Att arbeta åldersintegrerat med läsförståelsestrategier.

Eftersom vi som har skrivit handledning för åk 1-3 i En Läsande klass undervisar på en mycket liten skola med åldersintegrerade klasser ville vi göra ett material som går att använda både med årskurshomogena och årskursblandade klasser. Du följer därför samma lektionsplanering i alla tre årskurserna, men texterna blir längre/svårare och din roll som samtalsledare kommer att minska i takt med att eleverna blir mer förtrogna med lässtrategierna. Samma textgenrer och teman används i de tre årskurserna, både för att du ska kunna arbeta årskursintegrerat och för att ni ska kunna samlas kring ett tema eller en genre på skolan. Tänk vilka häftiga litteratursamtal det kan bli i korridorerna när alla arbetar med t. ex. fantasy eller nyheter samtidigt! Naturligtvis kan du byta texter mellan årskurserna som du tycker passar dig och din elevgrupp eller arbeta med texter som är aktuella i din övriga undervisning.

När vi introducerar läsförståelsestrategierna så gör vi det genom högläsning och då är det fullt möjligt att ha en åldersintegrerad grupp elever. Alla elever deltar utifrån sin förmåga och elever som tycker det är svårt att ställa frågor, sammanfatta m m får inspiration och ideer från sina kamrater. Jag har elever i åk 1 som är fantastiska förebilder för sina äldre kamrater. Att arbeta med läsförståelsestrategier är inte åldersrelaterat utan fungerar i både små och stora grupper med elever i olika åldrar.

Successivt så vill vi att eleverna skall överföra strategianvändandet på den egna läsningen i grupp eller i par och då behöver man tänka till lite kring läskompisar och läsfixargrupper. I flera blogginlägg har jag visat på hur detta arbete kan se ut. Första gångerna eleverna får kliva in i läsfixarrollen i grupp så bygger vi även det på högläsningen så att det inte blir avhängigt vilken avkodningsförmåga eleven har. Läs gärna här; http://marietrapp.blogspot.se/2014/02/att-kliva-in-i-rollen-som-lasfixare.html. Som ni förstår fungerar även detta att göra i åldersblandade klasser.

Nästa steg är att låta eleverna läsa texten själva i gruppen och då kan det se ut så här; http://rabyskolan2014-15.blogspot.se/2014/03/lasandets-gladje.html. På dessa lektioner är inte syftet att förbättra avkodningen så svaga läsare tvingas aldrig att läsa högt i grupp utan bara de elever som själva vill läsa högt gör det. Eleverna blir snabbt självgående i dessa läsfixargrupper och då har du som pedagog möjlighet att samla de elever som behöver mer stöd än de andra med lässtrategiarbetet. På det viset har du möjlighet att individualisera arbetet och anpassa både efter grupp och individ.

När det gäller parläsningen tycker vi det är viktigare än annars att ha jämna läskompisar så att avkodningen ungefär ligger på samma nivå. Då handlar det om att både träna flyt och förståelse.Eftersom vi har valt att alla årskurser utgår från samma tema i ELK i åk 1-3 öppnas stora möjligheter att hitta texter på rätt nivå inom gruppen. Ofta har vi texter för olika årskurser uppkopierade och låter då eleverna arbeta i par och då finns det 15 olika texter att välja mellan varje vecka.

Lite tankar om forskningsbakgrund och redigering

Nu skriver jag som pedagog rakt från hjärtat utifrån de påståenden och inlägg som har tillkommit på vår facebookssida under dagen. Jag tycker det är jättetråkigt att man ser projektet En Läsande klass som någonting som inte vilar på vetenskaplig grund. Det första vi började med när vi fick uppdraget att dela med oss av vår undervisning var att läsa vetenskapliga rapporter, böcker av Westlund, Lundberg, Reichenberg mfl. Vi hade läst dem tidigare men nu blev det verkligen en djupläsning. Vi strukturerade upp våra lektionsplaneringar utifrån den forskningsteori vi läst. Vi bollade tankar och ideer med flera olika forskare och tillsammans skrev vi en metoddel som både Westlund och Reichenberg har tagit del av.

I vår metoddel skriver vi att våra planeringar UTGÅR från modellerna RT, TSI och QtA. Vi skriver att RT och TSI utgår från FYRA grundstrategier; att förutspå, att ställa frågor, att reda ut oklarheter och att sammanfatta. Vi skriver tydligt att VI HAR LAGT TILL en strategi - att skapa inre bilder utan att påstå att den hör till RT. Det är vi pedagoger som har valt att lägga till en strategi eftersom vi så ofta använder den strategin i vår undervisning. Vi kallar inte "En läsande klass" för EN metod som bygger på EN forskningsbaserad modell utan mer som ett förhållningssätt till texter med dialogen i centrum. Vi delar med oss av den undervisning som förekommer i våra klassrum – inget annat!

 Lektionsförslagen som vi presenterar i studiehandledningen ska ses som en tillfällig stödstruktur för lärare för att de sedan ska kunna införliva arbetet med läsförståelsestrategier i sin dagliga undervisning. Denna undervisning kommer då att kunna ges i de ämnesområden och med de texter som är aktuella i den vanliga undervisningen i skolans alla ämnen.

Texterna som vi har valt och lektionsplaneringarna vi har skrivit ska ses som förslag på hur man kan arbeta .Låt dig inspireras, men gör detta material till ditt eget genom att testa, lägga till och dra ifrån som det passar dig och din klass/grupp.

Det vore helt fantastiskt om forskare kunde följa projektets utveckling löpande och kommentera metodik och didaktik. Att vi alla  hjälps åt så att forskningsteori och praktik möts. En väg att gå kan ju vara det som Toura Hägersten för fram; ” Att börja arbeta med ELK:s material i undervisningen och parallellt djupläsa Barbro Westlunds avhandling kan vara en väg att gå. Till avhandlingen finns nu en utmärkt studiehandledning som stöd för lärare att arbeta med avhandlingen i studiecirkelform: http://www.nok.se/.../Att-bedoma-elevers-lasforstaelse/ Det kan vara en väg att gå för att försöka arbeta med sin egen teoretiska bakgrund.”

Någonting som också vore fantastiskt spännande är det Anna Kaya ger förslag på. Att man genomför en longitudinell studie där man följer skolor som använder ”En läsande klass” för att arbeta mer strukturerat med läsförståelsestrategier och undersöker vilka resultat man når med arbetssättet.

Under hela året när vi skrivit ner våra lektionsplaneringar har vi haft två fantastiska erfarna läromedelsredaktörer som granskat alla texter vi har skrivit, både handledning, arbetsblad, modellektioner, läsloggar m m. Jag blev helt förtvivlad när du Rolf skrev att språkligt bristfälliga texter sprids till tusentals elever i vårt land. Nu har jag förstått att det inte är våra texter på hemsidan du syftar på utan de texter som publicerats under filer i facebookgruppen. Dessa dokument har vi endast skapat ett fåtal och ingen redaktör har tittat på dem. Vi får helt enkelt fundera hur vi skall förhålla oss till dessa texter. 

Marie Trapp

Vår gemensamma storbok

Eftersom vi kommer att avsluta terminen med en studieresa till Junibacken där vi bl a ska se en teater om Nelly Rapp så har vi under några veckor haft en Nelly Rapp bok som högläsningsbok. Boken heter "Sjöodjuret" är skriven av Martin Widmark och handlar om hur monsteragent Nelly upptäcker och försöker hjälpa en sjöodjursunge att komma ut till havet till sin mamma. Alltid när vi tar oss an en text så använder vi våra läsförståelsestrategier, så även i detta fallet men vi ville att det skulle bli mer än bara diskussion denna gång.Vi ville även dokumentera våra tankar och ideer.

Vi valde därför att göra en storbok(A3-papper) tillsammans där vi dokumenterade hur vi använt de olika läsförståelsestrategierna. 

Eleverna fick fundera över vad de trodde att boken skulle kunna   handla om utifrån titel och bilder. Därefter fick de skriva ned sina förutsägelser och vi klippte och klistrade in dessa i vår gemensamma storbok. Vid varje kapitels början gjorde vi likadant och ibland även mitt i kapitlet utifrån bilder. Eleverna fick ibland skriva själva  och ibland skrev vi gemensamt på smartboarden.

