Låt eleverna ställa egna frågor på textens innehåll!

Många pedagoger efterfrågar färdiga material med lärarhandledningar och frågor knutna till ett material eller till en skönlitterär bok. Jag blir lika bekymrad varje gång och tänker att man då ännu inte riktigt kommit på och/eller upplevt det fantastiska i när undervisningen och textsamtalen utgår från elevernas egna frågor. Jag har sagt det tidigare och säger det igen. Att ställa frågor på en text är en nyckelstrategi för att förstå en text på flera plan. Att bli medveten om att allt inte står klart uttryckt i texten utan att man ibland måste dra slutsatser och leta ledtrådar eller utgå från sina egna erfarenheter och förkunskaper är en förutsättning för att förstå en text på djupet..

När jag har en text framför mig som vi skall läsa tillsammans i klassen eller i en mindre grupp behöver jag först läsa texten på egen hand och fundera på vilka strategier jag använder och vilka frågor jag ställer mig när jag läser texten. Jag behöver fundera på vad som är viktigast och vilka slutsatser och textkopplingar eleverna behöver få med sig för att förstå en text på djupet. Jag måste förbereda var det passar att göra lässtopp och hur jag kan tänka högt om eleverna inte ställer de frågor eller drar de slutsatser som är viktigt att de gör. I ett sådant förberedelsearbete kan jag se nyttan av att ha färdiga frågor som stöd för att kunna ha i syfte att modella hur man kan ställa frågor på en text.

När eleverna lärt sig att ställa olika typer av frågor och blivit medvetna om att svaren går att finna på olika ställen i texten händer någonting i klassrummet. Vi får ett djup i textsamtalen och ett fantastiskt läsengagemang skapas. Eleverna behöver få utgå från sina egna frågor i diskussionerna och de behöver få träna sig i att ställa frågor istället för att få dem serverade. Genom detta höjs elevaktiviteten och läsmotivationen. Eleverna berörs av texten och textens innehåll kopplas till dem själva och deras egna erfarenheter.

En annan vinst som jag ser det med att eleverna ställer egna frågor framförallt på faktatexter är att det blir en form av studieteknik. Eleverna blir motiverade av att ställa frågor och tar till sig innehållet och svaren på ett helt annat sätt. Det blir ett verktyg att angripa texten för att få fram det viktigaste. Vi brukar säga att Reportern och Cowboyen samarbetar.

För mig var det ett ganska stort steg att ta i min egen undervisning när jag frångick alla färdiga frågor och material till att i stället utgå från olika typer av texter och elevernas egna frågor. Min förhoppning med att skriva dessa rader är att pedagoger tänker till både en och två gånger när de får ett helt häfte med färdiga frågor i sin hand. Vad är syftet? Hur skall jag använda dessa frågor? Vad blir skillnaden om jag istället låter eleverna ställa egna frågor på textens innehåll?

Tycker man att detta med att ställa olika typer av frågor är klurigt går det att få inspiration och handledning på flera ställen.

Jag har tidigare skrivit flera blogginlägg kring hur man kan introducera Reportern och att ställa olika typer av frågor. Läs mer här; http://marietrapp.blogspot.se/2014/11/att-stalla-fragor-pa-text-en.html

UR har gjort en serie bra filmer som heter Strategier för förståelse varav en av dessa filmer handlar just om att ställa frågor på text.http://www.ur.se/Produkter/182941-Strategier-for-lasforstaelse-Stalla-fragor

I En läsande klass finns en modellektion kring de olika frågenivåerna. http://enlasandeklass.se/wp-content/uploads/2014/03/modell_26_del_1_ak_123._reportern.pdf

Språkinriktad undervisning i alla ämnen - idrott och hälsa

Att lyfta språket i alla ämnen är viktigt och för mig som både är svensklärare och idrottslärare så blir det naturligt att knyta ihop de olika ämnena och i praktiken förstärka det vi gör i svenskämnet på idrottslektionerna. Sedan vi började att arbeta mer systematisk med genrepedagogik utifrån Cirkelmodellen och fokusera och fördjupa oss i en texttyp i taget blev det ännu mer naturligt att koppla det till idrotten. När vi arbetade med berättande texter förde jag in berättandet även i idrotten.


