Alla kan lyckas med bra stödstrukturer i både läsa och skriva

För att göra det möjligt för alla elever att delta i undervisningen efter sina förutsättningar har tre övergripande principer utvecklats, vilka syftar till att ge redskap för att anpassa undervisningen så att den möter variationen av elevernas olikheter. De tre principerna utgår från att det ska finnas variation i alla sammanhang som eleverna möter. De tre principerna handlar sammanfattningsvis om att:

1. Skolan ska skapa förutsättningar utifrån att elever utvecklar kunskaper och förmågor på olika sätt.

2. Skolan ska skapa förutsättningar för alla elever att arbeta, ta till sig information, uttrycka sig och visa sina kunskaper och förmågor på olika sätt med stöd av varierande arbetsformer.

3. Skolan ska skapa förutsättningar för alla elever att känna sig motiverade och engagerade i sitt eget lärande. ( Skolverket; "Att anpassa undervisningen efter eleverna")   Läs mer om detta här!

I mitt arbete som speciallärare blir dessa principer oerhört viktiga. Att de elever jag möter får möta samma stoff och innehåll som övriga klasskamrater men på ett sätt som motiverar och engagerar. Att inte sänka kraven utan istället ge stödstrukturer och verktyg att lyckas utveckla sina förmågor.

Som jag skrivit tidigare arbetar våra tvåor med grundläromedlet "Livet i Bokstavslandet" som jag själv varit med och skrivit. Ett läromedel med tydliga stödstrukturer i både läsa och skriva.

Bild hämtat från http://lasoskrivundervisning.blogspot.se/

Denna vecka var det dags att bekanta sig med berättande text och få syn på den texttypens specifika uttryck och uppbyggnad. I Läseboken läste vi tillsammans om de små campingspökena och bearbetade texten med hjälp av läsförståelsestrategier. I arbetsboken som hör till materialet finns fina sekvensbilder som blir ett stöd i återberättandet och skrivandet.

Vi repeterade strategin att sammanfatta (Cowboyen) och sammanfattade berättelsen utifrån det berättelseschema som finns varianter på både i "En läsande klass" och "Livet i Bokstavslandet". Detta verktyg har vi använt under hela åk 1 så det är en stödstruktur som elever känner igen mycket väl.

På nästa pass skapade jag med min lilla grupp med elever en gemensam berättelse utifrån schemat så att eleverna tydligt kunde se att det är bra att använda även när man ska skriva själv. På väggen i klassrummet har vi en stödmall förstorad i A3 för att eleverna tydligt skall se strukturen för berättande text. Detta förhållningssätt att utgå från en modelltext och skriva tillsammans före det egna skrivandet ingår i en modell som kallas för "Cirkelmodellen" som är central i vårat läromedel och ett stöd för eleverna att utveckla sitt eget skrivande.

När eleverna nu var redo att skapa sina egna texter fick de planera i berättelseschemat först. Eftersom "mina" elever är skrivsvaga så ritade de händelseförloppet i rutorna och berättade för mig före det var dags att sätta sig vid datorerna. På datorn använder vi lite olika program men alltid med talsyntes för både ljud till bokstav, uppläsning av ord och meningar. En pojke använder röstinmatning i google drive eftersom det hjälper honom att kunna skapa en berättelse.

När eleverna skrivit sin berättelse på dator fick de tillsammans med mig läsa texten och titta på den genom att använda checklistan som hör till berättande text.Vi tittade efter stor bokstav och punkt och så funderade vi om de olika delarna med början, problem, lösning och slut fanns med i berättelsen. Mina elever befinner sig i början av sin läs- och skrivutveckling men genom detta arbetssätt och de digitala verktyg vi har att tillgå skapar vi förutsättningar för att alla elever skall kunna delta i undervisningen utifrån sina förutsättningar.

Vi avslutade med att eleverna mycket stolta fick läsa upp sina texter. Jag samlar allt eleverna skriver hos mig i en mapp som i slutet av läsåret blir ett underlag för eleven i sitt utvecklingssamtal.