lördag 29 mars 2014

Läromedel i all ära - men använd dem på rätt sätt!

På skolorna runt om i Sverige kryllar det av bra läromedel där eleverna skall träna läsförståelse. Jag tror alla förlag har antingen några läsförståelsekort, läsförståelseböcker eller dylikt som de har producerat för att hjälpa svenska pedagoger att undervisa i läsförståelse och få eleverna att förstå det de läser. Det är genomtänkta texter, lagom långa, lagom mycket "nya" ord och texter ur olika genrer. Till dessa fina texter finns oftast frågor på olika nivåer gärna med en skrivuppgift kopplad till.

Westlund skriver i sin bok "Att bedöma elevers läsförståelse"att svenska lärare upplever att de genom dessa läromedel tränar läsförståelse och att eleverna får lära sig att  svara på olika slags frågor oftast på egen hand. Att utveckla läslust är centralt och kommer genom mycket läsning anser de svenska pedagogerna.

De kanadensiska pedagogerna uttrycker att de undervisar sina elever i läsförståelse eller förståelsestrategier. Syftet är att eleverna successivt ska överta alltmer ansvar för att utvecklas som goda läsare.  Läslektioner organiseras på olika sätt och har olika syften.

Även om "förändringens vingar blåser" över Sverige så finns det fortfarande pedagoger som i sin okunskap låter eleverna sitta ensamma med läromedel som tränar läsförståelse. De låter eleverna läsa på egen hand och svara på frågor i en skrivbok. Detta gör mig ledsen och frustrerad och jag känner att jag vill visa på att dessa fina texter går att använda på ett mer utvecklande sätt när man tränar läsförståelse.

För det första så schemalägg vilka lektioner som eleverna skall arbeta aktivt med läsförståelsestrategier och skilj dessa lektioner från den mysiga högläsningsstunden e x efter maten. Självklart skall pedagogen även under den mysiga högläsningsstunden stanna upp, förutspå, samtala om innehållet men inte på det strukturerade sätt som en lässtrategilektion innebär. För det andra så utgå gärna från Westlunds lektionsbeskrivning:

1. Berätta syftet med lektionen. Vad är det ni ska träna och varför?
2. Visa genom att tänka högt hur du använder den eller de strategier ni ska träna.
3. Låt eleverna pröva på en gemensam text  med ditt stöd.
4. Låt eleverna läsa och träna i par.
5. Återsamla och reflektera över hur det gick och vad ni lärt er.

Under en sådan lässtrategilektion är dessa korta bra texter som jag berättade om här ovan, jättebra att ha som utgångspunkt. Här får ni ett exempel på hur vi har använt Adastras läsförståelsekort i åk 2.

Lässtrategilektion Reportern 

Jag berättar för eleverna att vi idag skall träna oss på att använda Reportern genom att ställa frågor på olika nivåer. Att ställa frågor på en text gör en stjärnläsare omedvetet under läsningen för att kontrollera sin förståelse. Jag berättar att texten heter "Morfar och glassen" och släpper in eleverna så att de får förutspå.(Från den dagen som vi introducerat både Spågumma och Detektiv finns de alltid med så fort vi tar oss an en ny text) Jag läser texten och vi utreder vid behov oklarheter. Jag läser hela texten eftersom den är så pass kort och därefter ställer jag frågor på texten samt berättar på vilken frågenivå frågan hör hemma.

- Vad heter morfar? (på raderna)
- Varför kan han inte glömma just den glassen?
 (mellan raderna)
- Har du missat något kalas någon gång? Hur kändes det? (bortom raderna)

Jag släpper in eleverna och låter dem svara men kopplar hela tiden tillbaka till texten - hur vi fick reda på svaret. Vilka ledtrådar i texten hjälper oss att tänka ut svaret mellan raderna. Efter att jag har visat hur jag gör när jag ställer frågor låter jag eleverna ställa frågorna på en ny kort text hämtat ur samma läromedel. Fortfarande håller jag ihop gruppen i helklass och leder arbetet. Hjälper dem genom att kanske visa på frågeorden som sitter uppsatta på tavlan, att visa på vilken frågenivå det handlar om och var i texten vi kan hitta svaret, vilka ledtrådar som hjälper oss m m. Eleverna svarar på varandras frågor och på det viset uppstår en aktivitet och dialog i klassrummet. Efter att vi har ställt frågor på olika nivåer och även svarat på dem brukar vi titta på de frågor som läromedelsförfattaren ställt och kan i de flesta fall konstatera att vi är lika duktiga.


Därefter delar jag in eleverna i par och delar ut ett kort/par. De turas om att läsa högt, ställa frågor på olika nivåer och hjälps åt att svara. Elevaktiviteten blir hög, det blir en dialog och eleverna ägnar sig åt reflekterande läsning. När de gjort detta får de vända och se vilka frågor som står på baksidan (oftast samma frågor som eleverna redan ställt=nöjda).

