Oväntat besök

Vissa veckor är roligare än andra i lärarjobbet. Denna vecka har varit en sådan vecka. Efter rasten i tisdags hörde vi en bestämd knackning på vår klassrumsdörr. Vi öppnade dörren och där på golvet stod en liten korg med ett brev i. Vi tog in korgen och tittade lite noggrannare under den filt som låg där. Då kunde vi se en grönaktig liten kula ungefär som ett ägg som låg där inbäddad i filten. Självklart blev vi fundersamma och frågorna var många.

Vi blev helt enkelt tvungna att läsa brevet för att kanske kunna få lite ledtrådar till vad det var för liten varelse vi fått besök av. Vi plockade fram våra läsfixare och bearbetade texten, stycke för stycke. Detektiven fick arbeta med att reda ut nya ord och uttryck och vi kunde konstatera att detta brev var skrivet som en dikt. Tillsammans funderade vi kring vad vi kunde utläsa mellan raderna utifrån de ledtrådar vi fått?

Att brevet var från en orolig mamma som lämnat sitt hjärtegryn. Att det var bråttom att hitta en trygg och varm plats och att denna mamma flugit in genom skolans port. Förslagen om vem som skrivit brevet var många, likaså varför korgen hamnat hos oss och vad det egentligen var i korgen.

 Eleverna fick berätta om sina tankar och även skriva/rita ner dessa i både text och bild. Därefter bestämde vi var korgen skulle stå och att denna plats skulle vara både mysig och varm.

Nästa steg blev att försöka ta reda på vad det lilla ägget skulle kunna tänkas vara för någonting. I grupper började eleverna söka information både på nätet och i böcker. Genom detta forskningsarbete kunde vi utesluta en hel del ägg och djur och det vi kom fram till var att ägget skulle kunna vara en fjärils eller en skalbagges eller helt enkelt någonting magiskt.

Nästa dag när vi kom till skolan låg ett litet brev instucket i korgen där orolig mamma bad oss att inte röra hjärtegrynet den första veckan. Vi insåg att vi tillsammans behövde skapa gemensamma förhållningsregler. Tillsammans skrev vi ner dessa instruktioner och kunde samtidigt prata om vad som är typiskt för denna texttyp. Hur viktigt det är att man är tydlig och att vi förklarar varför man inte får eller får göra vissa saker.

Under nästa vecka väntar vi med spänning på att det kommer att hända någonting med vårt hjärtegryn. Vi kommer att introducera två texttyper till eftersom vi kommer att kommunicera via brev och dessutom skriva faktatexter (om det som hjärtegrynet kommer att förvandlas till) . Hela tiden så visar vi texttyperna som modeller först före det egna skrivandet och då handlar det ju om att läsa och bearbeta text med hjälp av läsförståelsestrategier.

Det är fantastiskt roligt att arbeta med läsa och skriva kopplat till NO/SO i ett ämnesövergripande arbete som genomsyrar vår undervisning.

Hur lyckas man med textsamtal med de allra yngsta?

Sista tiden har det på facebookssidan "En läsande klass" kommit en hel del påståenden från frustrerade pedagoger som undervisar de allra yngsta; ; "Mina elever är omotiverade till ELK." "De vill inte att man stannar upp i texten","De kan inte sitta still", "De orkar inte lyssna.". Lika många inlägg är åt andra hållet. "Åh vad detta fungerar bra". "Eleverna satt som små ljus" "Tiden räckte inte till" ",Vi var tvungna att läsa ut boken". Att vi upplever detta arbetssätt/förhållningssätt till texter så olika måste ju bero på flera saker. Hur vana barnen/eleverna är att lyssna på böcker, hur långa lässtunderna är och vilken elevgrupp man har m m. Detta visar väldigt tydligt att ELK inte går att köpa rakt av som en receptbok. Man måste hitta sin väg och sin struktur utifrån sin egen undervisning och sin elevgrupp.