Tillsammans byggde vi upp ett landskap med olika utmaningar och eleverna fick välja vilken huvudperson de vill vara i sagan. Antingen en sköldpadda eller en hare eftersom sagan handlade om just dessa två djur som en dag kom på att de skulle tävla om vem som var snabbast. Jag läste sagan och eleverna agerade och rörde sig som det djur de hade valt. Efter aktiviteten plockade vi förstås fram vår Cowboy och sammanfattade vad som hänt i sagan. Vad hände först, sedan och till sist? Denna saga blev sedan vår modelltext för att skriva egna berättelser/sagor. Vi läste förstås sagan tillsammans, använde våra läsfixare och tittade på de genretypiska dragen och sagans specifika ordförråd. Efter det var eleverna väl förberedda med att ge sig i kast med skrivandet.Här nedan kan ni ta del av vår pedagogiska planering när det gäller just berättande text;

Narrativ text/Berättelse

Åk: 1-3     År: 2015    2-3 veckor 1-2 pass i veckan

Förankring i kursplanens syfte:

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

·         formulera sig och kommunicera i tal och skrift

·         läsa och analysera texter för olika syften

·         anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang

Målet med undervisningen och det som bedöms är att du:

• Du ska skriva en berättande/narrativ text med tydlig inledning, handling och avslutning.
• Du skall kunna ge enkla omdömen om din egen och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga din text på ett enkelt sätt.
• Du ska använda stor, bokstav och punkt och kunna stava vanliga ord rätt.
• Du skall antingen skriva läsligt för hand eller skriva på dator.

Det här skall vi göra: Vi kommer att "göra" en berättande text på idrotten och därefter läsa samma text tillsammans som vi bearbetar med hjälp av läsförståelsestrategier. Vi kommer att titta på textens uppbyggnad, särdrag och  vilka ord och uttryck som är vanligt förekommande. Du kommer att få planera en berättelse med skrivkompis, skriva berättelsen och därefter förbättra och rätta din text.När du planerar din text kommer du att få flera verktyg att välja på, ex berättelseschemat. Du kommer även få träna på att ge din skrivkompis respons på hans/hennes text.

Så här redovisar och dokumenterar vi:

Vi sparar utkast, bearbetad text och färdig text. Vi läser upp den färdiga texten för förskolebarnen.

Utvärdering:

Detta lyckades jag bra med:

Detta ska jag öva mer på/tänka på till nästa gång:

Lärarens kommentar:

Instruerande text kopplat till idrottsundervisningen

Nu när vi arbetar med instruerande text blir kopplingen till idrotten också väldigt tydlig. Det finns väl nästan inget ämne där man arbetar så mycket med muntlig instruktion som i idrotten. Häromdagen var det dags att ännu en gång förflytta oss i gymnastiksalen och sätta oss på tåget för att ta oss till fjällen. För att vi skulle kunna göra det krävdes att vi fick fram det material, de redskap som behövdes och att dessa redskap hamnade på rätt plats. Dessutom måste man ju veta hur redskapen skall användas. Som alltid när man skall ge/skriva en instruktion behövs att vi vet målet med aktiviteten, vad det skall leda till. När eleverna fått reda på att vi skulle skapa en fjällresa var motivationen och engagemanget på topp och de lyssnade koncentrerat både på vilka redskap de skulle ta fram och var de skulle placeras. I grupper fick de sedan genomföra instruktionen och plocka fram det de behövde.

Efter att allt var framtaget fick de nu i uppgift att läsa de instruktioner jag skrivit ned till varje station och försöka förstå tillsammans vad de skulle göra. Här kom läsfixarna in igen och framförallt "Detektiv" och "Reporter" fick arbeta. Det finns ju en hel del begrepp i idrotten som är lite kluriga och nu fick de chans att utreda dem tillsammans. Därefter kom det efterlängtade ögonblicket att få ge sig i kast med skidåkningen.På denna lilla bildspelsfilm i animoto kan ni se elevernas rörelseglädje. I mina ögon en idrottslektion som innehöll det mesta både när det gäller språk och aktivitet. Dessutom är vi väl förberedda att gå upp i klassrummet och på svenskan ge oss i kast med att läsa och skriva instruerande texter.

En språkinriktad undervisning ger ALLA elever möjlighet att lyckas

Tidigare har jag skrivit ett blogginlägg om vikten av att göra tydliga pedagogiska planeringar där de språkliga målen framgår. Jag gav ett exempel på hur vi inom ett ämnesområde i Fysik planerat och startat upp ett arbetsområde där vi utgått från Gibbons fyra faser.

Under fas 1 begav vi oss till lekparken för att experimentera och testa olika saker utifrån aktivitetskort som eleverna fick utföra i smågrupper. Läs mer här; http://marietrapp.blogspot.se/2015/01/allt-startar-med-en-tydlig-pedagogisk.html Vi har nu fortsatt detta arbete i klassrummet och efter att arbetat oss igenom de 4 faserna är det fantastiskt att se hur eleverna faktiskt använder de nya begreppen på ett helt annat sätt än från början. En medveten språkinriktad undervisning ger ALLA elever möjlighet att lyckas.

Fas 2

Efter att vi varit i lekparken och eleverna fått använda sitt vardagsspråk i de olika experimenten var det dags att introducera de begrepp/nyckelord som vi valt ut. Utifrån bilder tagna i lekparken visade vi på hur de olika experimenten kunde förklaras med ett mer avancerat språk. Vi skrev även ner en förklaring till varje bild gemensamt. Våra nya gemensamma begrepp samlade vi på en tavla väl synlig i klassrummet. 

Fas 3

Under denna fas var det då dags att låta eleverna smaka på de nya begreppen och använda dem i ett mindre sammanhang med stöd av både kompisar och oss pedagoger. Eleverna som är 28 st i en 1-3:a blev indelade i grupper om 3. Varje grupp fick förfoga över en mapp med 8 olika bilder och 5 olika begrepp. Bilderna var hämtade både från lekparken men också bilder hämtade ur Astrid Lindgrens böcker.Tillsammans skulle eleverna sätta ord på vad som händer på bilderna och då använda begreppen; tyngdpunkt, stödyta, tyngdkraft, balans och jämvikt. När eleverna samtalat tillsammans en stund och hjälpts åt fick varje elev välja en av bilderna och ta med sig denna in i en ny grupp där alla hade med sig olika bilder. I denna lilla nya grupp fick eleverna redovisa vad som hände på deras bild utifrån begreppen de lärt sig. 

Dessa små redovisningar var fantastiska att ta del av. Eleverna stöttade varandra och hjälpte till att fylla i ord om det behövdes vilket vi självklart också gjorde när vi gick runt och lyssnade. En del elever behövde mer stöttning än andra och en redovisning var så bra genomförd att jag frågade om jag fick filma eleven och dela på bloggen. 

Fas 4

Med utgångspunkt i att tal är en bro till skrift var det nu dags att skriva ned vad vi upptäckt och lärt oss genom de olika experimenten. Fortfarande med bildstöd och med begreppen på tavlan var det dags för eleverna att försöka formulera i skrift vad de lärt sig. 

Så här uttryckte en elev sig i skrift; 

"Vi skapar balans och jämvikt mellan två olika vikter genom att tyngdpunkten är är över staketet som också är stödytan. Om vi inte skapar balans gör tyngdkraften att plankan välter."

En slutsats man kan dra av detta arbete är att eleverna har lättare att förstå ett språk när de har egna erfarenheter och insikter som stöd i tolkningen och att det är lättare att använda det akademiska skolspråket om man först har prövat praktiskt. Man kan koppla det nya erfarenheterna och det nya språket till någonting man faktiskt har varit med om.

Efter att ha arbetat oss igenom de fysiska begreppen på det här viset är vi väl förberedda för nästa fas, den som Gibbons ibland kallar för den femte. Att läsa en läromedelstext om det aktuella ämnet. På fredag är det dags att i grupper om 5 axla Läsfixarrollen och ge sig i kast med en text hämtad ur Libers NO-bok för åk 1-3. (Fortsättning följer!)

Allt startar med en tydlig pedagogisk planering

I vår lärmodul kring Språk i alla ämnen har vi vid det senaste tillfället tittat på Anna Kayas filmer om att lyfta de språkliga målen i undervisningen. Det handlar om att lyfta fram de språkliga förmågor som skall tränas, sätta upp mål och ha ett språkinriktat arbetssätt. I vårt stora ämnesövergripande tema om Astrid Lindgren har vi nu kommit till att vi skall arbeta mot kursplanens mål i Fysik samtidigt som vi utgår från de illustrationer som finns i Astrid Lindgrens böcker. Här nedan hittar ni både Anna Kayas filmer och den pedagogiska planering som vi har utgått ifrån.