Vill man låta eleverna dokumentera finns ju läslogg till Reportern eller Stjärnläsaren som ett stöd för detta. Innan lektionen avslutas låt eleverna berätta hur arbetet gått, vad de tränat och vad de lärt sig.

Så fina bra läromedel i all ära - men de ska användas på ett utvecklande sätt där samtal om textens  innehåll är i centrum!




söndag 23 mars 2014

Läsförståelsestrategier på SO-lektion

I fredags var jag i min "extra-klass" för att observera, handleda och stötta pedagog och elever i undervisningen kring lässtrategier. Klassen har under flera veckor arbetat med ett tema "förr- nu" i So. De har läst läromedelstexter och texter av Astrid Lindgren samt pratat mycket om likheter och skillnader mellan hur vi levde förr och nu. Pedagogen inledde lektionen med att tala om syftet och berätta att de idag skall använda VENN- diagrammet ännu en gång. Syftet var att utifrån en text hämtad ur Natur och Kulturs So-bok se vilka likheter och skillnader de kunde hitta i texten om livet förr och nu.



 Pedagogen lät eleverna titta på bilder, bildtexter och fundera på vad texten skulle kunna berätta.(Spågumman) Eleverna fick också dra sig till minnes vad de lärt sig tidigare om livet förr och nu. Därefter läste pedagogen texten i lugnt tempo och efter en stund stannade hon upp och frågade om det var något ord som behövde utredas. (Detektiven) Ordet piga kom upp och genom att läsa vidare i texten kunde eleverna hitta betydelsen till ordet. En elev gjorde även en textkoppling till Emil i Lönneberga och pigan Lina. Vid varje lässtopp fick eleverna också fundera på om det var någonting som skilde sig från hur vi lever i dag. En elev tog fasta på att familjerna var större förr. Att man oftast hade många barn och att man bodde tillsammans med sin mormor och morfar.Pedagogen skrev vad som var typiskt förr i ena cirkeln i Venn-diagrammet och hur det ser ut i dag i det andra.

Därefter fortsatte pedagogen att läsa och texten bearbetades bit för bit. Några likheter mellan förr och nu framförallt kring mat kunde eleverna komma på. Många av de maträtter man åt finns ju faktiskt kvar fortfarande i dag. När texten var färdigläst fick eleverna sammanfatta i grupp vad som var det viktigaste i texten (Cowboyen), vilka skillnader och likheter de kunnat upptäcka.

Utifrån detta och med nyckelorden som stöd fick eleverna skriva ned i sin skrivbok om livet förr och nu. Eleverna skrev jättefina meningar och stycken där de reflekterade över likheter och skillnader och jag tror att både pedagog och elever kände sig nöjda med denna lässtrategilektion.









lördag 15 mars 2014

Att bedöma läsförståelse

Det finns inga test som kan bedöma läsförståelse utan det är pedagogen som är det bästa bedömningsverktyget
(Westlund)

Det är genom textsamtalen som man får syn på elevernas kunskapsutveckling
(Liberg)

Ett medvetet strukturerat arbete med läsförståelsestrategier gör att eleverna får verktyg att ta sig in i texter och förstå det de läser. Dessa verktyg använder vi både i textsamtalen i grupp, i par och enskilt. Verktygen består av de lässtrategier som man sett att goda läsare använder sig av.

- att förutspå
-att utreda oklarheter, nya ord och uttryck
-att ställa frågor
-att sammanfatta
-att se inre bilder

När vi samtalar om text med dessa läsförståelsestrategier som stöd ser jag som pedagog snart nog vilka elever som kan förutspå, ställa olika typer av frågor, göra textkopplingar, plocka ut nyckelord, återberätta med en röd tråd. Jag ser också vilka elever som inte deltar, svarar att de inte vet, är passiva och har svårt att e x ställa frågor eller att sammanfatta. Dessa observationer som jag gör som pedagog är det viktigt att dokumentera, att ha en digital läslogg för bedömning av läsförståelse är inte så dumt. De elever som har svårigheter att ta sig in i text, som inte riktigt förstår hur lässtrategierna skall användas och hur de kan hjälpa eleven, de eleverna behöver extra stöd i detta arbete. Jag ser inte att de behöver en annan metod eller andra verktyg utan de behöver mer lärarstöd i ett mindre sammanhang, om möjligt av en speciallärare.

Textsamtalen är för mig den viktigaste "källan" till bedömning men jag använder mig också av andra bedömningsverktyg. I vår kommun använder vi "God läsutveckling" som är ett läsutvecklingsschema där läsningen är uppdelad i olika dimensioner. Dimensionen Läsförståelse går hand i hand med de läsförståelsestrategier som vi  använder tillsammans med eleverna. Varje termin sitter jag ned med respektive elev och utvärderar elevens läsutveckling tillsammans med honom eller henne.
En stjärnläsare är medveten om när han/hon inte förstår
och har verktyg att göra någonting åt det.

