torsdag 30 mars 2017

"Du kan förändra ditt barns liv"



Ikväll har jag varit i Eskilstuna och mött entusiastiska föräldrar och pedagoger som inget hellre vill än att stötta sina barn/elever så de får uppleva böckernas underbara värld. Tipsade förstås om En läsande klass och textbanken, URs olika program om läsning samt tips och ideer hur man kan läsa för och med sitt barn. Det kändes som om föreläsningen var uppskattad och många upplevde att de gick hem med lite nya verktyg. Underbart att få dela med sig av lite inspiration på detta sätt! Ta gärna del av  den presentation som jag visade under föreläsningen.

onsdag 15 mars 2017

Ett nytt verktyg att lägga i verktygslådan

Idag har jag testat ett nytt verktyg som jag måste dela med mig av. Stjärnsvenska vet nog de flesta vad det är. En serie böcker i olika nivåer och i olika genrer som Liber har gett ut. Vad kanske inte så många vet är att dessa böcker numera finns i ett digitalt bibliotek med flera olika funktioner. Idag har jag tillsammans med en mindre grupp elever testat detta och jag måste nog säga att både jag och eleverna var mer än nöjda.


I det digitala Stjärnsvenskabiblioteket finns alla titlarna från Upplevelse Paket 3 och Sagopaketet, totalt 64 titlar. Det digitala biblioteket är framtaget med stöd från Specialpedagogiska skolmyndigheten och böckerna finns alltså på många olika nivåer. 

Jag valde att samla min läsgrupp framför smartboarden för att låta eleverna bekanta sig med materialet och de olika funktionerna tillsammans med mig. Vi valde en bok ur nivå 4 som hade en väldigt spännande framsida vilket gjorde att eleverna var ivriga att förutspå vad den skulle kunna tänkas handla om. 


Som ni ser på bilden finns 4 olika funktioner att använda sig av. Att läsa texten, att lyssna på texten, att rita bilder till texten samt att skriva till bilderna. Vi valde att läsa boken tillsammans. Då jag i specialundervisningen möter elever som både behöver utveckla läsflyt och förståelse fick en elev i taget turas om att läsa. Vi läste ett uppslag åt gången och använde förståelsestrategier. Vi redde ut nya ord tillsammans och vi ställde frågor samt förutspådde framåt i texten. Genom elevernas frågor kom vi in på bl a rädslor och eleverna berättade för mig om de faktiskt varit så rädda som Filip är i boken. Så rädd att man darrar och skakar. 

När vi läst och bearbetat texten tillsammans var det dags att sammanfatta och plocka fram det viktigaste som hänt i boken. Till vår hjälp hade vi nu den funktionen i programmet där man kan ta bort text och bara ha bilderna att utgå ifrån. Eleverna fick hjälpas åt att sammanfatta muntligt och sedan fick de sätta sig vid varsin dator och skriva själva till varje bild. De fick här öva sig på att skapa egna meningar utifrån en text som de redan läst och med bilder som stöd. En väldigt omtyckt uppgift.


En av mina elever har jättesvårt att skapa text själv så han fick sammanfatta på ett annat sätt. Han fick använda den tredje funktionen i programmet där man kan rita bilder till varje textsida. På det viset fick han på sitt sätt visa att han förstått texten. När eleven har ritat bokens innehåll kan man välja att skriva ut den om det är så att man vill spara den.


Den sista funktionen att lyssna på texten använde vi inte idag men jag tänker att även den är användbar för de elever som behöver läsa med hjälp av sina öron.

Verkar detta vara någonting även för dig och dina elever går detta att pröva under ett par veckor för att testa de olika funktionerna och njuta av att ha ett digitalt bibliotek. Följ länken om du vill pröva!

fredag 10 mars 2017

Att hitta rätt i mötet med elever i behov av särskilt stöd och elever med annat modersmål.

Läsning är en sammansatt färdighet vilken bygger på olika avkodnings- och förståelseprocesser. Avkodning innebär att läsaren känner igen, kan uttala och får tillgång till ordets mening. Denna färdighet byggs upp över tid. Varje gång läsaren möter ett specifikt ord stärks minnesbilden av ordet och småningom kan ordet snabbt och säkert kännas igen. Ordavkodningen är då automatiserad och förståelseprocessen kan inledas. 