Har man elever i förskola, förskoleklass eller i åk 1 som är ovana lyssnare och ovana att samtal om text så är det viktigt att man inte har för långa lässtunder och att man väljer böcker/texter utifrån sitt eget intresse och den elevgrupp man har. Jag har märkt att det kan vara en fördel att använda lättlästa böcker med många bilder som en inkörsport. I det smörgåsbord av texter som finns i projektet En läsande klass kan man plocka dessa godbitar och inleda lässtrategiarbetet med. Här kan ni hitta några av mina absoluta favoriter; 

• http://enlasandeklass.se/wp-content/uploads/2014/03/basta_vanner.pdf
• http://enlasandeklass.se/wp-content/uploads/2014/04/hjalp_jag_gjorde_illa_linn.pdf
• http://www.enlasandeklass.se/wp-content/uploads/2014/05/jattarna_anfaller.pdf
• http://enlasandeklass.se/wp-content/uploads/2014/04/bli_sams.pdf
• http://media.enlasandeklass.se/2014/03/vem_lurar_vem.pdf
• http://enlasandeklass.se/wp-content/uploads/2014/03/gamen_polly_rymmer.pdf

För att variera högläsningen kan det vara en rolig idé att använda storbildsböcker, flanosagor eller varför inte smartboard om ni har tillgång till det. På det sättet är det lätt för alla barn att se och att följa med i texten/berättelsen. Kanske kan det vara bra att gå på bildpromenad före själva läsningen av texten. Se mitt tidigare blogginlägg om detta; http://marietrapp.blogspot.se/2014/05/bildpromenad-med-lasfixarna.html

För de allra yngsta kanske man också känner att de inte riktigt är mogna att börja använda verktygen/strategierna själva. Låt då strategierna bli pedagogens verktyg istället,  för att göra högläsningen mer reflekterande. Ett bra förslag kom från Malin Rang på facebooksidan En läsande klass; "Man kanske inte behöver nämna strategierna vid namn i vanlig högläsning, utan mer prata för sig själv:" Undrar vad det betyder att han är skrockfull .. Vet någon?" Eller: "Vad spännande det här kapitlet slutade! Vad tror ni händer i morgon när vi läser?" Eller: "Nisse var ju sjuk igår. Kan någon berätta vad som hände i boken? o s v"

För en del pedagoger har våra läsloggar varit ett stöd att ha bredvid sig under högläsningsstunden. Inte för att dokumentera i utan att ha som stöd bredvid sig för att komma ihåg vilka strategier man kan lyfta. Vikten av att förbereda sig inför högläsningsstunden får heller inte glömmas bort. Att man läser igenom den aktuella texten, markerar lässtopp, antecknar hur man kan tänka högt o s v.

Egentligen är ju inte dessa tankar och arbetssätt någonting nytt. Skillnaden är att vi gör det mer medvetet och strukturerat samtidigt som vi sätter ord på vad vi gör. Vi synliggör tysta tankeprocesser och får ett gemensamt språk att bygga vidare på.

Uppstarten i förskoleklass - ett exempel på hur man kan börja...

I onsdags var det dags att få uppleva den där magiska känslan att öppna en ny gemensam högläsningsbok. Under flera år har vi valt att läsa och arbeta med "Lyckostjärnan" i förskoleklass. Samtidigt som vi introducerar detta material och huvudpersonerna Asta, Bea och Cesar så introducerar vi även våra Läsfixare. En i taget för vi in dem som ett verktyg att använda under högläsningen. I onsdags fick Spågumman göra entre och det utifrån den fantastiska samtalsbild som hör till det aktuella kapitlet.

Vi funderade över vilka personerna var på bilden och vad texten skulle kunna handla om. Därefter läste jag texten med inlevelse och eftertanke. Jag pausar ofta och tänker högt varför jag tror att det kommer att hända vissa saker. Vid några tillfällen låter jag eleverna fylla i vad det är för ord som kommer att komma i texten. Ett exempel är när Cesars morfar får en påse av sina grannar med någonting som sticker upp. Har eleverna varit med och lyssnat så kan de med lätthet flika in att det är en ros som sticker upp när jag stannar i texten.

