lördag 28 maj 2016

Att förstå vikten av att läsa rubriker och bilder i beskrivande text

Under veckan som varit har jag i mina små läsgrupper med elever i åk 2 fokuserat på strategin att förutspå och sammanfatta och i det arbetet försökt visa eleverna hur viktiga rubrikerna, underrubrikerna, bilder och bildtexter är för att läsa och förstå en beskrivande text. De elever som jag träffar och stöttar lite extra har svårt både med avkodning och textförståelse och jag försöker få med träning av läsningens olika delar så mycket det bara går på arbetspassen. För mig är det också viktigt att visa på hur läsa och skriva hör ihop vilket gör att vi också förutom att vi läser, samtalar om text också skriver lite.

Till detta pass hade jag förberett mig genom att jag tagit bort texten från en beskrivande text om bin. Kvar blev rubriker, underrubriker, bilder och bildtexter. Eleverna fick varsitt sådant papper framför sig med uppmaningen att först fundera vad detta är för typ av text och vad den kan tänkas handla om. Vi plockade även fram den gemensamma förkunskapen i gruppen genom att samtala om vad vi visste om det aktuella ämnet.

Efter det tittade vi noga på bilderna och bildtexten tillsammans. Vi läste en rubrik i taget och samtalade om vad det skulle kunna stå under den om texten hade varit där. Eleverna kom med förslag och sedan fick var och en skriva det de tyckte kunna passa.

Vi arbetade oss igenom hela pappret på detta sätt och eleverna fick sedan läsa upp för varandra vad de skrivit under resp.rubrik/underrubrik. Förväntan inför att läsa den riktiga texten gick nu nästan att ta på. Vi delade upp läsningen som vi brukar, att en elever läser en mening och att en annan elev sedan tar vid. Det gäller att följa med i texten när kompisarna läser. Under läsningen reder vi förstås också ut oklarheter och nya ord samt ställer frågor till varandra på textens innehåll. Eleverna var nöjda med att deras text stämde så bra med den riktiga texten och i några fall tyckte de att de lyckats bättre än författaren när det gäller att koppla rubrik - text.

Min förhoppning är att eleverna genom detta lektionspass fick med sig hur viktiga rubrikerna, underrubrikerna, bilderna och bildtexterna är i beskrivande text. Att de kan ta med sig detta och använda det nästa gång de läser en beskrivande text på egen hand.

Reflektioner kring året som gått

Från den lilla lilla skolan till den stora innebar en hel del förändringar för mig. Jag gick från en kombinerad tjänst som klasslärare/speciallärare till att bara vara speciallärare med ansvar för runt 120 elever. Att ansvara och räcka till för så många elever kräver ett nära samarbete med klasslärare, bra rutiner för kartläggning och uppföljning. Det kräver att vi tidigt får syn på de elever som behöver mest och prioriterar hur vi skall fokusera när det gäller specialpedagogiskt stöd.

Innan läsåret startade funderade vi mycket över hur vi skulle kunna möta eleverna i åk 1 som börjar skolan med så skilda förutsättningar och erfarenheter. Genom tidig kartläggning kunde vi konstatera att det fanns elever som endast kunde ett fåtal bokstäver och andra som läste kapitelböcker. 
Mitt klassrum
Läshörnan









För att möta våra "ettor" där de befann sig valde vi att lägga två pass i veckan med grupper av elever indelade efter hur långt de kommit i sin läs- och skrivinlärning. Detta var inte några fasta grupper utan eleverna kunde glida lite emellan så att det blev bra för alla. Detta innebar att vi hade en grupp med läsare som kunde gå vidare och läsa olika texter i läsgrupper, skiva gemensamt, i par m m. Att vi hade en grupp som precis kommit igång med läsningen och som arbetade med att träna ordbilder, läsflyt m m och att vi hade en tredje grupp som vi kallade för kodknäckarna. De elever som när de började skolan inte kunde så många bokstäver och inte knäckt läskoden. Denna tredje grupp var mindre än de andra och vi valde dessutom att ha två pedagoger där. 11 elever på en lärare och en speciallärare gjorde att vi kunde möta eleverna på ett helt annat sätt och anpassa till varje liten individ. 


Under höstterminen kände vi ganska snart att det var bättre och mer naturligt att göra 4 grupper och att jag som fortfarande hade hand om "Kodknäckarna" fick hjälp av resurspersoner också. På det viset kunde vi anpassa undervisningen ännu ett snäpp och dessutom minska ner barnantalet i grupperna. Under mitt första år på denna större skola är det nog dessa pass och detta sätt att möta eleverna som har tilltalat mig mest. Jag har verkligen känt ren och skär glädje när eleverna ljudat så det stått härliga till i klassrummet och alla har varit motiverade till skolarbete. Mina kodknäckare har mötts av en väldigt strukturerad undervisning med ett återkommande arbetsschema som jag under året bara ändrat ytterst lite i då det fungerat så bra. Eleverna har arbetat med Ugglebok/Arbetsbok, Palinspel, Memory och dator. De har upplevt att de klarat av uppgifterna och jag har successivt kunnat försvåra innehållet men med samma verktyg. 

Mina kollegor vittnar om liknande upplevelser. Elever som är motiverade till olika uppgifter då de är anpassade efter där de befinner sig. Mindre tragglande i arbetsböcker, mer fri skrivning och textsamtal.

Vår oro inför detta arbetssätt handlade om hur eleverna skulle fixa att byta klassrum och pedagog, att gruppera skulle bli oflexibla och hur föräldrar skulle reagera. Eftersom vi haft dessa pass 2ggr/vecka på bestämda tider så var det bara en kort inkörsport för eleverna tills det var helt naturligt för dem att byta rum och lärare. Vi har under läsåret utvärderat elevernas arbete och kunskapsinhämtande och låtit elever flytta mellan grupper utifrån behov. På föräldramötet tidigt i höstas berättade vi om detta arbetssätt och sedan har föräldrarna fått följa arbetet i de olika grupperna på vår site. Vi har bara fått positiv respons.

Våra kartläggningsverktyg och utvärderingsverktyg detta läsår har bestått i Skolverkets bedömningsstöd och Legilexi. Läs mer här!  http://marietrapp.blogspot.se/2015/12/att-fa-syn-pa-och-folja-varje-elevs.html Efter att ha använt Legilexi under hela detta läsår fick vi ett mycket tydligt verktyg att visa för elever och föräldrar på vårens utvecklingssamtal. Genom Legilexi får vi syn på elevens hela läsutveckling. Den fonologiska medvetenheten, bokstavskännedom, avkodning, språkförståelse och läsförståelse. Eleven kan själv se sina framsteg i mycket tydliga staplar och diagram och dessutom finns förslag på vad nästa steg kan vara just för denna elev. Detta verktyg ger verkligen en bild av utvecklingen och tillsammans med Skolverkets bedömningsstöd som tydligt visar om eleven nått dit den förväntas i åk 1 tycker vi att vi har en mycket bra bild av varje elev inför starten i åk 2.