Att införliva läsförståelsestrategier i den vardagliga undervisningen i alla ämnen

I Studiehandledningen till "En läsande klass" skriver vi följande; Lektionsförslagen som vi presenterar i denna bok ska ses som en tillfällig stödstruktur för lärare för att de sedan ska kunna införliva arbetet med läsförståelsestrategier i sin dagliga undervisning. Denna undervisning kommer då att kunna ges i de ämnesområden och med de texter som är aktuella i den vanliga undervisningen i skolans alla ämnen.

Tänker att det vi just nu gör på Råby skola är ett verkligt exempel på detta. Vi arbetar för tillfället med ett ämnesövergripande arbete som vi kallar "Ägget". Om ni läst mitt senaste blogginlägg om vårt oväntade besök så vet ni att vi en dag i förra veckan fick ta hand om ett ägg. Detta ägg hade idag när vi kom till skolan kläckts och i korgen låg en liten grön larv. Vilken uppståndelse det blev i klassrummet och återigen var frågorna många. Så många att vi kom på att vi kanske kan skriva ett brev till mamman som lämnat äggen med larven i. Tillsammans pratade vi om hur ett brev är uppbyggt. Vi läste återigen mammans brev och därefter skapade vi ett gemensamt brev på smartboarden. För att få alla elever delaktiga och bli medvetna om hur ett brev kan vara uppbyggt fick eleverna sedan i grupper om 4 klippa isär meningarna och bygga ihop brevet igen tillsammans med illustrationer. Under arbetets gång blev det många fina diskussioner om vad är en mening är, i vilken ordning meningarna skall sitta o s v. Dessutom tränade eleverna på upprepad läsning då de läste meningarna om och om igen.                                                                                                                                      

Lektionen som följde var ett lässtrategipass och då tog vi tillfället i akt att läsa om de djur som vi tagit reda på lägger ägg och därefter kläcks till larver. Genom uteslutningsmetoden kom vi fram till att denna larv antingen skulle kunna komma från en skalbagge eller från en fjäril. Sagt och gjort så letade vi reda på två texter om dessa djur.På hemsidan till En läsande klass finns en fantastisk sökfunktion just för detta ändamål.                                                                                                  
  Text om Tordyveln         Text om Fjärilen

Vi började med att plocka fram våra förkunskaper samt tittade på bilder, rubriker, underrubriker för att kunna förutsäga vad texten skulle kunna berätta. Vi pratade också om till vilken texttyp dessa texter hör och vi läste sedan texterna tillsammans. Först läste vi om Tordyveln och lät alla läsfixarna vara med. Vi utredde ord, ställde frågor och så småningom plockade vi också ut nyckelord. Likadant arbetade vi med fjärilstexten och snart nog hade vi 2 spalter med nyckelord under resp. text på tavlan. Utifrån detta använde vi sedan VENN-diagrammet för att hitta likheter och skillnader om dessa djur och framförallt då med fokus på ägg och larver. Vi kunde konstatera att skalbaggens larver äter bajs och fjärilens larver äter blad. Eftersom vår lilla larv faktiskt hade knaprat i sig lite blad som låg i korgen så börjar våra tankar luta åt att denna larv faktiskt så småningom kommer att bli en fjäril.

Inte världens finaste VENN-diagram men ack så bra att ha som tankestöd  när vi reflekterar över två olika texter.

I morgon väntar ett nytt brev till eleverna, denna gång från larven. Vi kommer återigen att läsa och reflektera om innehållet. Därefter är det dags att låta eleverna skapa ett eget brev. Tala,lyssna, läsa och skriva blir naturliga delar i detta ämnesövergripande tema. Fortsättning följer....