lördag 3 februari 2018

Min digitala verktygslåda

Min närmsta chef kom med en fråga häromdagen om jag inte kunde lista de digitala verktyg jag använder i undervisningen. Ja det är väl snabbt gjort tänkte jag men när jag fick fundera en stund så inser jag att min verktygslåda är rätt stor så jag bestämde mig för att göra ett blogginlägg för att få syn på de verktyg jag använder samt för att kunna dela med andra.

För det första har jag 4 olika digitala media i mitt klassrum. Jag har ett gäng datorer, ett gäng crome-books, ipad och förstås min smartboard med alla funktioner. Eftersom jag använder alla dessa mer eller mindre p g a olika syften så väljer jag att lista verktygen utifrån dessa.

Både i dator och cromebooks använder vi och skriver i DRIVE då det finns en bra talsyntes i form av appwriter, det finns stavningshjälp och det finns röstinmatning. Talsyntesen använder vi både vid eget skrivande och vid uppläsning. Appwriter är även använbart i olika molntjänster för att kunna få den skrivna texten uppläst. Med de yngsta eleverna använder jag Skolstil och Vital vid skrivande på vanlig dator. I kommunen har vi licens både på NE och på Inläsninstjänst vilket mina elever är mycket hjälpta av i sin läs- och skrivinlärning. En annan kommunlicens som vi har är Softogram där man som lärare kan lägga upp studiescheman för resp elev i många olika ämnen. Jag använder mest Läsflyt och Språkknep i det programmet.

Vissa av de verktyg jag använder går bara att använda på PC eftersom de måste laddas ned och ligga på datorn. Ett av de verktyg som jag använt längst i min lärargärning är nog LEXIA som är ett fantastiskt program på många sätt. Du kan själv skapa profiler och lägga in användare. Har du dessutom PROVIA som är ett kartläggningsverktyg så skapar datorn övningar utifrån det resultatet på testet. LEXIA är väldigt användbart i den tidiga läsinlärningen och även i andraspråksinlärningen då det finns många övningar med språklig medvetenhet, koppling bokstav-ljud, ord- bild m m.


Som ett komplement med samma övningsbank till LEXIA finns några program som jag använder en hel del. Det ena är MH-trappan som har en tydlig progression i övningarna och inleds med bra fonologiska övningar för den första läsinlärningen. Det andra är 4 sagor som jag ibland använder under mina intensivläsningsperioder. Det är ett program med tillhörande böcker där man i olika steg tränar framförallt avkodning.

På PC har vi också MG-programmet installerat som även det är ett program som systematiskt tränar avkodning men även skrivande och programmet Spelett som är ett fantastiskt program för elever i åk 1. Programmet testar vad eleven kan och anpassar övningarna därefter. Gör eleven ett fel så tar programmet om den felaktiga uppgiften så eleven lär sig vad som blev fel på en gång.


På mina datorer har vi också ett enkelt men ack så användbart dataprogram som heter Ord till Ord som är ett korsord för den första läs- och skrivinlärningen.

Nytt för i år i min verktygslåda är två program som skolan köpt in med en lärarlicens och med 30 elevprofiler så jag kan använda dem till alla de elever som jag möter i specialundervisningen och eleverna kan med fördel använda verktygen i klassrummet för att kunna arbeta med anpassade övningar på sin nivå. Det ena är Trädet web som eleverna tränar avkodning men också skrivande utifrån den nivå eleven befinner sig på. Programmet har en långsam och tydlig progression och man arbetar med 10 ord i taget på 5 olika sätt. Det andra är Stjärnsvenskabiblioteket som nog är en riktig favorit. I det digitala Stjärnsvenskabiblioteket finns alla titlarna från Upplevelse Paket 3 och Sagopaketet samt faktaböcker.  Det digitala biblioteket är framtaget med stöd från Specialpedagogiska skolmyndigheten och böckerna finns alltså på många olika nivåer. 