På en sida i boken fick vi se hur slussvaktarna stoppade sömnmedel i kyckling. Oj, vad våra Spågummor fick arbeta! Förslagen vad de skulle använda kycklingen till var jättemånga. På en annan sida fick vi se hur slussvaktarna petade i vattnet med långa käppar. Jättekonstigt och självklart var vi tvungna att förutspå.

Eftersom några av våra elever redan läst boken fick de den stora uppgiften att utreda oklarheter under läsningen. När vi utrett orden fick denna lilla grupp i uppgift att dokumentera ordens betydelse och därefter klistrade vi in förklaringarna i vår gemensamma storbok.

                                                             
 Kanal - det är som en väg för båtar.

Sluss - är en hiss för båtar

Vår storbok blev väldigt fin och det var roligt att dokumentera lässtrategiarbetet på ett annat sätt än det vi brukar använda oss av.

Läskonferensen i Stockholm och Barbro Westlunds brandtal

I fredags hade jag den stora äran att få föreläsa på en Läskonferens i Stockholm. Före mig på scenen var Barbro Westlund som i sin egenskap av forskare höll ett brandtal kring riskerna med strategiundervisning och faran med projekt som "En läsande klass". Risken är stor menade hon att pedagoger tar den enkla vägen och ser "En läsande klass" som en receptbok. Att man följer lektionsplaneringar utan att reflektera över det man gör. Att pedagoger befinner sig i "the comfort zone" och vi i framtiden kommer att se elever som blir sittande med övningar och stenciler istället för att samtala om text på djupet.
 - Att undervisning i läsförståelse blir en isolerad färdighetsträning.

Westlund berättade om fallgroparna och menade att det inte finns EN läsförståelsemodell och inte EN forskning. Hon framhävde den skickliga pedagogen som det bästa bedömningsverktyg och den som skall göra de viktiga didaktiska valen. Det kan ingen annan göra åt dig! Att utveckla en läsförståelse är komplext och det krävs ett känslomässigt engagemang. Det är pedagogen som måste välja de texter som han/hon tycker engagerar och väcker någonting hos honom/henne. Det kan ingen annan göra!

Jag håller med Barbro Westlund i mycket och jag förstår hennes oro men vi har aldrig någonsin sett "En läsande klass" som en receptbok och hoppas verkligen inte att pedagogerna runt om i landet ser det så.

I vår gemensamma inledning i studiehandledningen skriver vi;

Texterna som vi har valt och lektionsplaneringarna vi har skrivit ska ses som förslag på hur man kan arbeta.
Låt dig inspireras, men gör detta material till ditt eget genom att testa, lägga till och dra ifrån som det passar dig och din klass/grupp

I vår inledning till åk 1-3 skriver vi; 

Lektionsförslagen som vi presenterar i denna bok ska ses som en tillfällig stödstruktur för lärare för att de sedan ska kunna införliva arbetet med läsförståelsestrategier i sin dagliga undervisning. Denna undervisning kommer då att kunna ges i de ämnesområden och med de texter som är aktuella i den vanliga undervisningen i skolans alla ämnen.

Vi vill heller inte att man ser "En läsande klass" som en metod utan ett förhållningssätt till texter. Forskare Christina Olin Scheller som också föreläste på Läskonferensen för fram ett arbetssätt som hon kallar "Dialogisk strategiundervisning". Att man använder strategierna som stöd och för att skapa struktur i textsamtalen. Hon presenterade 7 olika strategier som de har använt på skönlitterära texter. Detta arbetssätt har många likheter med den undervisning som förekommer i våra klassrum och som vi delar med oss av i Studiehandledningen "En läsande klass".Vår undervisning vilar på 3 ben; högläsninge, strategier och dialog. Vi har precis som Christina Olin Scheller fler strategier än de 4 som RT utgår ifrån och vi har liksom henne valt att arbeta med strategin visualisera/se inre bilder. Vi skapade Konstnären för att vi pedagoger som skrivit studiehandledningen tycker att denna strategi är viktig och för att vi använder den mycket i vår undervisning.

