Läromedel i all ära - men använd dem på rätt sätt!

På skolorna runt om i Sverige kryllar det av bra läromedel där eleverna skall träna läsförståelse. Jag tror alla förlag har antingen några läsförståelsekort, läsförståelseböcker eller dylikt som de har producerat för att hjälpa svenska pedagoger att undervisa i läsförståelse och få eleverna att förstå det de läser. Det är genomtänkta texter, lagom långa, lagom mycket "nya" ord och texter ur olika genrer. Till dessa fina texter finns oftast frågor på olika nivåer gärna med en skrivuppgift kopplad till.

Westlund skriver i sin bok "Att bedöma elevers läsförståelse"att svenska lärare upplever att de genom dessa läromedel tränar läsförståelse och att eleverna får lära sig att  svara på olika slags frågor oftast på egen hand. Att utveckla läslust är centralt och kommer genom mycket läsning anser de svenska pedagogerna.

De kanadensiska pedagogerna uttrycker att de undervisar sina elever i läsförståelse eller förståelsestrategier. Syftet är att eleverna successivt ska överta alltmer ansvar för att utvecklas som goda läsare.  Läslektioner organiseras på olika sätt och har olika syften.

Även om "förändringens vingar blåser" över Sverige så finns det fortfarande pedagoger som i sin okunskap låter eleverna sitta ensamma med läromedel som tränar läsförståelse. De låter eleverna läsa på egen hand och svara på frågor i en skrivbok. Detta gör mig ledsen och frustrerad och jag känner att jag vill visa på att dessa fina texter går att använda på ett mer utvecklande sätt när man tränar läsförståelse.

För det första så schemalägg vilka lektioner som eleverna skall arbeta aktivt med läsförståelsestrategier och skilj dessa lektioner från den mysiga högläsningsstunden e x efter maten. Självklart skall pedagogen även under den mysiga högläsningsstunden stanna upp, förutspå, samtala om innehållet men inte på det strukturerade sätt som en lässtrategilektion innebär. För det andra så utgå gärna från Westlunds lektionsbeskrivning:

1. Berätta syftet med lektionen. Vad är det ni ska träna och varför?
2. Visa genom att tänka högt hur du använder den eller de strategier ni ska träna.
3. Låt eleverna pröva på en gemensam text  med ditt stöd.
4. Låt eleverna läsa och träna i par.
5. Återsamla och reflektera över hur det gick och vad ni lärt er.

Under en sådan lässtrategilektion är dessa korta bra texter som jag berättade om här ovan, jättebra att ha som utgångspunkt. Här får ni ett exempel på hur vi har använt Adastras läsförståelsekort i åk 2.

Lässtrategilektion Reportern 

Jag berättar för eleverna att vi idag skall träna oss på att använda Reportern genom att ställa frågor på olika nivåer. Att ställa frågor på en text gör en stjärnläsare omedvetet under läsningen för att kontrollera sin förståelse. Jag berättar att texten heter "Morfar och glassen" och släpper in eleverna så att de får förutspå.(Från den dagen som vi introducerat både Spågumma och Detektiv finns de alltid med så fort vi tar oss an en ny text) Jag läser texten och vi utreder vid behov oklarheter. Jag läser hela texten eftersom den är så pass kort och därefter ställer jag frågor på texten samt berättar på vilken frågenivå frågan hör hemma.

- Vad heter morfar? (på raderna)
- Varför kan han inte glömma just den glassen?
 (mellan raderna)
- Har du missat något kalas någon gång? Hur kändes det? (bortom raderna)

Jag släpper in eleverna och låter dem svara men kopplar hela tiden tillbaka till texten - hur vi fick reda på svaret. Vilka ledtrådar i texten hjälper oss att tänka ut svaret mellan raderna. Efter att jag har visat hur jag gör när jag ställer frågor låter jag eleverna ställa frågorna på en ny kort text hämtat ur samma läromedel. Fortfarande håller jag ihop gruppen i helklass och leder arbetet. Hjälper dem genom att kanske visa på frågeorden som sitter uppsatta på tavlan, att visa på vilken frågenivå det handlar om och var i texten vi kan hitta svaret, vilka ledtrådar som hjälper oss m m. Eleverna svarar på varandras frågor och på det viset uppstår en aktivitet och dialog i klassrummet. Efter att vi har ställt frågor på olika nivåer och även svarat på dem brukar vi titta på de frågor som läromedelsförfattaren ställt och kan i de flesta fall konstatera att vi är lika duktiga.


Därefter delar jag in eleverna i par och delar ut ett kort/par. De turas om att läsa högt, ställa frågor på olika nivåer och hjälps åt att svara. Elevaktiviteten blir hög, det blir en dialog och eleverna ägnar sig åt reflekterande läsning. När de gjort detta får de vända och se vilka frågor som står på baksidan (oftast samma frågor som eleverna redan ställt=nöjda).

Vill man låta eleverna dokumentera finns ju läslogg till Reportern eller Stjärnläsaren som ett stöd för detta. Innan lektionen avslutas låt eleverna berätta hur arbetet gått, vad de tränat och vad de lärt sig.

Så fina bra läromedel i all ära - men de ska användas på ett utvecklande sätt där samtal om textens  innehåll är i centrum!