Innan läsåret startade funderade vi mycket över hur vi skulle kunna möta eleverna i åk 1 som börjar skolan med så skilda förutsättningar och erfarenheter. Genom tidig kartläggning kunde vi konstatera att det fanns elever som endast kunde ett fåtal bokstäver och andra som läste kapitelböcker.
 |
| Mitt klassrum |
 |
| Läshörnan |
För att möta våra "ettor" där de befann sig valde vi att lägga två pass i veckan med grupper av elever indelade efter hur långt de kommit i sin läs- och skrivinlärning. Detta var inte några fasta grupper utan eleverna kunde glida lite emellan så att det blev bra för alla. Detta innebar att vi hade en grupp med läsare som kunde gå vidare och läsa olika texter i läsgrupper, skiva gemensamt, i par m m. Att vi hade en grupp som precis kommit igång med läsningen och som arbetade med att träna ordbilder, läsflyt m m och att vi hade en tredje grupp som vi kallade för kodknäckarna. De elever som när de började skolan inte kunde så många bokstäver och inte knäckt läskoden. Denna tredje grupp var mindre än de andra och vi valde dessutom att ha två pedagoger där. 11 elever på en lärare och en speciallärare gjorde att vi kunde möta eleverna på ett helt annat sätt och anpassa till varje liten individ.
Under höstterminen kände vi ganska snart att det var bättre och mer naturligt att göra 4 grupper och att jag som fortfarande hade hand om "Kodknäckarna" fick hjälp av resurspersoner också. På det viset kunde vi anpassa undervisningen ännu ett snäpp och dessutom minska ner barnantalet i grupperna. Under mitt första år på denna större skola är det nog dessa pass och detta sätt att möta eleverna som har tilltalat mig mest. Jag har verkligen känt ren och skär glädje när eleverna ljudat så det stått härliga till i klassrummet och alla har varit motiverade till skolarbete. Mina kodknäckare har mötts av en väldigt strukturerad undervisning med ett återkommande arbetsschema som jag under året bara ändrat ytterst lite i då det fungerat så bra. Eleverna har arbetat med Ugglebok/Arbetsbok, Palinspel, Memory och dator. De har upplevt att de klarat av uppgifterna och jag har successivt kunnat försvåra innehållet men med samma verktyg.
Mina kollegor vittnar om liknande upplevelser. Elever som är motiverade till olika uppgifter då de är anpassade efter där de befinner sig. Mindre tragglande i arbetsböcker, mer fri skrivning och textsamtal.
Vår oro inför detta arbetssätt handlade om hur eleverna skulle fixa att byta klassrum och pedagog, att gruppera skulle bli oflexibla och hur föräldrar skulle reagera. Eftersom vi haft dessa pass 2ggr/vecka på bestämda tider så var det bara en kort inkörsport för eleverna tills det var helt naturligt för dem att byta rum och lärare. Vi har under läsåret utvärderat elevernas arbete och kunskapsinhämtande och låtit elever flytta mellan grupper utifrån behov. På föräldramötet tidigt i höstas berättade vi om detta arbetssätt och sedan har föräldrarna fått följa arbetet i de olika grupperna på vår site. Vi har bara fått positiv respons.
Våra kartläggningsverktyg och utvärderingsverktyg detta läsår har bestått i Skolverkets bedömningsstöd och Legilexi. Läs mer här! http://marietrapp.blogspot.se/2015/12/att-fa-syn-pa-och-folja-varje-elevs.html Efter att ha använt Legilexi under hela detta läsår fick vi ett mycket tydligt verktyg att visa för elever och föräldrar på vårens utvecklingssamtal. Genom Legilexi får vi syn på elevens hela läsutveckling. Den fonologiska medvetenheten, bokstavskännedom, avkodning, språkförståelse och läsförståelse. Eleven kan själv se sina framsteg i mycket tydliga staplar och diagram och dessutom finns förslag på vad nästa steg kan vara just för denna elev. Detta verktyg ger verkligen en bild av utvecklingen och tillsammans med Skolverkets bedömningsstöd som tydligt visar om eleven nått dit den förväntas i åk 1 tycker vi att vi har en mycket bra bild av varje elev inför starten i åk 2.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar