Genom högläsningen synliggörs tysta tankeprocesser genom att jag stannar upp i texten och visar hur jag tänker och hur jag använder olika förståelsestrategier. I mitt arbete som lärare har högläsningen blivit ett mycket viktigt verktyg för att visa eleverna hur man kan ta sig in i texter och förstå innehållet både på, mellan och bortom raderna.
Forskningsbaserade modeller
Vi bygger vår strukturerade undervisning i läsförståelsestrategier på några forskningsbaserade modeller hämtade från USA. De kallas reciprocal teaching, RT och transactional teaching, TSI och handlar om att man undervisar explicit i förståelsestrategier och att man som pedagog är vägvisare och stöttepelare. Dialogen om textens innehåll är viktigt och man når det genom att samtala strukturerat om texten med strategierna som hjälp.(Westlund 2010) RT och TSI bygger på 4 grundstrategier men i vår undervisning använder vi oss av fler strategier.
Redan i förskoleklass introducerar vi de läsförståelsestrategier som man har sett att goda läsare använder sig av; att förutspå, att utreda nya ord och uttryck, att ställa frågor, att se inre bilder och att sammanfatta. Vi konkretiserar dessa strategier genom att vi använder figurer som skall ses som tillfälliga tankestöd speciellt för lite yngre elever. Våra figurer är; Spågumman, Detektiven, Reportern, Konstnären och Cowboyen. Dessa ”Läsfixare” hjälper oss att samtala om textens innehåll på ett strukturerat sätt. Dessa Läsfixare hjälper också till att höja läsengagemanget och viljan att läsa vidare i texten. Jag har inte träffat ett enda barn som inte vill veta hur det kommer att gå efter att vi har förutspått texten tillsammans.
För mig är ”Reportern” något av en nyckelstrategi då vi genom att ställa frågor når olika nivåer i texten. När vi använder den strategin så händer någonting i klassrummet. Samtalet om textens innehåll får liv och kopplas till elevernas erfarenheter. -”Reportern gör så att jag får syn på hur andra tänker” uttryckte en 7-årig pojke och det är precis det som sker i klassrummet när vi ställer frågor och funderar ut svaren tillsammans i klassrummet.
I vårt klassrum ser vi det som jätteviktigt att förmedla ett kritiskt förhållningssätt till olika typer av texter och fakta. Inspirerade av den forskningsbaserade modellen QtA försöker vi alltid att få syn på författaren bakom texten och ifrågasätta hans/hennes auktoritet. -Vad vill författaren säga med texten? Varför använder författaren detta ord här? Skulle han/hon kunnat använda ett annat ord här? Vilket? På vilket vis hjälper författaren dig att skapa inre bilder? (Reichenberg, 2010)
Jag ser högläsningen som väldigt inkluderande eftersom alla barn och elever kan delta. Små som stora, elever med avkodningssvårigheter och elever med ett andra språk mfl. Eftersom samtalet om textens innehåll är viktigast så är dialogen och språket i centrum. Högläsningen är en viktig del i ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Under de år som jag har arbetat medvetet utifrån högläsningen har jag sett elever med specifika läs- och skrivsvårigheter blomma upp under dessa lektioner. Eftersom högläsningen inte är avhängigt avkodningen kan dessa elever delta genom att reflektera kring texten, ställa frågor, göra textkopplingar m m.
.JPG)
Att aldrig acceptera att jag inte förstår är viktigt och gör att vi måste stanna upp i texten och utreda ord och uttryck som är nya för oss. Dessa ord samlar vi i en ordbank som eleverna sedan får använda på en mängd olika sätt. Genom detta medvetna arbete med att uppmärksamma nya ord och ordens betydelse ökar vi våra elevers ordförråd, någonting som visat sig vara avhängigt om man skall förstå en text eller inte.
Olika texttyper
En annan oerhört viktig faktor för att elever skall kunna tillägna sig och förstå en text är att man utgår från tidigare erfarenhet och aktiverar förförståelse. Detta sker bl a genom att man använder förståelsestrategin att förutspå både på skönlitteratur men framförallt på sakprosatexter. Genom att leta ledtrådar i bilder, rubriker, bildtexter m m kan vi redan före läsningen veta oerhört mycket om vad det är för typ av text vi kommer att läsa och vad den kommer att berätta.