Jag låter eleven läsa några olika typer av texter (korta) med uppmaningen att han/hon skall tänka högt kring sin egen strategianvändning, hur han/hon använder sina Läsfixare. Goda läsare med bra läsförståelse berättar då hur de med hjälp av rubriker och bilder förutspå vad texten kommer att berätta/handla om, de stannar upp vid nya ord och utreder betydelsen. De ställer frågor på texten på olika nivåer, svarar på frågorna och är medvetna om på vilken nivå i texten svaret går att finna. När de läst färdigt kan de berätta vad texten handlade om med början, mitten och slut eller sammanfatta det viktigaste om det var en faktatext. En elev som tycker detta är svårt och ännu inte förstått hur han/hon skall använda verktygen läser bara texten utan att övervaka om det är någonting han/hon inte förstår, stannar inte upp och har svårt att berätta vad texten handlade om när han/hon läst färdigt.

Vi fyller tillsammans i läsutvecklingsschemat och utvärderar elevens förmåga att använda de olika strategierna. Vad tycker eleven att han/hon behöver utveckla? Detta blir ett underlag både i omdöme och i IUP eftersom läsförståelsen är så central och behöver finnas med där.

Som komplement till bedömningsverktygen här ovan gör vi dessutom standardiserade tester; "Vilken bild är rätt?" och DLS läsförståelse samt NP. Det är alltid skönt att få bekräftat att ens egna tankar och bedömning stämmer med ett bedömningsverktyg som är standardiserat. Efter snart 4 års strukturerat arbete med läsförståelsestrategier har vi många elever som slår i taket på stanineskalan. Fantastiskt roligt och ett bevis på att detta arbetssätt fungerar och ger resultat på elevernas läsförståelse. Till varje elev på skolan har vi skapat en egen staninekurva där vi fört in resultat från åk 1 till 3 för att eleven skall ha som underlag i sitt elevledda samtal. Läsutvecklingsschemat (GLUS) är också ett sådant underlag, liksom våra H4-staplar.

För mig handlar det mycket om att medvetandegöra eleverna om sin egen kunskapsutveckling och att de får syn på sina egna framsteg. Eftersom avkodningsförmågan är avhängig läsförståelsen till viss del är det viktigt att utvärdera även avkodning och läsflyt. Detta sker genom GLUS men vi gör också H4 varje termin som är ett avkodningstest där vi fyller i på en stapel hur många ord eleven hann läsa på en minut. Denna stapel växer och eleven blir otroligt nöjd och stolt att få visa upp detta för sina föräldrar. När eleverna själva uttrycker att de gärna skulle sitta ner med oss vuxna oftare för att titta på läsutvecklingen då måste de ju uppleva detta som en positiv stund inte som något krav.

Eftersom eleverna vissa pass dokumenterar i en egen läslogg blir denna läslogg också ett bedömningsverktyg att följa över tid liksom de bedömningsmatriser som eleverna då och då får fylla i för att bli medvetna om sin delaktighet i textsamtal och deras förmåga att använda lässtrategierna.

Genom att använda dessa bedömningsverktyg kan vi se vad varje liten individ behöver, följa deras framsteg och alla elever får möjlighet att utveckla en god läskompetens.

Vill du läsa mer om detta spännande område - läs då Barbro Westlunds "Att bedöma elevers läsförståelse"

onsdag 5 mars 2014

Hur börjar man?

En fråga som dyker upp om och om igen på vår facebooksida "En läsande klass" är hur börjar man när man vill introducera "Läsfixarna" i sin elevgrupp.

Min första kontakt med läsförståelsestrategier fick jag genom Barbro Westlunds bok "Att undervisa i läsförståelse". Jag upplevde att denna bok gav mig verktyg samt att den var bra att ha som teoretisk forskningsbakgrund. Mitt tips är därför att läsa denna bok eller delar av den som första steg. Därefter så går det att hitta otroligt mycket bra tips på nätet och något kanske du kan hitta här på denna blogg. Som alltid måste man pröva och göra tipsen, arbetssättet till sitt eget.

Jag kan ju bara skriva om hur vi gjort i vår undervisning och hur vi har lagt upp arbetet i ELK. Det finns inga rätt och fel i detta utan varje pedagog måste hitta sitt sätt. I facebookgruppen har vi fått många helt fantastiska tips på hur olika pedagoger startat upp sitt arbete - spana in de eller fortsätt att läsa här och låt dig inspireras.