Att låta eleverna förutspå vad som kommer att hända skapar ett intresse och engagemang att vilja veta vad som kommer att hända och vid flera tillfällen jublar de små trollen när de har haft rätt i sin förutsägelse.

Jag tycker att UR film från vår lilla förskola visar detta fenomen väldigt tydligt:

http://urplay.se/Produkter/182945-Strategier-for-lasforstaelse-Hoglasning-i-forskolan

Även om vi inte har introducerat Reportern ännu ställer jag frågor till eleverna. Varför får morfar en tår i ögat? Har du blivit orättvist beskylld någon gång? Jag stannar även upp vid ord och begrepp som jag känner är viktiga för textens innehåll och förklarar innebörden i dessa. Det är med andra ord jag som förfogar över verktygen/strategierna men får med eleverna i högläsningen genom att vi gör detta.

Högläsningsstunderna med textsamtal är mina absoluta favoritlektioner så ge inte upp ni där ute som kämpar med att få det att fungera! Se En läsande klass som en inspirationskälla att ösa ur. Stressa inte, ta det i er takt med texter som intresserar/engagerar er!

Lycka till!

Balanserad läsundervisning

Olika sorters läsning behöver representeras i undervisningen. Egen läsning, läsning med textsamtal, läsning av skönlitteratur och läsning av faktatexter. Det är inte det ena eller andra utan att kunna skapa en balanserad läsundervisning som är utmaningen. 

Att dessutom möta varje elev på sin nivå i en klass med 27 elever  från åk 1 till 3 är en ännu större utmaning. I detta blogginlägg skall jag försöka att berätta lite hur vi lägger upp vårt arbete inom svenskämnet.

Vi har valt att hålla ihop klassen i långa arbetspass där vi utgår från målen i NO/SO och bakar in svenskan i form av lyssna, tala, läsa och skriva. Vårt första gemensamma arbetsområde har varit årstidsväxlingar och livscykler i naturen. I tvärgrupper har eleverna fått undersöka en naturruta i vår skolskog. De har lyssnat, smakat, tittat och dokumenterat både genom att fota och skriva stödanteckningar. Väl tillbaka i skolan har eleverna skrivit bildtexter, faktarutor och ritat naturbilder. Tillsammans har de läst om sina djur och växter och bearbetat texten genom att använda läsförståelsestrategier. De äldre läskunniga eleverna har läst för de yngre och tillsammans har de plockat ut nyckelord som de sedan använt för att skapa en gemensam faktatext. Allt har sedan samlats på en årstidsplansch för att vi sedan tydligt skall ske skillnaderna nästa gång vi besöker vår naturruta.

Det gemensamma textsamtalet

Vissa lektioner har vi valt att dela på klassen och i svenskämnet sker detta ett par gånger i veckan. Åk 1 utgår då från en läslära som heter Vips. Där presenterar vi bokstäverna och kopplingen ljud-bokstav. Vi läser ur den gemensamma högläsningsboken och samtalar om textens innehåll med lässtrategierna som stöd. Vi följer arbetsgången i ELK och presenterar en strategi i taget där jag som pedagog först modellerar och eleverna därefter får pröva. I veckan var det dags att introducera Spågumman och det gjorde vi utifrån rubrik och bild. Efter att jag hade modellerat några gånger under det första kapitlet fick eleverna rita ner sina förutsägelser inför nästa kapitel.

Spågumman - att förutsäga vad en text kommer handla om följer med oss in i andra texter också. I klassens gemensamma högläsningsbok "Vilse i skogen" av Helena Bross, som vi kopplat till NO-arbetet, har vi också fokuserat på den strategin. Vi har med andra ord 4-5 lässtrategipass i veckan där vi fokuserar på strukturerade textsamtal både utifrån skönlitteratur och sakprosa.