Språkliga mål Vad och varför?
Hur sätter jag tydliga språkliga mål?
Hur börjar man?

Pedagogisk planering - Fysik

I vår planering har vi utgått från Gibbons 4 faser där det vi på ett medvetet sätt utgår från elevernas vardagsspråk för att så småningom nå ett mer abstrakt skolspråk.

Som en uppstart till detta tema och som aktivitet i fas 1 planerade vi för att gå till lekparken och experimentera. I klassrummet före vår utflykt till lekparken hade vi berättat för eleverna att vi nu några veckor framöver kommer att arbeta med ett nytt område på våra No/Sv-pass och att de i lekparken skulle få ledtrådar till vad detta område skulle kunna tänkas handla om. En pojke räcker upp handen och säger; "Åh då får vi använda vår Spågumma"! Underbart tänker vi för det är precis det vi är ute efter. Att eleverna skall få dela en upplevelse för att få en samlad förkunskap och samtidigt leta efter ledtrådar och fundera vad det är som väntar dem.

Fas 1
Förutsättningslöst gav vi oss ut till lekparken med ett gäng aktivitetskort. Syftet var att eleverna i smågrupper skulle läsa på korten och tillsammans lösa den uppgift som de stod inför. Aktiviteten i lekparken blev påtaglig och kommentarerna haglade. - Vilken burk är tyngst?- Var skall du sitta om vi skall väga jämt? - Det går snabbare att åka på tyget.- Det är lättare att hålla balansen om man håller ut armarna o s v.

Eleverna tog med sig denna upplevelse och de tankar de fått när de genomförde experimenten in i klassrummet dagen efter. Efter att de fått gissa område visade vi på den pedagogiska planeringen och berättade att vi de närmaste veckorna kommer att lära oss mer om fysik och några begrepp som är viktiga att kunna. Vi kommer att fortsätta experimentera, använda oss av de nya begreppen och så småningom både skriva loggbok och läsa en sakprosa text inom området. 

Ser framemot morgondagen då de nya begreppen skall introduceras och samlas på vår "begreppstavla". Vi skapar nämligen en ordbank på väggen inom det aktuella ämnesområdet så att eleverna hela tiden ser orden och på det viset lättare kan införliva dem i sitt eget ordförråd. (Fortsättning följer)

Värdegrund, lärstilar och lässtrategier

Min tanke idag när jag tog fram vårterminens introduktionslektion i studiehandledning till En läsande klass var att tillsammans med eleverna repetera de läsförståelsestrategier som vi introducerat och arbetat oss igenom grundligt under höstterminen. Utifrån texten om Juni, hämtat ur "Badhuskrisen" var tanken att eleverna skulle få fundera över vilka strategier Juni använder när hon läser en text som hon har fått i uppgift att läsa av sin lärare. Men det blir inte alltid som man har tänkt sig och ibland blir resultatet faktiskt bättre än förväntat.

Eftersom vi idag fick en ny elev i klassen passade det väldigt bra att låta eleverna berätta för henne vilka Läsfixarna är och vad de symboliserar för strategi.

Vi tog figur för figur och eleverna fick berätta hur de använder respektive strategi och de viktiga verben att förutspå, utreda, se inre bilder, ställa frågor och sammanfatta kom från eleverna och därefter upp på tavlan bredvid varje figur. Eleverna visade med lätthet att de vet vad figurerna symboliserar och att de har ett språk för att uttrycka vad strategierna innebär. Efter det var det som dags att läsa texten om Juni och försöka få syn på vilka strategier hon använder i texten.
Detta var heller ingen svår uppgift för eleverna. De hade full koll på att Juni förutspådde med hjälp av rubriken, att hon såg inre bilder när hon tänkte på hur det kan se ut i en klädaffär, att hon funderade kring ord och uttryck samt att hon också sammanfattade det viktigaste i texten och klargjorde syftet med läsningen.

Det jag dock inte räknat med var att eleverna blev helt tagna av innehållet och den stämning som var i Junis klassrum. Efter läsningen frågade jag nämligen vilka strategier de använt när jag läste för dem och då kom otroligt genomtänkta och bra reflektioner. En pojke i vår klass såg Jonah framför sig och den blick han gav Juni när hon satt i klassrummet. Blicken som talade om för henne att han vid minsta lilla misstag skulle se till att alla i klassen skrattade åt henne. En annan klok elev menade att så kan man väl inte ha det i klassrum. Man måste väl våga fråga fröken eller gå på toa utan att vara rädd. Eleverna kom inte bara med reflektioner utifrån texten utan hade även förslag på lösningar. Hur Juni och hennes klasskamrater skulle kunna få ett bättre klassrumsklimat. En elev tog spontant upp hur viktigt det är att man har någon form av regler som man kommit överens om och gav exempel att de skulle kunna ha de gyllene punkter som vi har i vårat klassrum.