I min specialundervisning möter jag elever i åk 1-3 och även SVA-elever. Alla mina elever älskar detta program och sedan vi köpte in elevlicenser har vi tagit det ännu en dimension. Alla böcker som eleverna tar sig an och lyssnar/läser samt skriver text till sparas på deras inloggning. De kan betygsätta böckerna och de kan skriva ut sina böcker. Just idag hade jag så fruktansvärt stolta killar som fick med sig varsin utskriven bok till klassläraren för att läsas upp samt tas hem till mamma och pappa.


Det digitala stjärnsvenska biblioteket går att användas till gemensam läsning då vi ofta samlas framför smartboarden och läser och samtalar om texten tillsammans.


Som ni ser på bilden finns 4 olika funktioner att använda sig av. Att läsa texten, att lyssna på texten, att rita bilder till texten samt att skriva till bilderna. 

När vi läst och bearbetat texten tillsammans sammanfattar vi och plockar fram det viktigaste som hänt i boken. Till vår hjälp använder vi funktionen i programmet där man kan ta bort text och bara ha bilderna att utgå ifrån. Eleverna får hjälpas åt att sammanfatta muntligt och sedan kan de få sätta sig vid varsin dator och skriva själva till varje bild. De fick här öva sig på att skapa egna meningar utifrån en text som de redan läst och med bilder som stöd. En väldigt omtyckt uppgift. Då många av "mina" elever har cromebooks fungerar appwriter även i detta program och de kan höra både ljud och ord som de skriver.


En av mina elever har jättesvårt att skapa text själv så han får ibland sammanfatta på ett annat sätt. Han får använda den tredje funktionen i programmet där man kan rita bilder till varje textsida. På det viset får han på sitt sätt visa att han förstått texten. 


Ännu en funktion finns och det är att lyssna på texten. När eleverna arbetar med detta program individuellt låter jag dem alltid börja med att lyssna på texten för att sedan läsa och skriva. Allt eleverna gör på sin egen inloggning sparas med automatik.

Ska jag vara ärlig var det längesen jag upplevde att ett program kan fånga elever på ett sätt som detta kan. Elever som har svårigheter med både att läsa och skriva, både läser och skriver så det låter i hela rummet när de ljudar. De tjatar om att få fortsätta och de blir så nöjda när de har en alldeles egen bok i sin hand med text som de själva har författat. Till stjärnsvenskabiblioteket finns numera också webbappar med frågor kring texten, skrivövningar och ordförståelse.

Ett annat program som verkligen väcker skrivmotivationen är Storyjumper. Där har jag skapat ett lärarkonto där jag har tillgång till alla elevkonton. Detta gör att jag har tillgång till elevernas böcker under hela skrivprocessen och kan stötta, kommentera m m om det behövs. I programmet finns en fantastisk bildbank samt att du kan hämta bilder både från nätet och använda egna foton. Eftersom programmet ligger på nätet så når eleverna sin bok även från hemifrån. Föräldrar har berättat att detta har varit oerhört motiverande för skrivandet på hemmaplan.

Följ länken här nedan och läs om hur vi använder Storyjumper.





http://www.storyjumper.com/book/index/8521632/Storyjumper#

Andra motivationshöjande digitala verktyg är Sagomattan, Lässugen, Läs med sagor och Läsmysteriet. Hur jag använder dessa verktyg i min undervisning kan ni få ex på här: 


Utöver dessa digitala program finns det ju de digitala verktygen som hör till respektive läslära. På vår skola har vi valt att arbeta utifrån Livet i Bokstavslandet och till det materialet finns både digital bok, arbetsbok, digitalt intro och webbapp. Det digitala introt hjälper läraren at introducera nya kapitel, begrepp och att arbeta med texten på olika sätt. Webbappen är bra som slutkläm efter att man arbetat en tid med resp text. Ett bra sätt att få syn på vad eleverna faktiskt tar med sig från det gemensamma arbetet med texten. 