Barbro Westlund förde också fram faran att fastna i figurerna och att strategianvändningen blir instrumentell. I vårt förord till En läsande klass skriver vi att lässtrategierna skall fungera som mentala verktyg för ökad förståelse. På varenda föreläsning berättar vi att "Lässtrategier används för att ge tillfälliga stödstrukturer för tänkandet." "De är inget mål i sig." "Målet är att på djupet förstå det man läser." Det är Westlunds egna ord som vi har tagit fasta på och citerar. På varenda sida i handledningen åk 1-3 skriver vi dessutom att det är viktigt att diskutera tankar och frågeställningar som kommer upp även om de inte hör till just denna strategi.

Varje lektionsplanering inleds med ett tydligt syfte där vi också förklarar varför vi har valt de texter som vi har valt. Texterna har valts med omsorg för att skapa engagemang och för att passa till en viss strategi. Texterna skall ses som ett smörgåsbord där man väljer och vrakar och tar det som passar en själv och sin egen undervisning.

Barbro Westlund är orolig för hur detta projekt skall landa och det respekterar jag. Vi skall göra allt som står i vår makt att det landar rätt. Genom olika verktyg kan vi förhoppningsvis påverka;
-Cirkelstöd
-Föreläsningar
-Facebookgruppen
-Filmer från UR
- Blogg


Vår förhoppning är att detta projekt skulle kunna leda till;

Skapa ett gemensamt språkbruk - 
ett metaspråk för både lärare och elever.

Ge elever rika lärtillfällen att träna läsförståelse - 
börja så tidigt som möjligt.

Ge pedagoger i alla ämnen möjlighet att stödja elevernas utveckling av läsförståelse genom att använda olika genrer och texttyper. 

Ge eleverna verktyg att på djupet förstå en text genom att pedagogen tänker högt och låter ansvaret successivt övertas av eleverna under lärarens vägledning.

Genom att samtala kring bra, engagerande texter  skapa ett läsengagemang hos eleven som förhoppningsvis resulterar i ökad LÄSLUST

Marie Trapp

Bildpromenad med Läsfixarna

Häromdagen var jag på Skolverket för att diskutera Läslyftet och då var det en pedagog som berättade om hur hon brukar använda bilderböcker för att gå på "bildpromenad". Tillsammans med eleverna läser man bilderna före man läser texten både för att skapa förförståelse och intresse. Begreppet är myntat av Ann-Marie Körling och hon beskriver tillvägagånssättet på sin blogg.
http://korlingsord.se/archives/37931

Jag tänkte att detta måste jag testa och sagt och gjort så letade jag upp en av våra fina pdfer i "En läsande klass". Ett textutdrag hämtat från Moni Nilssons bok " Bästa vänner" som är en lättläst bok med många fina bilder. Jag tog upp pdf-utdraget på vår smartboard och visade inte eleverna första sidan utan den sida som följer där vi kan se två barn stå på en balkong med en fantastisk utsikt. Textutdraget med tillhörande bilder hittar ni här; http://enlasandeklass.se/wp-content/uploads/2014/03/basta_vanner.pdf

Eleverna fick  förutspå vad boken skulle kunna handla om utifrån bilden med balkongen och förslagen var många.

Jag berättade att vi tillsammans skulle läsa boken men inte genom texten utan genom bilderna men  att de ändå skulle använda sig av sina Läsfixare. Vi tittade noga på varje bild och kunde genom ledtrådar i bilderna reflektera över vilka personerna var, hur de kände sig och vad som hände.(Cowboyen). Vi kunde förutspå utifrån ledtrådar i bilderna och framförallt kunde vi ställa frågor på texten.

 Denna text är vald med syfte att träna på att ställa frågor bortom raderna och faktiskt var det många sådana frågor som eleverna ställde. Men eleverna ställde även frågor på raderna  (svaren går att hitta i bilden) och mellan raderna.
- Varför ser pojken så ledsen ut?
- Varför är han alldeles själv i sandlådan?
- Varför har flickan änglavingar?
- Vem är farbrorn som rotar i soptunnan?
- Har du känt dig utanför någongång?
-Har du fått en boll i ansiktet någon gång? Hur känns det?