Utifrån textens innehåll, när Juni gav exempel på att hennes fröken tyckte att det skulle vara knäpptyst i ett klassrum för bästa möjliga inlärning, kom vi även in på olika inlärningsstilar. Eleverna fick fundera och diskutera i små grupper hur de lär sig och framförallt förstår en text på bästa sätt. Svaren var skiftande men de allra flesta var överens om att när man pratar om det man läst då fastnar det man har läst i huvudet och att det alltid är lättare att komma på vad man skall skriva om man arbetar tillsammans med någon.

Jag rekommenderar verkligen detta textudrag för utgångspunkt i diskussioner både om värdegrund, lärstilar men också förstås läsförståelsestrategier.Juni läser en text Jag kände att denna lektion blev så lyckad att jag kommer att knyta an till den i morgon igen då vi skall gå på djupet och repetera vad våra "Gyllene punkter" står för.

Balanserad läs- och skrivundervisning

Caroline Liberg menar att de effektivaste programmen för att lära barn att läsa och skriva är så kallade balanserade program. Mest framgångsrika är de som balanserat ett funktionellt sätt med ett balanserat. Program som sätter in det som skall läras i ett större sammanhang som upplevs som meningsfullt av eleverna. När det behövs lyfter man ut särskilda färdigheter och moment och tränar dessa separat i strukturerade undervisningssammanhang. Samtidigt har arbetssättet visat sig passa oberoende var i läsutvecklingen eleverna befinner sig. (Artikel i Lärarnas nyheter)

Vårt tema om "Hjärtegrynet" är precis som "Spökägget" (se nedan) exempel på ett läs- och skrivutvecklingsprogram som sätter fart på barnens fantasi, väcker deras förväntan och skapar goda förutsättningar för inlärning.

I vårt tema om Hjärtegrynet arbetar vi oss igenom olika texttyper utifrån "Cirkelmodellen" vilket gör att vi skapar en strukturerad undervisning där vi lyfter fram och övar vissa färdigheter och moment. Vi ger eleverna strategier för både läsning och skrivning. På min blogg har jag berättat hur vi arbetat både med brev och med faktatexter. Andra texttyper som också blev aktuella under vårt ämnesövergripande tema var argumenterande text, instruktion och dikt. Genom att arbeta med olika typer av texter utifrån Cirkelmodellen sätter man även in arbetet med läsförståelsestrategier i ett större sammanhang. Det fyller en funktion att förutspå och fundera kring de genretypiska dragen, att titta vilka de ämnesspecifika orden är och hur texten är uppbyggd.

Läs mer här om hur vi lagt upp arbetet kring "Hjärtegrynet";
Oväntat besök
Att införliva Läsförståelsestrategier i den vanliga undervisningen
vikten-av-stödstrukturer-både-i-läsande och skrivande
http://marietrapp.blogspot.se/2014/09/stodstrukturer-i-lasa-och-skriva.html

Varje morgon kastade sig eleverna in i klassrummet för att se om någonting nytt hade hänt. Om ägget kläckts, om vi fått ett brev, för att se var vår larv varit under natten och om vår fjäril faktiskt lämnat oss. Spänningsmomentet och viljan till att kommunicera med denna lilla varelse, som bytte skepnad eftersom, skapade en oerhörd motivation till att både vilja veta mer, läsa och skriva.

Inspirationen till att arbeta på detta sätt har vi hämtat ur handboken "Spökägget". I denna artikel kan du läsa mer om "Spökägget" som i väldigt många avseenden påminner om vårt "Hjärtegryn".

http://www.lararnasnyheter.se/sites/default/files/pdfarch/SP_09_06_07_s21-23.pdf

Funderingar inför en ny termin

Snart väntar ett nytt läsår och en ny termin och många pedagoger använder precis som jag julledigheten till att tänka lite framåt. Eftersom jag nu har fått samma fråga både på mail och i meddelandeboxen på facebook så tänker jag att det kanske är fler som funderar över detta när det gäller "En läsande klass åk 1-3".