För att möta våra "ettor" där de befinner sig har vi valt att lägga två pass i veckan med grupper av elever indelade efter hur långt de kommit i sin läs- och skrivinlärning. Detta är inte några fasta grupper utan eleverna kan glida lite emellan så att det blir bra för alla. Detta har inneburit att vi har en grupp med läsare som kan gå vidare och läsa olika texter i läsgrupper, skiva gemensamt, i par m m. Att vi har en grupp som precis kommit igång med läsningen och som arbetar med att träna ordbilder, läsflyt m m och att vi har en tredje grupp som vi kallar för kodknäckarna. De elever som när de började skolan inte kunde så många bokstäver och inte knäckt läskoden.  I "kodknäckagruppen" använder vi mycket digitala verktyg, både dataprogram och ipad. Spelett, ABC-klubben, Qnoddarna, MH-trappan m m. Vi skriver i skolstil och har talsyntesen som förstärker bokstavsljuden. Vi arbetar också en hel del tillsammans på smartboarden. Vi laborerar och skapar med våra bokstäver. Dessa pass blir verkligen som en läs- och skrivarverkstad.



Eftersom vi tidigare år haft "ABC-klubben" som läslära och arbetsbok finns det på skolan och dessa pass utgår från det materialet. Vi har  appen på IPAD, webbspelen samt läggspelen för kodknäckarfasen.

När jag ändå är inne på IPAD och vad vi använder där så måste jag lyfta fram Qnoddarna som vi valt att endast ha några få elevlicenser av. Det programmet använder vi främst till elever som behöver någonting helt annat. Elever som har jättesvårt med finmotorik och att skriva med penna. Qnoddarna är ett heltäckande material både i svenska och matematik och allt formande av bokstäver och siffror sker digitalt.




På min IPAD och de cromebooks jag har att tillgå finns även ett kartläggningsverktyg som vi har använt oss av i 3 år nu. På vår skola har vi under snart tre år varit testpiloter för Legilexi. Vi har haft förmånen att pröva ett screeningmaterial som testar läsningens alla områden. Under dessa år har Legilexi utvärderat och förbättrat testerna och resultathanteringen både utifrån den forskningsgrupp som är knuten till projektet och utifrån de lärare som har varit testpiloter. Våra treor har precis genomfört sin åttonde testomgång och nu börjar det hända grejer. Dels har testerna förfinats men framförallt har resultathanteringen utvecklats. Vi kan med detta verktyg följa varje elevs läsutveckling och se inom vilka områden det har gått framåt, stått still eller i värsta fall gått bakåt. Vi kan utifrån dessa fina sammanställningar utvärdera vår egen undervisning, göra nya grupperingar och se vilka elever som är i behov av specialpedagogiskt stöd. Genomförs testerna digitalt sköter programmet om och fixar fina diagram och kurvor.

Utifrån testresultatet tar dataprogrammet fram vad respektive elev behöver ha för fokusområde och varje elev får individuella rekommendationer att arbeta vidare med.

Nytt för denna testomgång är också att Legilexi har satt upp kravnivåer var man bör ha nått i slutet av åk 1, åk2 och åk 3. De har även börjat jämföra elevernas resultat med både DLS resultat och bedömningsstöd för att få en riktigt bra standardisering.


Läs mer här: https://www.legilexi.org/


Den röda linjen visar på elevens språkförståelse där både ordförråd och hörförståelse ingår. Den gröna linjen visar på avkodning och den blå läsförståelse. 


Ja den digitala världen är oändlig och jag måste slutligen lyfta ett digitalt presentationsprogram som jag bara älskar - ANIMOTO

I Animoto har jag dokumenterat nästan all form av undervisning, teman, kompisdagar m m och jag har även lärt eleverna att hantera programmet för att göra digitala boktips.Programmet bjuder på fina bilder och musik. Det är bara att lägga in text och bilder.







Denna länksamling har vi på vår skolas hemsida vilket har varit väldigt uppskattat hos våra föräldrar. Det är Bryngelstorpskola och Marika Nylund Ek som fixat den

söndag 21 januari 2018

Att skapa helhet och sammanhang - ämnesövergripande arbete utifrån Astrid Lindgren

I Läslyftets modul Samtal om text har vi precis läst "Texten och kontexten" av Karin Jönsson och skall till nästa gång visa på exempel från vår undervisning där vi försökt att skapa helhet och sammanhang. Jag kommer att berätta om vårt stora ämnesövergripande arbete om Astrid Lindgren och prata utifrån denna presentation. Kanske kan någon mer ha glädje av presentationen och bli inspirerad av vårt härligt låånga arbete om Astrid. Det har några år på nacken men är lika aktuellt idag. 