Bara utifrån bilderna kunde vi förstå berättelsen på djupet och diskutera innehållet. När vi promenerat klart bland bilderna fick eleverna fundera över vad boken skulle kunna tänkas heta. Även här kom det många skiftande förslag. "Att vara utanför", "Att få en vän" m m och såklart var eleverna otroligt nyfikna på vad titeln på boken var och de ville förstås även höra vad texten hade att berätta. Jag högläste texten och nu fick även Detektiven göra en insats eftersom det i texten fanns ord som var nya och behövde utredas. Hovmästare utredde vi exempelvis genom att läsa om och förstå utifrån sammanhanget. Eleverna och även jag tyckte att bild och text kompletterade varandra och att detta var ett annorlunda men riktigt roligt sätt att närma sig en text på. Så passa på att gå på bildpromenad med Läsfixarna ni också!

Lässtrategilektion i ämnet Idrott och hälsa - Allemansrätten

I vår kursplan för ämnet idrott och hälsa står det i det centrala innehållet att eleverna i åk 1-3 ska känna till Allemansrättens grunder. Nu på våren kändes det som ett ypperligt tillfälle att ge eleverna möjlighet till det. Vi valde att göra det i form av en friluftsdag i vår skolskog. Som inspiration använde vi ett fantastiskt material som "Håll Sverige rent" har gett ut. Med Det stora Örnäventyret kan eleverna lära sig mer om allemansrätten på ett lekfullt och engagerande sätt genom värderingsövningar, aktiviteter och lekar. Det finns även kopplingar till det centrala innehållet i flera kursplaner i läroplanen för grundskolan. Utbildningsmaterialet riktar sig till årskurs 1-6. Här hittar man materialet:
 http://www.hsr.se/sites/default/files/content_media/ornaventyret_20130219_webb_1.pdf .

För att eleverna skulle få en teoretisk bakgrund före friluftsdagen planerade vi ett lässtrategipass med en text om Allemansrätten som Naturvårdsverket har gett ut. Texten finns i två versioner men vi valde den lite svårare då man tillsammans klarar att läsa och förstå texter som ligger lite ovanför elevernas nivå. Här finns texten;  www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-8521-6.pdf

Före läsningen plockade vi fram Spågumman och eleverna fick utifrån bild, rubrik,underrubriker och bildtexter fundera över vad det var för text vi hade framför oss och vad den kunde tänkas berätta. Eleverna fick också berätta om sina förkunskaper i ämnet. Redan i titeln var vi dessutom tvungna att plocka fram Detektiven och bena ut ordet Allemansrätt.

Därefter uppmanade jag eleverna att fortsätta ha sina Läsfixare påkopplade och vid varje lässtopp utredde vi nya ord, ställde frågor på olika nivåer och plockade ut nyckelord.
Våra elever har blivit fantastiskt duktiga på att använda Reportern och frågorna haglade fram i klassrummet.
- Varför måste man  ta med skräpet hem?
- Var får man elda?
- Varför får man inte elda på bergshällar?
- Varför får inte hundar springa lösa mellan vissa datum o s v.
Reportern är min absoluta favoritfixare. Jag upplever att man genom att ställa frågor på olika nivåer når in i texten och skapar ett intresse för vad texten vill berätta. Ännu mer i skönlitterära texter men även i faktatexter. Jag ser det därför som oerhört viktigt att man ger denna strategi ordentligt med tid när man introducerar den och ser till att alla elever verkligen förstår de olika frågenivåerna.
Efter att vi läst, utrett ord och ställt frågor plockade vi fram Cowboyen vid varje litet stycke. Eleverna fick föreslå nyckelord och även här upplever jag att träning ger färdighet. Eleverna kommer inte längre med förslag på hela meningar eller ord som inte är så innehållsrika. De har lärt sig vad ett nyckelord är och här kommer de begrepp som jag redan före läsningen tänkt ut att jag vill att eleverna skall få med sig.
* inte skada, * inte förstöra,*inte störa*  skräp, * eld, * lämplig plats, *fridlysta mfl. Dessa nyckelbegrepp skrev jag upp på tavlan och tillsammans läste vi igenom dem ännu en gång när texten var läst och bearbetad.