I vårt klassrum förekommer alla typer av texter, inte bara skönlitteratur och vi upplever att eleverna är oerhört hjälpta av att använda läsförståelsestrategier i alla ämnen på alla texter. Genom att läsa en texttyp och synliggöra textens uppbyggnad och särdrag skapas även en förutsättning att kunna skriva egna texter i samma genre. I vårt klassrum hör läsa och skriva ihop och läser vi exempelvis nyhetsartiklar, sagor, dikter m m så känns det som en självklarhet att låta eleverna även skriva sådana texter. Vi ger eleverna skrivuppgifter inspirerade av de texter som vi läser på lässtrategilektionerna. Innan eleverna skriver på egen hand skapar vi ofta en text gemensamt. Vi har upptäckt att detta arbetssätt har många likheter med Gibbons cirkelmodell, där man integrerar: tala, lyssna, läsa och skriva med ämnesinnehållet i undervisningen.Enkelt beskrivet bygger cirkelmodellen bygger på 4 faser:
# Fas 1 Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper
# Fas 2 Studera texter inom genren för att få förebilder
# Fas 3 Skriva en gemensam text
I vårt klassrum lämnas aldrig eleverna ensamma i sitt lärande. Genom att eleverna får diskutera, argumentera, delta, ingå, påverka, medverka och i ständig dialog med mig, sina kamrater och sig själva, delar vi upplevelserna av innehållet. Textsamtal ökar också elevernas delaktighet, då de varje lektion får tillfällen att uttrycka sig muntligt och lära av och med varandra. Ur den gemensamma läsningen får eleverna verktyg och läsengagemang som eleven kan ta med sig in i det självständiga läsandet.
Balanserad läs- och skrivundervisning
Högläsningen är ett oerhört viktigt verktyg för att skapa motivation, stimulans och läslust. Ett annat verktyg är att sätta in det som skall läras i ett större sammanhang och arbeta ämnesövergripande.
Caroline Liberg menar att de effektivaste programmen för att lära barn att läsa och skriva är så kallade balanserade program. Mest framgångsrika är de som balanserat ett funktionellt sätt med ett balanserat. Program som sätter in det som skall läras i ett större sammanhang som upplevs som meningsfullt av eleverna. När det behövs lyfter man ut särskilda färdigheter och moment och tränar dessa separat i strukturerade undervisningssammanhang. Samtidigt har arbetssättet visat sig passa oberoende var i läsutvecklingen eleverna befinner sig. (Artikel i Lärarnas nyheter)
Under flera år har vi på min skola försökt att arbeta mer ämnesövergripande genom att vi väver in kursplanens mål i No/So i svenskämnet. På min blogg hittar ni flera exempel på hur vi har arbetat på detta sätt.
Vårt tema om "Hjärtegrynet" är ett exempel på ett läs- och skrivutvecklingsprogram som sätter fart på barnens fantasi, väcker deras förväntan och skapar goda förutsättningar för inlärning.
I vårt tema om Hjärtegrynet arbetar vi oss igenom olika texttyper utifrån "Cirkelmodellen" vilket gör att vi skapar en strukturerad undervisning där vi lyfter fram och övar vissa färdigheter och moment. Vi ger eleverna strategier för både läsning och skrivning. På min blogg har jag berättat hur vi arbetat både med brev och med faktatexter. Andra texttyper som också blev aktuella under vårt ämnesövergripande tema var argumenterande text, instruktion och dikt. Genom att arbeta med olika typer av texter utifrån Cirkelmodellen sätter man även in arbetet med läsförståelsestrategier i ett större sammanhang. Det fyller en funktion att förutspå och fundera kring de genretypiska dragen, att titta vilka de ämnesspecifika orden är och hur texten är uppbyggd.
Läs mer här om hur vi lagt upp arbetet kring "Hjärtegrynet";
Oväntat besök
Att införliva Läsförståelsestrategier i den vanliga undervisningen
vikten-av-stödstrukturer-både-i-läsande och skrivande
http://marietrapp.blogspot.se/2014/09/stodstrukturer-i-lasa-och-skriva.html
Varje morgon kastade sig eleverna in i klassrummet för att se om någonting nytt hade hänt. Om ägget kläckts, om vi fått ett brev, för att se var vår larv varit under natten och om vår fjäril faktiskt lämnat oss. Spänningsmomentet och viljan till att kommunicera med denna lilla varelse, som bytte skepnad eftersom, skapade en oerhörd motivation till att både vilja veta mer, läsa och skriva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar