktionen i programmet där man kan ta bort text och bara ha bilderna att utgå ifrån. Eleverna får hjälpas åt att sammanfatta muntligt och sedan kan de få sätta sig vid varsin dator och skriva själva till varje bild. De fick här öva sig på att skapa egna meningar utifrån en text som de redan läst och med bilder som stöd. En väldigt omtyckt uppgift. Då många av "mina" elever har cromebooks fungerar appwriter även i detta program och de kan höra både ljud och ord som de skriver.


En av mina elever har jättesvårt att skapa text själv så han får ibland sammanfatta på ett annat sätt. Han får använda den tredje funktionen i programmet där man kan rita bilder till varje textsida. På det viset får han på sitt sätt visa att han förstått texten. 


Ännu en funktion finns och det är att lyssna på texten. När eleverna arbetar med detta program individuellt låter jag dem alltid börja med att lyssna på texten för att sedan läsa och skriva. Allt eleverna gör på sin egen inloggning sparas med automatik.

Ska jag vara ärlig var det längesen jag upplevde att ett program kan fånga elever på ett sätt som detta kan. Elever som har svårigheter med både att läsa och skriva, både läser och skriver så det låter i hela rummet när de ljudar. De tjatar om att få fortsätta och de blir så nöjda när de har en alldeles egen bok i sin hand med text som de själva har författat. Nu längtar vi till att biblioteket skall fyllas på med lika många böcker med fakta. Detta kommer att nämligen att ske under hösten 2017. 


torsdag 31 augusti 2017

Möjligheterna är oändliga för att dokumentera den gemensamma läsningen.

Finns det något mer fantastiskt i läraryrket än att tillsammans med en grupp elever möta en gemensam text, en högläsningsbok. Det går att göra så oerhört mycket av läsupplevelsen och vill man kan man knyta de flesta av våra skolämnen till den litteratur man läser och på så sätt skapa helhet och sammanhang. Jag har många olika exempel på detta på min blogg.

I detta blogginlägg tänkte jag fokusera på vilka olika sätt man kan dokumentera den gemensamma läsningen på för även där finns det en uppsjö av olika varianter. Jag har prövat många olika sätt och tänkte här ge förslag på sådant jag använt. Läsloggsbok, storbok, tavla i klassrummet, tärning, tittskåp m m.

När vi läste Bröderna Lejonhjärta för några år sedan så hade varje elev en egen loggbok som de dokumenterade i före, under och efter läsningen. Då våra elever inte var så gamla valde vi att styra dokumentationen ganska mycket och utgick från de kända läsfixarna. Här kan ni läsa mer om detta projekt och se exempel på hur elevernas loggböcker såg ut. Elevens egen loggbok.

Även till favoritboken Sandvargen har eleverna fått skapa egna loggar.  Läs mer här!


Vid ett annat tillfälle läste vi Martin Widmarks Nelly Rapp med titeln Sjöodjuret. Då valde vi att använda en storbok som läslogg för hela klassen. Vi skrev och ritade på stora A3 blad och satte upp så att alla kunde se och läsa i klassrummet. Här kan ni se hur denna bok såg ut. Vår gemensamma storbok.

En annan högläsningsbok som vi tyckte väldigt mycket om var Mandelhjärtat av Kerstin Lundbergh Hahn. Dokumentationen kring den boken valde vi att ha på en stor tavla längst bak i klassrummet. Vi valde att dokumentera personbeskrivningar, händelseförlopp, textkopplingar och inferenser. Eleverna fick både skriva och rita och allteftersom vi kom framåt i boken och i handlingen fyllde vi på vår tavla.

Kerstin Lundbergh Hahn har skrivit många fantastiska böcker och vi har även haft förmånen att ha henne på författarbesök flera gånger.Inför ett författarbesök är det förstås viktigt att läsa och samtala om texten men det är också fantastiskt roligt att dokumentera det lästa på olika sätt. Här nedan kan ni se exempel på olika sätt som varit uppskattade av eleverna. 

När vi läst Vitas hemlighet skapade vi tärningar. Vilka händelser i boken hade berört dem, vilka inre bilder hade de sett? Efter att vi delgivit varandra våra tankar var det dags att skapa en tärning med 6 sidor och med 6 händelser ur boken. Oj så fina små skapelser det blev! 

När vi läst Lyckokakan skapade vi små enkla tittskåp som var helt fantastiska att titta på och minnas olika händelser i boken. Eleverna fick både rita och skriva. 

Som ni märker är det bara fantasin som sätter gränser när det gäller detta med att dokumentera det lästa på olika sätt. Slutligen vill jag bara visa på ett dataprogram som jag låtit eleverna arbeta i för att dokumentera det lästa. Programmet heter animoto och elever bara 7 år gamla klarar att göra små bildspel om sina lästa böcker. Denna digitala läslogg utifrån Sandvargen gjorde jag och eleverna tillsammans.