lördag 20 januari 2018

Läs- och skrivprojekt ala Widmark

Under vårterminen kommer de elever som jag möter i specialundervisningen åk 2 genomföra ett läs- och skrivprojekt där vi arbetar mot många av målen i vår kursplan samt utgår från forskningsbaserade modeller med tydliga stödstrukturer i läsa och skriva. I min undervisning möter jag SVA-elever, elever med läs- och skrivsvårigheter, elever med autism och språkstörning samt elever med koncentrationsproblematik ADHD och ADD. Detta kräver en tydlig men varierad undervisning där de digitala verktygen får en viktig roll.

Vi kommer att utgå från Martin Widmarks bok "Cirkusmysteriet" och använda den texten som en modelltext för att få syn på hur man bygger upp en berättande text i form av en Detektivhistoria. Vi kommer att läsa gemensamt och på egen hand för att träna läsningens olika delar. Vi kommer att skriva gemensamt och på egen hand samt bearbeta texter för att eleverna skall kunna göra ändringar och förtydliganden.

Syfte i kursplanen Svenska: 
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften.

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva.

Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.

Centralt innehåll i kursplanen Svenska

  •  Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. 
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  •  Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
  • Handstil och att skriva på dator. 
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
  • Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
  • Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.


Kunskapskrav åk 3 svenska

  • Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. 
  • Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. 
  • Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter. 
  • Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. 
  • De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.  
  • Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap. Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt.


Före läsningen tittar vi på framsida, läser baksidetexten samt tar upp kartan över Valleby och samtalar om vad vi vet om denna bok och texttyp. Vad vi tror att boken kommer att handla om. Vi läser sedan första kapitlet med fokus på hur författaren presenterar miljön som boken utspelar sig i. Vilka miljöbeskrivningar hittar vi och hur samspelar text och bild för att visa på den aktuella miljön. Under läsningen reagerar vi på ny ord och reder ut både ord och uttryck, vi ställer frågor på texten och vi sammanfattar det vi läst för att få med det viktigaste. 

Efter läsningen skapar vi tillsammans en inledning på en gemensam berättande text om Detektiver som löser en deckargåta.Vi använder oss av det digitala programmet Storyjumper där varje elev har en egen inloggning och där vi också har en gemensam klassbok som vi skriver tillsammans före det egna skrivandet. 

Book titled 'Deckargåtan'





Read this free book made on StoryJumper

När vi skriver vår gemensamma inledning på vår Deckare så är det fokus på att beskriva den miljö vi befinner oss i. Vad ser vi? Vad hör vi? Var befinner vi oss? Vid nästa tillfälle är det fokus på huvudpersonerna. Ska vi ha en eller två? Hur ska de se ut? Vilka egenskaper skall de ha? Precis som tidigare så läser vi i Cirkusmysteriet och tittar hur författaren löst denna uppgift. Vi samtalar och vi sätter upp huvudpersonerna med sina egenskaper och utseende på väggen.

Efter den gemensamma läsningen och det gemensamma skrivandet är eleverna redo  för att skriva på egen hand och då kliar det i fingrarna kan ni tro när de skall in på sin egen inlogg i Storyjumper och skapa sin egen Deckarhistoria i detta roliga motiverande program.

Eftersom jag samtidigt som jag planerar och genomför denna undervisning skriver en handledning i hur man kan närma sig Martin Widmarks böcker och koppla det lästa till skrivande så läser jag alla Mysterieböckerna vilket gör att jag kan visa på fler exempel på hur författaren löst både miljö- och personbeskrivning. Jag kunde inte låta bli att ta med alla böckerna till skolan och visa på denna fantastiska skatt. Barnen var helt lyriska av att bara få se alla dessa nya fina böcker och mycket imponerade av att en författare kan skriva så många.

Jag ser framemot vårt fortsatta arbete i detta lilla projekt och jag hoppas att eleverna skall känna sig nöjda när de så småningom skapat en egen mycket fin digital bok som både kan skrivas ut samt läsas för klassen på smartboard. 

torsdag 14 december 2017

Läsloggen - ett tankeredskap

På vår f-6 skola genomför vi detta läsår Läslyftet på halvfart och har valt modulen "Samtal om text". Vi valde den modulen för att kunna få syn på den röda tråden från f-6 och hur vi skulle kunna väva samman litteratur, litteraturläsning, samtal om text med vårt fina skolbibliotek och vår nyanställda skolbibliotekarie. Vi har precis genomfört träff 3 som handlade om Läsloggen som ett tankeredskap. När elever fått reflektera och formulera sig i en läslogg kan textsamtalet nå längre och djupare, och fler elever ges möjlighet att vara delaktiga. Under gårdagen redovisade vi i tvärgrupper olika former av tankeloggar/läsloggar som vi prövat i undervisningen och det var nog fler än jag som gick från vår träff helt lyriska. 

Vi värmer upp oss inför diskussionerna om läsloggar med ett textsamtal i en fanatstisk bilderbok.



ÅK 6

Högläser "Pojken från Längesen" av Kerstin Lundberg Hahn. De äldsta eleverna hade gjort ett  två delat A4, en med positiva känslor och en med negativa. Där hade de skrivit om vad de mindes från texten. Det var skrivit med fin handstil och under var det en teckning från texten. De flesta hade ritat skåpet som pojken klev in i.




ÅK 5
En matematikdiskussion gjord av talet 24. Eleverna fick först tänka själva och skriva ner sina tankar i en logg. Först var det ganska tyst i klassen sedan kom diskussionen igång – det är ju delbart och plus och minus och julafton osv. Det gjordes en mindmap av den ansvarige läraren. En annan 5:a hade valt att fokusera på begrepp oh skapa en läslogg kring ord som de upptäckt vara nya och svåra i texten.

ÅK 4
En läst bok där eleverna svarade på riktade frågor som var valda i syfte att göra textkopplingar till sig själv. Eleverna fick först skriva ner sina tankar i en logg och sedan byta logg med en kamrat och kommentera det kompisen hade skrivit. 

ÅK 3
Läst "Magiska kappan" som högläsningsbok där eleverna fått svara på frågor genom både text och bild. En fråga plastades in på ett stort A3 papper där det fanns teckande bilder bredvid. Även egna reflektioner fanns med. Tanken är att skapa en storbok i form av en läslogg som kan följa klassen genom alla kapitel.

Eleverna kände sig stolta över att det plastats in – det var det roligaste uppgiften på hela klassen, enligt vissa elever.

Åk 2 Pedagogen har använt högläsningsboken "Cirkusdeckarna" och låtit eleverna skriva ner sina tankar utifrån två riktade frågor. 

Åk 2-3 på vår lilla skola som hör till vårat rektorsområde hade pedagogen valt att använda en tankelogg utifrån före, under och efter läsningen gällande en beskrivande text om Lucia. Hon hade valt att använda VÖL schemat för att inventera elevernas förkunskaper kring Lucia och på det viset kunna möta eleverna där de befinner sig i lärandet.

ÅK 1
Hade läst "Pricken" som högläsningsbok och hade fått ett eget papper delat på 4 rutor. Där fick eleverna välja händelser ur boken och rita egna ritningar med färgpennor. Det var stor engagemang hos eleverna och stor arbetsglädje.



F – klass

Hade lyssnat till en saga och fick ett färgat papper vikt på en tredjedel. Där fick eleverna fritt skapa en scen ur sagan. Det klipptes träd, kaniner – flera elever skrev även ut egna korta texter till sin skapelse.

Den andra förskoleklassen hade läst "Kalabalik hos morfar Prosten" och eleverna fick i grupper förutspå en händelse och rita vad de trodde skulle komma att ske. 



Vår skolbibliotekarie hade tagit tillfället i akt och samtala om en julsaga tillsammans med förskoleklassare. Eleverna fick rita till händelser i boken. 


