Lässtrategier som en del i en språkutvecklande undervisning

En regnig eftermiddag behövdes för att jag skulle öppna Hanna Stehagens bok ”Språk i alla ämnen” som legat på skrivbordet sedan sommarlovet började. Nu har jag både öppnat den och läst den och blivit så där lyrisk som man bara kan bli när man läser någonting riktigt, riktigt bra. Det är underbart när någon annan sätter ord på ens tankar och på ett mycket enkelt konkret sätt beskriver det man själv vill förmedla med sin undervisning.

 I bokens första kapitel beskriver Hanna det som utgör grunden i en språkinriktad undervisning.

• -          Initiera och ge utrymme för diskussioner och låt eleverna interagera kring texter.
• -          Tillåt hög elevaktivitet och elevinflytande på lektionerna
• -          Motivera eleverna genom att utgå från deras förkunskaper
• -          Ge rikligt med exempel, mallar och strategier för att läsa och skriva inom olika texttyper i olika ämnen.
• -          Integrera läsande och skrivande i alla ämnen, skapa förståelse för olika texters struktur samt uppmärksamma textens specifika ordförråd.
• -          Praktisera formativ bedömning

Hanna presenterar också två  modeller för planering och genomförande av en språkinriktad undervisning.  SIOP, den första modellen är som en slags checklista och stödstruktur när man skall planera lektioner, arbetsområden m m. Modellen innebär att läraren har klart definierade mål sk språkliga mål -  se nedan! 

SIOP lyfter fram vikten av att ge eleverna möjlighet att tala, lyssna, läsa och skriva inom varje område.

Den andra modellen som Stehagen lyfter fram är Cirkelmodellen där eleverna genom en tydlig och strukturerad arbetsgång får strategier till det egna skrivandet.  Enkelt beskrivet  bygger cirkelmodellen  på 4 faser:

# Fas 1 Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper

# Fas 2 Studera texter inom genren för att få förebilder

# Fas 3 Skriva en gemensam text

# Fas 4 Skriva en text individuellt eller i par

I det tredje kapitlet skriver Stehagen om lässtrategier och utgår då från reciprok undervisning med de fyra grundstrategierna. Hon ger många praktiska exempel på hur hon planerar ett arbetsområde utifrån syfte, mål och arbetssätt. Hon  knyter ihop cirkelmodellen med olika lässtrategier och visar på hur detta kan gå till.

Även om Hanna Stehagen undervisar äldre elever så ser jag många likheter med den undervisning som pågår i vårt klassrum och de tankar som ”En läsande klass” bygger på.

Tanken med En Läsande klass och de lektionsplaneringar vi har skrivit är att de ska fungera som en stödstruktur för att införliva ett förhållningssätt /arbetssätt för hur man kan angripa och samtala om olika typer av texter. I förlängningen är tanken att man skall använda de texter som är aktuella i den egna undervisningen i ALLA ämnen. Vår studiehandledning vilar på tre ben; Högläsning, Strategier och Samtal där texten och textens innehåll är det viktigaste.

 Vi har överhuvudtaget inget ensamarbete eller enskild läsning i projektet. Genom att samtala om textens innehåll med strategierna som stöd skapas ett läsengagemang hos eleverna, som förhoppningsvis i förlängningen leder till ökad läslust.

I vår studiehandledning visar vi på några exempel hur vi kopplar ihop läsa och skriva. På min blogg ger jag ännu lite mer exempel på detta. 

http://marietrapp.blogspot.se/p/lasa-och-skriva-hor-ihop.html  

Det finns många gemensamma nämnare mellan  den språkinriktade undervisningen som Stenhagen presenterar och En läsande klass. Undervisningen bygger på dialog och diskussion, vi utgår från elevernas förkunskaper, vi ger eleverna strategier för att ta sig in i texter och vi kopplar läsförståelsestrategier just till Cirkelmodellen. Se sid 95 i studiehandledningen.

Det jag framförallt tar med mig från Stehagens bok är att föra in de språkliga målen i våra LPP. Genom att vi för in språkmål fokuserar vi på de förmågor som vår kursplan lyfter fram. Denna  översikt hittade jag på facebooksidan "The Big Five". Pedagogen som ligger bakom denna fina översikt är Annika Lennartsson. 

Att utforma språkliga mål utifrån dessa förmågor och föra in dem i vår planeringar, LPP känns jätteviktigt. Genom att göra det tydliggör vi både syfte och mål för oss själva och för eleverna. Dessutom ger en tydlig planering utrymme för tydlig återkoppling och bedömning. Det skapas ett användbart underlag för formativ bedömning.

 Tycker man att detta med språkliga mål kan vara svårt att förstå sig på har Anna Kaya gjort 3 små filmer om detta.  

Språkliga mål. Vad och varför?    

Hur sätter jag språkliga mål? 

 Hur börjar man?

Genom att läsa Hanna Stehagens bok så kände jag att ännu en pusselbit föll på plats och att arbetet med läs- och skrivstrategier blir en del i ett språkutvecklande arbetssätt.