Parläsning - en väg till både förbättrad avkodning och förståelse

Olika sorters läsning behöver representeras i undervisningen. Egen läsning, parläsning, gruppläsning, läsning av skönlitteratur och läsning av faktatexter m m. Det är inte det ena eller andra utan att kunna skapa en balanserad läsundervisning som är utmaningen. För mig är det oerhört viktigt att alltid vara klar över vilket syfte vi har med läsningen och läsundervisningen och periodvis fokuserar vi på olika typer av läsning. Periodvis har vi en högläsningsbok som vi djupdyker i och samtalar strukturerat utifrån. Periodvis har vi parläsning med syfte att både förbättra avkodningen men också att eleverna får träna sig i att reflektera och samtala kring text tillsammans med en kamrat. Eftersom vi har en klass med 28 elever från åk 1-3 så har vi en stor spännvidd och även parläsningen måste individualiseras så gott det går. När syftet är att träna avkodning delar vi med fördel in eleverna efter deras läshastighet.  Elever i åk 1 och även en del elever i högre årskurser kan ha avkodningsträningen som främsta syfte under parläsningen och då har vi inte blandat in några loggar eller samtalsfrågor utan istället uppmanat dem att stanna upp i sin läsning och samtala utifrån våra fem förståelsestrategier. För att påminna eleverna om att göra lässtopp har dessa elever en läslinjal där "Läsfixarna" är illustrerade
http://www.enlasandeklass.se/wp-content/uploads/2014/06/laslinjal.pdf  

Elever som läser med flyt och kan fokusera mer på förståelsen och även använda skrivandet som en förstärkning av strategianvändandet har olika typer av läsloggar. Vi använder dels de som vi tagit fram i projektet "En läsande klass" men också loggar som Natur och Kultur gett ut samt en logg hämtad ur ett material som heter "Läsa med flyt". För att skapa en motivation till parläsningen har vi många titlar med böcker av två exemplar som eleverna kan välja utifrån. Vi bokpratar och inspirerar före en period med parläsning för att skapa engagemang och lässug. Inte bara vi pedagoger bokpratar utan även eleverna tipsar varandra på olika sätt. Någonting som har varit väldigt uppskattat är att göra digitala boktips i Animoto.

Att vi valt att läsa i par är för att eleven ska få mycket lästräning och talutrymme i samtaletkring det lästa. Vi ser det som viktigt att eleverna kan följa med i texten även när kompisen läser och har därför två exemplar av samma bok.Trots vår litenhet har vi ett fantastiskt litet skolbibliotek och en bokbuss som kommer till oss regelbundet. Tillgång på bra böcker på rätt nivå är en förutsättning för ett läsande klassrum.

När vi fokuserar på parläsning en period har vi 3-4 tillfällen i veckan på ca 30 min. Då läser eleverna högt för varandra i par, stannar upp vid nya ord, reflekterar över innehållet men framförallt lästränar. De elever som inte knäckt läskoden tränar på kopplingen ljud-bokstav genom dataprogram, Lycko och olika spel. Här skapas möjlighet att sitta ner med varje elev och verkligen "gnugga" fonem-grafem, syntes och analys. Vi använder i detta avseende ett fantastiskt material som heter "Läsinlärning i 7 steg". Varje morgon när övriga elever har samling gnuggar jag de som behöver ännu lite mer med hjälp av detta material.

När det gäller att sedan automatisera läsningen fyller vår läsläxa en viktig funktion. Under hela hösten fokuserar vi oavsett årskurs på en avkodningsläxa med syfte att få flyt i läsningen. Eleverna uppmanas att lästräna varje dag och ett läsprotokoll vandrar mellan hem och skola med hurrarop och positiv förstärkning. Vi har endast denna läxa och är noga  med att förklara vikten av den på f-mötet. Har vi fortfarande elever som inte uppnått en åldersadvekat ordavkodning höstterminen i åk 2 sätter vi in intensiv läsning under 8-12 veckor. Här använder vi Rydaholmsmetoden, M-G-programmet, utvalda övningar i Lexia och upprepad läsning. Här är det oerhört viktigt att påvisa minsta lilla framsteg på olika sätt. Under vårterminen får läsläxan en annan karaktär och vi fokuserar mer på läsförståelsen.

Vi skapar även tillfällen för eleverna att läsa i grupp och då är syftet verkligen att samtala om text. Eleverna får då ofta exla rollen som en av läsfixarna och agera utifrån vid lässtoppen.



Utöver detta har vi 2 gånger i veckan IUP-pass där eleverna arbetar mot sina egna mål. Här försöker vi skapa halvklasstimmar så eleverna kan få mer vuxenstöd och verkligen arbeta med det de behöver. På dessa lektioner planeras det berättelser eller faktatexter i skrivpar, det skrivs framförallt på dator i programmet Storyjumper och skolstil samt att eleverna arbetar med olika material och böcker. Några favoriter är Läslådan och Uggleböcker för åk 1. Palle-materialet och olika typer av läskort för åk 2. Åk 3 arbetar bl a utifrån skrivarskolan med olika textgenrer. Här får eleverna möjlighet att pröva sina kunskaper  från lässtrategilektionerna på egna texter och arbetsmaterial.

Min filosofi liksom Ann-Marie Körlings är att det självständiga läsandet föds ur den gemensamma. Genom att läsa och samtala om text skapas ett intresse för innehållet och eleverna får ett läsengagemang och vilja att ta sig in i böcker. En balanserad läs- och skrivundervisning där alla läsningens delar får ta plats.
På Råby skola älskar vi att läsa!