Det som kändes så himla roligt med denna uppgift var att vi fick syn på progressionen i att använda läslogg från de yngsta till de äldsta. Till en början bara loggar med bilder för att successivt öka på med skrivandet till att ha läsloggar med bara skrift. Många av pedagogerna upplevde att fler elever blev delaktiga i det samtal som följde efter att eleverna fått uttrycka sig i någon form av logg. Vi fick dessutom på köpet en hel radda med boktips och vetskap om vilka högläsningsböcker som olika lärare valt i olika årskurser. 

tisdag 12 december 2017

Livet i Bokstavslandet för alla

Livet i Bokstavslandet är verkligen ett material för ALLA elever. I mitt klassrum möter jag elever som har behov av har särskilt stöd. Det kan handla om olika former av svårigheter men alla är hjälpta av tydlighet och stödstruktur. Jag möter även elever med svenska som andraspråk. I Livet i Bokstavslandet lämnas inte eleverna ensamma i sitt lärande utan undervisningen går från det talade till det skrivna språket, från den gemensamma läsningen till den enskilda, från det gemensamma skrivandet till det egna skrivandet. Kombinationen med modelltexter, digitalt intro, bildstöd och andra stödstrukturer i skrivande gör att eleverna lyckas. Många av mina elever har det motigt med att läsa och skriva och har det ofta lite kämpigt att komma igång men vid avslutad lektion går de ut rakryggade och stolta över det de har presterat.

Vi har under ett par veckor nu arbetat med kapitlet "En sorgsen hjälte".


Jag verkligen älskar rubriken på det kapitlet och både före och efter den gemensamma läsningen har vi pratat mycket om innebörden av att samtidigt vara sorgsen och en hjälte.  Under den gemensamma läsningen utgår vi mycket från elevernas frågor och samtalar kring textens innehåll. I digitala introt och på vår Reportertavla i klassrummet har eleverna stöd av frågeorden för att bilda frågor.


För att underlätta den egna läsningen arbetar vi också aktivt med de ord som är lite kluriga både utifrån förståelseaspekten och avkodningsaspekten. Eleverna får möta orden i olika sammanhang. Vi spelar memory, vi gör ordtavlor och eleverna får använda sina egna ord att berätta om betydelsen. Vid ett tillfälle hade jag klippt ut ord från ordväggen och lagt på elevernas platser så att de direkt när de kommer in kan sätta sig och läsa och fundera på hur de skulle kunna förklara ordet. Eleverna läser sedan texten med mig enskilt för att sedan ha den i läsläxa och då är syftet att träna läsflyt genom upprepad läsning. 

I Livet i Bokstavslandet åk 3 finns sekvensbilder till alla kapitel och jag måste säga att jag bara älskar detta för det är en sån oerhörd hjälp för elever med svårigheter att ha bildstöd både för berättande och för skrivande. När vi läst kapitlet om Ljuba som livräddar en liten flicka samtalar vi om texten för att få med det viktigaste. Vi använder återigen det digitala introt och sammanfattar texten gemensamt före eleverna får göra det på egen hand. 


Eleverna är efter allt detta förarbete väl förberedda inför det egna skrivandet. Utifrån bilderna får eleverna skapa egna meningar och skriva en sammanfattning av kapitlet där de plockar fram det viktigaste. 

Alla "mina" elever har cromebooks och de skriver med talsyntes, stavningskontroll och använder röstinmatning om det är långa, svåra ord som skall skrivas. Detta gör att det är lätt att redigera i texten och dela texter med mig för att få kommentarer på vad som är bra och vad man skulle kunna förbättra. Som jag skrev tidigare så är dessa elever nöjda när de går från klassrummet. De har skapat texter som de gärna läser upp, som de gärna tar hem och de får lyckas!

Till arbetet med varje kapitel har jag lagt till en övning för dessa elever och det är att jag valt ut meningar ur texten, skrivit av dessa och kopierat upp samt klippt isär dem. Eleverna får därmed sekvenser på 4-6 meningar att läsa på egen hand för att därefter fundera på vilken ordning dessa meningar kommer i händelseförloppet. Denna övning tränar både avkodning, läsförståelse och att hålla kvar information i huvudet för att kunna skapa ett händelseförlopp i kronologisk ordning. Jag får ett bevis på att eleverna förstått det de läst. 