När vi har arbetat med faktatexter har vi varit noga med att berätta för eleverna att det ibland  krävs vissa förkunskaper för att kunna förstå och för att kunna skapa en inre bild av det lästa. Helt spontant var det en elev som uttryckte följande efter att ordet orkide nämnts som en fridlyst blomma; "Min Konstnär kan inte arbeta eftersom jag inte vet hur en orkide ser ut". Sagt och gjort var vi ju tvungna att googla fram en bild på denna fina blomma.. Jag är fascinerad över att eleverna när de får verktyg faktiskt kan gå utanför sig själva och kräva av texten (författaren) eller bilderna (illustratören) att ge dem den kunskap de behöver. Att de ibland kan få fundera över vilka bilder de tycker fattas i texten.

Både Elisabeth och jag känner att vi skulle haft med detta mer i vår studiehandledning. Vilken användning du faktiskt har av bilderna i en faktatext. Hur avgörande de  är för att ge förförståelse och möjlighet att förstå alla nya ord och begrepp. (P g a just detta är vi både frustrerade och ledsna att en del illustratörer har sagt nej till att vara med i projektet men det är ingenting som vi kan påverka tyvärr.)

I skolskogen på friluftsdagen fick sedan eleverna användning för sin nyvunna kunskap och sina nya begrepp. På 3 stationer fick de praktisera Allemansrätten samtidigt som de fick diskutera rättigheter och skyldigheter som man har i skogen. Vi gjorde upp eld, byggde kojor och plockade skräp och funderade över nedbrytningsprocessen hos olika föremål. Som avslutning lekte vi 36:an där eleverna i grupp får ta sig an olika frågor och tillsammans berätta det rätta svaret för en vuxen. Återigen fick de använda begreppen och jag måste nog våga påstå att våra elever faktiskt har koll på Allemansrätten efter detta!

Lässtrategilektion i förskoleklassen

Under förskoleklassåret får våra elever stifta bekantskap med  Läsfixarna framförallt genom de fantastiska berättelserna av Mats Wänblad som man hittar i högläsningsboken Lyckostjärnan.

Berättelserna fångar eleverna och inbjuder till samtal. Ett kapitel heter "Skolbesök" och handlar om när Asta, Bea och Cesar skall hälsa på sin blivande fröken i åk 1. Detta kapitel har vi valt att ha med i projektet "En läsande klass" och ni hittar lektionen under tema skola lekt.nummer 93 åk 1. När vi läser texterna i Lyckostjärnan så inleder vi alltid med att titta på de samtalsbilder som hör till materialet och passar då på att plocka fram "Spågumman". Utifrån samtalsbilden och rubriken på kapitlet förutspår vi vad kapitlet kommer att handla om.

Bea inlåst på en toalett

Efter att vi har förutspått uppmanar jag eleverna att räcka upp handen om deras Detektiv reagerar på något nytt ord eller uttryck. Jag läser texten högt med inlevelse och stannar vid lässtoppen. Vid våra lässtopp utreder vi de ord som eleverna reagerat på, ställer frågor på det lästa och förutspår vad som kommer hända härnäst. Just denna text är fantastiskt bra att använda till just Spågumman, att stanna upp och förutspå vad som kommer att hända. Eleverna kan dessutom ofta göra textkopplingar till den situation som uppstår för Bea inne på toaletten.De flesta har på ett eller annat sätt blivit inlåsta någon gång.

 Jag blir väldigt berörd av denna text och är faktiskt nära till tårarna när Bea i sin förfärliga situation  t o m blir utskälld av en sån viktig person som rektorn. Texten har ett underliggande budskap att även vuxna  kan bete sig illa och att vuxna också ibland är tvungna att be barn om förlåtelse. Jag upplever att denna text skapar förutsättningar för ett jättefint samtal lärare och elever emellan.

Efter att vi har läst färdigt kapitlet är det dags att plocka fram Cowboyen. Även här har författaren till detta genomtänkta material bidragit med någonting som jag skulle vilja se mer av, nämligen sekvensbilder kopplade till textens innehåll. I materialet finns 6 olika sekvensbilder som eleverna får klippa ut och lägga i rätt ordning. Utifrån dessa bilder får eleverna sedan sammanfatta texten för varandra. 

Eleverna tränar sig i att återberätta med en röd tråd genom att utgå från vad som händer först, sedan och till sist.