"Självständigt läsande föds ur den gemensamma läsningen"

För mig har det alltid varit oerhört viktigt att vara medveten om att läsning består av flera delar och att vi måste vara mycket tydliga med vårt syfte i läsundervisningen. Eftersom jag undervisar de allra yngsta så är en mycket viktig del i min läsundervisning att få eleverna att knäcka läskoden. Att förstå den tekniska sidan av läsningen genom att kunna koppla ljud- bokstav, ljuda ihop ljuden till ord och så småningom automatisera färdigheten och då läsa med flyt. Denna process går väldigt snabbt för en del elever medan andra behöver mycket träning. Därför är det viktigt att både i skolan och i hemmet ge tid till att träna avkodning. Jag är ingen förespråkare av läxor men just läsläxan i syfte att automatisera läsningen brukar jag prata mig varm för. Avkodningsträning kan ske på många olika sätt och i dag finns många bra dataprogram som tränar denna färdighet. Att läsa samma text flera gånger kallas för upprepad läsning och just det har forskning visat på är gynnsamt för att utveckla avkodningsförmågan. För de elever med långsam avkodningsförmåga har jag använt materialet "Läsinlärning i 7 steg", "Rydaholmsmetoden","4 sagor", "M-G-programmet"," Läslådan" samt övningar ur "Lexia" m m. Eftersom det är tröttsamt, krävande och ganska mekaniskt att träna denna färdighet behövs variation i arbetsmaterial och program.

För att träna avkodningen i skolan schemalägger vi alltid parläsning ganska många veckor in på höstterminen. Genom parläsningen får läsaren en mottagare och det finns någon att diskutera ord och innehåll med. Så småningom använder vi parläsningen även i vårt lässtrategiarbete som är den andra delen i vår läsundervisning; att utveckla läsförståelse.

Vår medvetna strukturerade undervisning i att utveckla läsförståelse tar sin utgångspunkt i högläsningen.

I åk 1 har vi en läslära som vi utgår ifrån. Under flera år har vi haft ABC-klubbens material men skall i år pröva läseboken om Vips. Det som är så tilltalande i båda dessa material är att man utgår från en gemensam högläsningsbok och att eleverna därefter får öva sin avkodning på en text där innehållet redan är känt. Utifrån högläsningsboken introducerar vi våra Läsfixare. Vi har sedan 2-3 lässtrategipass/vecka där vi följer arbetsgången i ELK. Texterna vi använder då kan vara hämtade från ELK men också från en högläsningsbok som vi valt.

Nytt för i år är att vi kommer att arbeta ämnesövergripande med SV/SO/NO. Vi har en 3-års plan för vårt arbete mot kursplanens mål i SO/NO och de områden vi skall avhandla i år samkör vi med svenska.Vi har valt att lyfta fram olika förmågor under olika veckor och även kopplat detta till olika texttyper. På våra 3 långa pass som vi har varje vecka kommer vi att läsa olika typer av texter med lässtrategierna som hjälp, vi kommer att skriva texter utifrån Cirkelmodellen och självklart varva arbetet med föreläsningar, grupparbete och pararbete. 

Vi har även två  IUP-pass inplanerade varje vecka och då är det elevens egna mål som är i fokus när det gäller svenskämnet. Eleven kan då läsa och skriva olika texter oftast tillsammans med kompis. Material som vi har använt oss av här är mycket skiftande men IT-verktygen har en framträdande roll.

I vårat klassrum lämnas ingen elev ensam i sitt lärande och i sin läsning. De stunder vi har med tyst läsning kopplas till en uppgift eller en läslogg. Ofta är det också en fortsättning på någonting vi har läst gemensamt först. Min filosofi liksom Ann-Marie Körlings är att det självständiga läsandet föds ur den gemensamma. Genom att läsa och samtala om text skapas ett intresse för innehållet och eleverna får ett läsengagemang och vilja att ta sig in i böcker.