Läsförståelsen möjliggör att läsaren kan hitta en betydelse i texten, reflektera över den och dra slutsatser. Avkodningen och läsförståelsen har ett nära samband med varandra. Samtidigt spelar motivationen en avgörande roll vid läsningen. God läsutveckling kräver därmed avkodning, förståelse och motivation. Om någon av de här faktorerna är noll blir också produkten noll. 

Formeln blir alltså:   Läsning = avkodning X förståelse X motivation

Under de tidiga skolåren ser jag det därför som oerhört viktigt att träna dessa båda delar parallellt. Avkodningen för att uppnå läsflyt och förståelsen för att få en mening och skapa läsmotivation/engagemang. I mitt specialläraruppdrag möter jag elever som måste arbeta hårt för att automatisera avkodningen och det kräver många varierade verktyg där datorn är ett fantastiskt motivationshöjande redskap. Det är av oerhörd vikt att dessa elever får lagom svåra uppgifter anpassade efter individen för att känna tilltro till sin förmåga. Jag möter också elever som har en automatiserad avkodning men brister i förståelsen. Många av våra elever med annat modersmål är hjälpta av tydlig struktur och förståelsestrategier för att kunna närma sig även en enkel text och förstå den på flera plan.

Efter dagens möte med mina elever då vi både tränat avkodning och förståelse är jag övertygad om att jag hittat rätt med den enkla lilla uppgift jag serverade. Jag kunde se det i deras iver och engagemang att ta till sig uppgiften och i deras kommentarer som var ljuvliga för ett frökenhjärta. -"Det här var kul!"- "Får jag läsa nästa?" "Finns det ingen 4:a?"



Uppgiften bestod av att angripa en kort text uppdelad i 3-4 meningar som var sönderklippta i tre delar. Dessa texter skulle eleverna först läsa tyst för sig själva och sedan högt i en mindre grupp. Under läsningen skulle eleverna använda de förståelsestrategier vi tränat på och efter att meningen var läst stanna upp och samtala om det lästa. Här följer ett exempel på en av de texter som fanns med.


1. Erik och Per lekte bland isflaken på en sjö.

2. De blev modigare och modigare och hoppade från det ena isflaket till det andra.
  
3. Plötsligt befann sig Erik i vattnet.


Så gott som alla elever fastnade på ordet isflak och vi hjälptes åt att reda ut ordet. En pojke förklarade med hjälp av våra pappersremsor på bordet. "Om bordet är sjön så är pappersbitarna isflak som guppar runt där." Efter att den första meningar var läst fick eleverna ställa frågor på den samt förutspå vad de tror kommer att hända framåt utifrån de få ledtrådar de fått.

Genom att vi bearbetade dessa små korta texter tillsammans så var eleverna mycket ivriga att få reda på fortsättningen. Vi upprepade arbetsgången genom att läsa tyst, läsa högt, utreda oklarheter, ställa frågor samt förutspå. Vid några tillfällen pratade vi även om de inre bilder som skapats genom läsningen. Efter att ha läst mening 2 pratade vi om hur man är när man är modig och om pojkarna var modiga i denna situation. En elev uttryckte mycket klarsynt att pojkarna inte är ett dugg modiga utan istället dumma. Att de inte fattar hur farlig denna lek är. 

Efter att ha läst mening nr 3 kunde vi komma fram till att vi genom ledtrådar i texten kunde förstå varför Erik hamnat i vattnet. En elev frågade: -"Vad skulle du ha gjort i Eriks situation" och en annan - "Vad skulle du ha gjort i Pers situation om en kompis hamnade i iskallt vatten?" Vi hade fina och lärande diskussioner inom detta område med utgångspunkt i en text bestående av endast tre meningar.  En elev var mycket frustrerad att det inte fanns någon 4:a att läsa. Vi bestämde oss därför att skriva ett gemensamt slut på denna text.