Så här lyder funderingarna;  "-Jag har inte arbetat med lässtrategier och "En läsande klass" tidigare. Jag ska starta upp arbetet under vårterminen och undrar nu om jag skall följa höstens planeringar i studiehandledningen eller om jag skall arbeta utifrån vårens?"Jag kommer heller inte att ha tid att lägga fem tillfällen i veckan på ELK?"-" Fungerar det att arbeta med studiehandledningen ändå?"

Som alltid när jag svarar på frågor som dessa måste jag utgå från den erfarenhet som jag har och från den undervisning som vi bedriver i våra klassrum på Råby skola. Jag säger inte att det är rätt och den enda sanningen men det har fungerat för oss. 

På vår skola möter vi elever i åk 1-3 vilket betyder att vi varje läsår har en ny grupp elever som skall tillföras den befintliga gruppen. Vi upplever att det har varit bra både för våra "nya" elever och de "gamla" att arbeta sig igenom strategierna grundligt varje hösttermin. Att vi introducerar/repeterar strategierna i den ordning och på det sätt som vi beskriver i studiehandledningen till En läsande klass. Vi använder våra modellektioner för att tänka högt och modellera hur vi använder resp strategi och sedan prövar vi tillsammans på texter som är aktuella i den egna undervisningen. Fokuserar vi e x på strategien "att förutspå"( Spågumman) så gör vi det på alla de texter som eleverna möter i undervisningen. Det kan vara läsläror, faktatexter, högläsningsböcker, filmer m m.

I studiehandledningen har vi även försökt att visa på den progression som förekommer i vårt klassrum när vi går från den gemensamma läsningen till grupp- och parläsning och även där har vi som en läsårsplan där vi låter eleverna successivt pröva sina vingar. Har man inte arbetat med läsförståelsestrategier tidigare och skall introducera detta förhållningssätt till texter i sin elevgrupp blir mitt tips därför att starta med höstens planeringar. 

Att inte ha möjlighet att följa studiehandledningen mer än två pass i veckan gör ju absolut ingenting bara man för in tänket, arbetssättet i alla ämnen i skolan. Använd modellektionerna och pröva sedan precis som vi gör i vår undervisning på alla texter i alla ämnen. Arbeta medvetet med att få eleverna att använda strategierna under par, grupp och enskild läsning. Undervisningen i läsförståelsestrategier får inte bli instrumentell och snart nog när strategierna är introducerade skall man ju se verktygen som en del i en verktygslåda.

Till olika texter behöver vi använda olika verktyg och det absolut viktigaste är att eleverna blir medvetna om när de inte förstår och då har strategier som ett stöd för att nå förståelse för textens innehåll. 

Stjärnläsaren övervakar sin läsning och är medveten om när hon/han inte förstår och har då olika verktyg/strategier att ta till. "Att veta när jag inte förstår och vad jag skall göra då skiljer den goda läsarens strategier från den svage läsarens" Denna förmåga utvecklas hela tiden då vi ställs  inför nya utmaningar när vi exempelvis möter svårare  texter och andra texttyper.

Läsförståelse behöver förstås som ämnesspecifik och god läsförståelse på skönlitterära texter behöver inte med automatik innebära god förståelse på faktatexter. Man måste arbeta med olika texter och texttyper. Barbro Westlund har mycket kloka saker att säga inom detta område och när jag lyssnade på henne i november förde hon bl a fram hur viktig närläsningen är och att vi genom den får syn på genretypiska drag, ämnesspecifika ord m m i alla texter. När det gäller val av texter måste vi alltid ställa oss frågorna; - Varför skall vi läsa denna text? - Hur kan jag använda denna text med mina elever? Även om Barbro menar att textvalet måste utgå från pedagogen och undervisningsgruppen ger hon exempel på hur bra både visor och dikter kan vara för att identifiera huvudbudskapet i en text. Hon tipsar även om sagor och bilderböcker som utgångspunkt för att göra inferenser. 

Se studiehandledningen som en stödstruktur för att komma igång med en mer strukturerad undervisning i läsförståelse men gör materialet till ditt eget. Se alla de textudrag som finns i "En läsande klass" som ett smörgåsbord och använd de texter som är aktuella i din egen undervisning i alla ämnen.  Lycka till!