lördag 12 september 2015

Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen

8 - 9 september hade jag den stora äran att delta i en fantastisk konferens i Stockholm både som föreläsare och åhörare. Konferensen fokuserade på det spännande och aktuella ämnesområdet språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Konferensen inleddes med att läsforskare Åsa Elwér föreläste om de läsförståelseproblem som kan uppstå i tidig skolålder. Hon visade på den internationella studie där flera forskare följt tvillingpar under många år med start vid 5-års ålder. Det man kunde urskilja var att de barn som är språkligt svaga vid 5 år har svårigheter inom alla språkliga områden. Fonologisk medvetenhet, skriftförståelse, vokabulär, grammatik m m. Genom undervisning kommer dessa elever i kapp när det gäller fonologisk medvetenhet och avkodning medan svårigheter i språkförståelse och vokabulär kvarstår i åk 2. Det riktigt stora tappet syns sedan  i åk 4 när dessa elever slår igenom totalt på sin bristande läsförståelse. Elever med svag förståelse får problem i alla ämnen och svårigheterna blir ännu större med åren.

Åsa definierade läsning och läsförståelseproblem utifrån "The simple view of reading" Se bild!

Hur skall vi då upptäcka dessa elever? 
Enligt Åsa Elwér är det viktigt att vi använder oss av olika verktyg för att få syn på dessa elever. Både standardiserade tester och observationer i klassrummet. Dessa elever har svårigheter att återberätta och att hålla den röda tråden vilket även slår på skrivandet. De är s k passiva läsare och övervakar inte sin läsning, reagerar inte när de inte förstår.

Hur skall vi arbeta/undervisa för att förebygga att de inte får dessa svårigheter?
Eftersom det inte riktigt går att urskilja dessa barn vid 5-års ålder gäller det att arbeta språkutvecklande med alla barn i förskolan. Att man samtidigt som man tränar fonologisk medvetenhet, bokstavskännedom också tränar muntligt återberättande, stärker ordförråd och tidigt för in en medveten högläsning där man utgår från RT. Åsa poängterade att dessa elever,eftersom de har de svårigheter de har, inte tar plats och gör sin röst hörd alla gånger.Därför är det viktigt att hitta former där det blir en hög elevaktivitet i klassrummet. Dessa elever kan även behöva mer vuxenstöd och ett mindre sammanhang för att utveckla sina färdigheter.

Åsas föreläsning stärker mig i min tro på att vi måste skapa en balanserad läsundervisning där alla läsningens delar få ta plats. Att fonologisk medvetenhet, bokstavskännedom och avkodning undervisas och tränas parallellt med undervisning i språkförståelse och läs- och skrivstrategier. I mitt uppdrag som speciallärare har jag stort fokus på att eleverna skall automatisera sin avkodning och utveckla läsflyt men jag kan inte enbart ägna mig åt det för då blir det en ganska meningslös sysselsättning. Eleverna måste tidigt förstå varför vi läser och att läsa är att tänka. De måste tidigt få lära sig att en text går att förstås på flera plan och att vi kan läsa på, mellan och bortom raderna. Genom att visa eleverna hur de når in i texterna och förstår dem så skapas ett läsengagemang och vilja att veta mer. Då kommer det kommentarer från eleverna som den som kom häromdagen. "Vänta, vänta jag måste få tänka färdigt innan vi läser vidare"...


Eftersom vår undervisning i fonologisk medvetenhet och avkodning över tid gett resultat tror jag att det är möjligt att vi genom vår undervisning i språkförståelse även kan avhjälpa läsförståelseproblem i tidig ålder.

Ann-Marie Körling som också var föreläsare på denna konferens för fram detta tydligt på sin blogg. http://korlingsord.se/archives/38898
......"Det betyder att undervisningen måste förändras. Den ska innehålla läsundervisning, dvs, där lärare modellar läsning och läsförståelse och varje dag ska eleven få möta texter som bidrar till elevens läsintresse, alltså ha ett innehåll som lockar eleven att läsa, inte för att öva sin läshastighet. Att träna läshastighet är inte målet utan att ge läsinnehåll som ständigt utvecklar elevens läsförmåga."

onsdag 2 september 2015

Motivation, stimulans och läslust – hur fångar du elevernas intresse för läsning och skapar ett livslångt läsande?

Denna frågeställning har verkligen förföljt mig under några veckor nu. På en konferens nästa vecka har jag blivit tilldelad att prata om just detta och ju mer jag tänker på det ju mer säker blir jag att det handlar om ett förhållningssätt och synsätt att böcker,läsning och att samtala om text är otroligt viktigt och måste genomsyra alla all verksamhet i skolan. 

Det skall synas när du går genom dörren att denna skola är "En läsande skola".
Att här är litteratur och böcker viktigt.
Väggarna skall prydas av boktips och läsande förebilder. Lässolar och illustrationer som visar på hur text kan bearbetas på olika sätt.


Tittskåp från Lyckokakan
I klassrummen skall det finnas gott om böcker i olika genrer och på olika nivåer. Helst skall förstås skolbiblioteket vara hjärtat i verksamheten och då ta sig ut i korridorer och hallar. Jag har under mina många besök på skolor runt om i Sverige sett fantastiska exempel på detta och i Ytternäs på Åland har Elspeth Randelin skapad precis det som jag hoppas att vi så småningom skall skapa även på vår skola.Ett fantastiskt skolbibliotek med plats och möjlighet att sjunka in i böckernas magiska värld. Ett skolbibliotek som sträcker sig utanför rummets gränser och genomsyrar hela skolan.



Att inspirera varandra till läsning är förstås också viktigt.


Att skapa läslådor där både stora och små visar upp sina boktips, lässolar, bokpresentationer och ha läsande förebilder är några exempel.




Att vara bokprovare åt förlag eller bibliotek skapar ett engagemang och läsningen får ett syfte. Författarbesök är helt fantastiskt för att höja motivationen och borde vara obligatorisk under varje årskurs.http://marietrapp.blogspot.se/p/forfattarbesok.html

Allt detta tillsammans med en medveten strukturerad undervisning i läsförståelsestrategier och ett dialogiskt klassrum så tror jag att vi har kommit en bra bit på väg för att skapa intresse och engagemang för läsning.