Slutligen får eleverna möta uppgifter i den digitala webbappen där de svarar på frågor, arbetar med ordförståelse samt skrivande. 

tisdag 28 november 2017

Nu är det snart jul igen

För mig är det viktigt att använda läsförståelsestrategier på texter som på ett naturligt sätt kommer in i undervisningen. Just nu är det mycket sångträning inför julavslutning samt annat julstök i klassrummet. Jag tog därför tillfället i akt och bearbetade en av jultexterna med hjälp av våra "Läsfixare". Vi inledde förstås med att utifrån rubriken förutspå vad texten kommer att handla om/berätta. Vi funderade också över vilken texttyp vi hade framför oss och jag bad eleverna före läsningen att vara observanta och reagera på nya ord.


Snön ligger tjock på gator och torg
Julaftons morgon jag ska köpa mig en gran
Människor springer om varandra
Åh, det är jul i sta'n

Jag läste en liten vers i taget och gjorde därefter lässtopp. Vi utredde nya ord och vi ställde frågor till texten. - "Vad är det för dag?" Varför springer människor om varandra?" 

Istappar hänger ned från taket
Det knastrar så skönt under mina skor
Jag tror på tomten att han kommer hem
Dit där jag bor

"Vad är en istapp?" Vad menas med att det knastrar under skorna?"

Tissel och tassel, pyssel och prassel
Det pirrar i magen bakom stängda dörrar
Goda lukter i hela huset
Åh, och änglaspelet snurrar

"Vad är det som händer bakom stängda dörrar?" Vad är det för goda lukter i huset?"
"Vad är ett änglaspel?"

Stämsång och fackeltåg som lyser upp mörkret
Bjällerklang och slädfärd under månens ljus
Det är en riktig jul för mig
Åh, och julefrid i alla hus

"Vad är stämsång?" "Vad är fackeltåg?"Vad är bjällerklang?"

Tomten, jag vill ha en riktig jul
En så'n som man har när man är liten
Tomten, jag vill ha en riktig jul
Jag vet att du inte gör mig besviken

Hur är en riktig jul? 

Utifrån denna lilla text kom vi in på att det är väldigt olika vad man anser vara en riktig jul beroende på vad man har för traditioner och vad man anser vara viktigt. En del elever menade att julklapparna är det som är viktigast medan några tyckte gemenskapen med släkt. Andra berättade om hur viktigt det är att klä granen tillsammans och att äta av den goda julmaten. Innan vi släppte texten sammanfattade vi också våra tankar kring vad författaren ville få fram att en riktig jul kan vara. Vi kom in på hur jultraditionerna kunde ha sett ut då när författaren var liten. Vi gjorde text till textkopplingar och jämförde med Madicken, som vi nyligen läst och våra egna traditioner.

Efter att eleverna fått berätta i par och sedan i helklass fick de omsätta sina tankar i skrift och bild.

Genom att bearbeta texten på detta sätt och göra textkopplingar till sig själv och sitt liv får texten en mening. Den blir betydelsefull och varje gång eleverna sjunger julsången kommer de att tänka på innebörden och vad texten faktiskt berättar. Så ta tillfället i akt och läs alla våra jultexter med lite nya ögon och bearbeta texterna med hjälp av förståelsestrategier.


söndag 22 oktober 2017

Föreläsning om språkutvecklande arbetssätt



Välkommen att boka en föreläsning med oss om 
språkutvecklande arbetssätt, läsförståelsestrategier och 
genrepedagogik för de lägre årskurserna!

Enligt era önskemål, behov och frågor gör vi en planering av föreläsningen, som vilar på vetenskaplig grund och Lgr11. Vi kan komma båda tillsammans eller bara en av oss. Innehållet är detsamma. Vi erbjuder konkreta tips med inslag av små workshops. Utgångspunkt för de praktiska övningarna kommer till stor del hämtas från Livet i Bokstavslandets material, som vi har skrivit för åk 2 och åk 3. 
Läs mer: 



Kontakta oss för mer information:
mail: marika.nylund.ek@nykoping.se 
mail: marie.trapp@nykoping.se


Med vänlig hälsning

Marie och Marika