Så här gör vi;  Vi har några introduktionslektioner där vi försöker få med eleverna i tanken: Läsa är att tänka. Vi läser bl a en text på finska för att visa att det går att avkoda en text nästintill perfekt utan att det förstå ett endaste ord. Vi visar på kursplanens mål och en powerpoint som berättar att detta arbetssätt bygger på forskning. Första gången eleverna får träffa våra Läsfixare får de göra det genom en helt fantastisk text där vi modellerar hur vi som pedagog tänker när vi läser, hur vi använder våra lässtrategier.

När det sedan är dags att arbeta mer grundligt med en strategi i taget har vi valt att starta med Spågumman. Vi har upplevt att det är en strategi som är lätt för att eleverna att ta till sig och som samtidigt höjer läsengagemanget för man vill ju veta om ens förutsägelse stämmer.
Vi har valt att introducera "Spågumman" med hjälp av en fantasybok och även på en faktatext. Vi arbetar 30 min/dag under en vecka med Spågumman på skönlitterär text och en vecka med faktatext. Båda veckorna inleds med en modellektion. Efter att Spågumman har introducerats finns hon med hela tiden så fort vi tar oss an en text.
Vecka 3 tar Detektiven vid och med den läsförståelsestrategin arbetar vi också två veckor. Hela tiden följer vi arbetsgången med att pedagogen först modellerar och att eleverna sedan får pröva tillsammans med stöd av pedagogen på gemensamma texter utifrån högläsning. När Detektiven har gjort entre finns han med hela tiden vid textläsning.

Läsfixare nummer 3 är Konstnären som vi arbetar intensivt med under en vecka. Därefter kommer Reportern som vi upplever som kanske den svåraste strategin för eleverna att ta till sig men också den strategin som ger textsamtalen liv och djup. Läs om hur vi introducerar Reportern här; http://marietrapp.blogspot.se/p/lektionsplanering-lasstrategier.html. Vår femte Läsfixare är ju Cowboyen som vi introducerar med hjälp av sagor som har en tydlig berättelsestruktur. Läs mer här:.http//marietrapp.blogspot.se/2013/11/sagor-med-cowboyen.html: Eftersom Cowboyen arbetar lite annorlunda på faktatexter har vi även här valt att visa på hur detta kan gå till med hjälp av en modellektion.

När vi har arbetat oss igenom alla strategier grundligt är det dags att applicera vår kunskap på olika typer av texter. Vi kallar oss då för Stjärnläsare och använder då dessa läsloggar som stöd. Här kan du läsa om läsloggarna: http://marietrapp.blogspot.se/p/lasloggar.html

Hela vår studiehandledning, våra förslag på lektionsplaneringar skall ses som en stödstruktur för pedagoger. En hjälp att komma igång med ett medvetet strukturerat arbete kring läsförståelsestrategier. Texterna är bara förslag - det är viktigt att du som pedagog hittar böcker du känner för och texter som är aktuella i din undervisning.




söndag 2 mars 2014

Att läsa mellan raderna utifrån bild

Idag när jag ägnade morgonen åt att läsa de texter som vi valt ut till projektet En Läsande klass dök jag på en så bra bild. En bild som "tvingar" läsaren att läsa mellan raderna. D v s att hämta ledtrådar i text och bild, dra slutsatser och koppla till det som man tidigare har läst. På Touras blogg http://pedagogstockholmblogg.se/tourahagnesten/ skrev hon någon gång i höstas ett inlägg om hur man bara genom bilder kan bedöma om elever kan läsa mellan raderna. Det där satte fart på mina tankar redan då men det var först i dag när jag dök på denna bild som det blev uppenbart för mig hur bra det faktiskt går arbeta med lässtrategier och att bedöma läsförståelse utifrån en bild.

I denna bok som heter "Gamen Polly rymmer" av Mats Wänblad får vi möta Ebba och hennes kompis Boris Monstersson.
De spelar fotboll och öppnar fönstret för att de blir så svettiga. Det de inte tänker på är att gamen Polly faktiskt får möjlighet att rymma nu när fönstret är öppet och det är precis vad gamen gör. Ebba och Boris blir förskräckta och börjar leta men de hittar henne inte. Då undrar Ebba om Polly är farlig. Boris svarar; "Kanske lite om man är gjord av kött". De fortsätter att leta och möter så småningom en dam som står utanför affären med ett koppel utan hund. Boris säger då; Åh nej Polly!

-Varför säger Boris så?
-Vad är det vi kan förstå genom att titta på bilderna, läsa texten och dra slutsatser utifrån det vi tidigare läst om Polly?

Här har vi ett typiskt exempel på att läsa mellan raderna i en mycket lättläst bok med enkel text och många talande bilder. Det finns dessutom fler bra exempel på detta i denna fina lilla bok.
I april finns hela boken som pdf på hemsidan://enlasandeklass.se/
Lägg till bildtext