De små textavsnitt jag använde till denna uppgift är hämtade ur Monika Reichenbergs bok "Läsförståelse genom strukturerade textsamtal". En bok jag rekommenderar varmt både i undervisning med elever i behov av särskilt stöd men också med elever med annat modersmål. 

lördag 4 mars 2017

Alla kan lyckas med bra stödstrukturer i både läsa och skriva

För att göra det möjligt för alla elever att delta i undervisningen efter sina förutsättningar har tre övergripande principer utvecklats, vilka syftar till att ge redskap för att anpassa undervisningen så att den möter variationen av elevernas olikheter. De tre principerna utgår från att det ska finnas variation i alla sammanhang som eleverna möter. De tre principerna handlar sammanfattningsvis om att:

1. Skolan ska skapa förutsättningar utifrån att elever utvecklar kunskaper och förmågor på olika sätt.

2. Skolan ska skapa förutsättningar för alla elever att arbeta, ta till sig information, uttrycka sig och visa sina kunskaper och förmågor på olika sätt med stöd av varierande arbetsformer.

3. Skolan ska skapa förutsättningar för alla elever att känna sig motiverade och engagerade i sitt eget lärande. ( Skolverket; "Att anpassa undervisningen efter eleverna")   Läs mer om detta här!

I mitt arbete som speciallärare blir dessa principer oerhört viktiga. Att de elever jag möter får möta samma stoff och innehåll som övriga klasskamrater men på ett sätt som motiverar och engagerar. Att inte sänka kraven utan istället ge stödstrukturer och verktyg att lyckas utveckla sina förmågor.

Som jag skrivit tidigare arbetar våra tvåor med grundläromedlet "Livet i Bokstavslandet" som jag själv varit med och skrivit. Ett läromedel med tydliga stödstrukturer i både läsa och skriva.

Bild hämtat från http://lasoskrivundervisning.blogspot.se/



Denna vecka var det dags att bekanta sig med berättande text och få syn på den texttypens specifika uttryck och uppbyggnad. I Läseboken läste vi tillsammans om de små campingspökena och bearbetade texten med hjälp av läsförståelsestrategier. I arbetsboken som hör till materialet finns fina sekvensbilder som blir ett stöd i återberättandet och skrivandet.
Vi repeterade strategin att sammanfatta (Cowboyen) och sammanfattade berättelsen utifrån det berättelseschema som finns varianter på både i "En läsande klass" och "Livet i Bokstavslandet". Detta verktyg har vi använt under hela åk 1 så det är en stödstruktur som elever känner igen mycket väl.

På nästa pass skapade jag med min lilla grupp med elever en gemensam berättelse utifrån schemat så att eleverna tydligt kunde se att det är bra att använda även när man ska skriva själv. På väggen i klassrummet har vi en stödmall förstorad i A3 för att eleverna tydligt skall se strukturen för berättande text. Detta förhållningssätt att utgå från en modelltext och skriva tillsammans före det egna skrivandet ingår i en modell som kallas för "Cirkelmodellen" som är central i vårat läromedel och ett stöd för eleverna att utveckla sitt eget skrivande.


När eleverna nu var redo att skapa sina egna texter fick de planera i berättelseschemat först. Eftersom "mina" elever är skrivsvaga så ritade de händelseförloppet i rutorna och berättade för mig före det var dags att sätta sig vid datorerna. På datorn använder vi lite olika program men alltid med talsyntes för både ljud till bokstav, uppläsning av ord och meningar. En pojke använder röstinmatning i google drive eftersom det hjälper honom att kunna skapa en berättelse.

När eleverna skrivit sin berättelse på dator fick de tillsammans med mig läsa texten och titta på den genom att använda checklistan som hör till berättande text.Vi tittade efter stor bokstav och punkt och så funderade vi om de olika delarna med början, problem, lösning och slut fanns med i berättelsen. Mina elever befinner sig i början av sin läs- och skrivutveckling men genom detta arbetssätt och de digitala verktyg vi har att tillgå skapar vi förutsättningar för att alla elever skall kunna delta i undervisningen utifrån sina förutsättningar.

Vi avslutade med att eleverna mycket stolta fick läsa upp sina texter. Jag samlar allt eleverna skriver hos mig i en mapp som i slutet av läsåret blir ett underlag för eleven i sitt utvecklingssamtal.