En språkinriktad undervisning ger ALLA elever möjlighet att lyckas

Tidigare har jag skrivit ett blogginlägg om vikten av att göra tydliga pedagogiska planeringar där de språkliga målen framgår. Jag gav ett exempel på hur vi inom ett ämnesområde i Fysik planerat och startat upp ett arbetsområde där vi utgått från Gibbons fyra faser.

Under fas 1 begav vi oss till lekparken för att experimentera och testa olika saker utifrån aktivitetskort som eleverna fick utföra i smågrupper. Läs mer här; http://marietrapp.blogspot.se/2015/01/allt-startar-med-en-tydlig-pedagogisk.html Vi har nu fortsatt detta arbete i klassrummet och efter att arbetat oss igenom de 4 faserna är det fantastiskt att se hur eleverna faktiskt använder de nya begreppen på ett helt annat sätt än från början. En medveten språkinriktad undervisning ger ALLA elever möjlighet att lyckas.

Fas 2

Efter att vi varit i lekparken och eleverna fått använda sitt vardagsspråk i de olika experimenten var det dags att introducera de begrepp/nyckelord som vi valt ut. Utifrån bilder tagna i lekparken visade vi på hur de olika experimenten kunde förklaras med ett mer avancerat språk. Vi skrev även ner en förklaring till varje bild gemensamt. Våra nya gemensamma begrepp samlade vi på en tavla väl synlig i klassrummet. 

Fas 3

Under denna fas var det då dags att låta eleverna smaka på de nya begreppen och använda dem i ett mindre sammanhang med stöd av både kompisar och oss pedagoger. Eleverna som är 28 st i en 1-3:a blev indelade i grupper om 3. Varje grupp fick förfoga över en mapp med 8 olika bilder och 5 olika begrepp. Bilderna var hämtade både från lekparken men också bilder hämtade ur Astrid Lindgrens böcker.Tillsammans skulle eleverna sätta ord på vad som händer på bilderna och då använda begreppen; tyngdpunkt, stödyta, tyngdkraft, balans och jämvikt. När eleverna samtalat tillsammans en stund och hjälpts åt fick varje elev välja en av bilderna och ta med sig denna in i en ny grupp där alla hade med sig olika bilder. I denna lilla nya grupp fick eleverna redovisa vad som hände på deras bild utifrån begreppen de lärt sig. 

Dessa små redovisningar var fantastiska att ta del av. Eleverna stöttade varandra och hjälpte till att fylla i ord om det behövdes vilket vi självklart också gjorde när vi gick runt och lyssnade. En del elever behövde mer stöttning än andra och en redovisning var så bra genomförd att jag frågade om jag fick filma eleven och dela på bloggen. 

Fas 4

Med utgångspunkt i att tal är en bro till skrift var det nu dags att skriva ned vad vi upptäckt och lärt oss genom de olika experimenten. Fortfarande med bildstöd och med begreppen på tavlan var det dags för eleverna att försöka formulera i skrift vad de lärt sig. 

Så här uttryckte en elev sig i skrift; 

"Vi skapar balans och jämvikt mellan två olika vikter genom att tyngdpunkten är är över staketet som också är stödytan. Om vi inte skapar balans gör tyngdkraften att plankan välter."

En slutsats man kan dra av detta arbete är att eleverna har lättare att förstå ett språk när de har egna erfarenheter och insikter som stöd i tolkningen och att det är lättare att använda det akademiska skolspråket om man först har prövat praktiskt. Man kan koppla det nya erfarenheterna och det nya språket till någonting man faktiskt har varit med om.

Efter att ha arbetat oss igenom de fysiska begreppen på det här viset är vi väl förberedda för nästa fas, den som Gibbons ibland kallar för den femte. Att läsa en läromedelstext om det aktuella ämnet. På fredag är det dags att i grupper om 5 axla Läsfixarrollen och ge sig i kast med en text hämtad ur Libers NO-bok för åk 1-3. (Fortsättning följer!)