Hur gör vi då med den den mer tekniska sidan av läsningen - avkodningen?

Varje vecka har vi 3 tillfällen med parläsning på ca 30 min. Då läser eleverna högt för varandra i par, stannar upp vid nya ord, reflektera över innehållet men framförallt lästränar. De elever som inte knäckt läskoden tränar på kopplingen ljud-bokstav genom dataprogram, Lycko och olika spel. Här skapas möjlighet att sitta ner med varje elev och verkligen "gnugga" fonem-grafem, syntes och analys. Vi använder i detta avseende ett fantastiskt material som heter "Läsinlärning i 7 steg". Varje morgon när övriga elever har samling gnuggar jag de som behöver ännu lite mer med hjälp av detta material.

När det gäller att sedan automatisera läsningen fyller vår läsläxa en viktig funktion. Under hela hösten fokuserar vi oavsett årskurs på en avkodningsläxa med syfte att få flyt i läsningen. Eleverna uppmanas att lästräna varje dag och ett läsprotokoll vandrar mellan hem och skola med hurrarop och positiv förstärkning. Vi har endast denna läxa och är noga  med att förklara vikten av den på f-mötet. Har vi fortfarande elever som inte uppnått en åldersadvekat ordavkodning höstterminen i åk 2 sätter vi in intensiv läsning under 8-12 veckor. Här använder vi Rydaholmsmetoden, M-G-programmet, utvalda övningar i Lexia och upprepad läsning. Här är det oerhört viktigt att påvisa minsta lilla framsteg på olika sätt.

Utöver detta har vi 2 gånger i veckan IUP-pass där eleverna arbetar mot sina egna mål. Här försöker vi skapa halvklasstimmar så eleverna kan få mer vuxenstöd och verkligen arbeta med det de behöver. På dessa lektioner planeras det berättelser eller faktatexter i skrivpar, det skrivs framförallt på dator i programmet Storyjumper och skolstil samt att eleverna arbetar med olika material och böcker. Några favoriter är Läslådan och Uggleböcker för åk 1. Palle-materialet och olika typer av läskort för åk 2. Åk 3 arbetar bl a utifrån skrivarskolan med olika textgenrer. Här får eleverna möjlighet att pröva sina kunskaper  från lässtrategilektionerna på egna texter och arbetsmaterial.

Har vi någon enskild tyst läsning?
Ja vi har en liten stund efter maten varje dag där eleverna får möjlighet att sjunka in i sina böcker. Här är vi dock noga med att observera eleverna och prata med dem före, under och efter läsningen så att de faktiskt tänker när de läser. Att vara observanta på "vandrarna" och "bokbytarna" och stötta dem på olika vis. Trots vår litenhet har vi ett fantastiskt litet skolbibliotek och en bokbuss som kommer till oss regelbundet. Tillgång på bra böcker på rätt nivå är en förutsättning för ett läsande klassrum.

Min filosofi liksom Ann-Marie Körlings är att det självständiga läsandet föds ur den gemensamma. Genom att läsa och samtala om text skapas ett intresse för innehållet och eleverna får ett läsengagemang och vilja att ta sig in i böcker. En balanserad läs- och skrivundervisning där alla läsningens delar får ta plats.

Vikten av förberedelse inför en lässtrategilektion

I morgon är det dags att skapa ett magiskt ögonblick tillsammans med våra förstaklassare. Vi skall ge oss in i en ny magisk värld genom att öppna en ny gemensam högläsningsbok. Genom att använda läsförståelsestrategier som stöd under textsamtalen kommer vi att nå djupet i textens innehåll och bli engagerade i det som händer i boken. För att denna lektion skall bli magisk och för att jag skall kunna introducera och använda lässtrategier på texten måste jag som pedagog förbereda mig. Jag måste självklart läsa texten först, gärna flera gånger och reflektera över vilka tankar jag får, vilka strategier jag använder.

Som tur är har jag egna små individer här på hemmaplan och de är väldigt bra bollplank just för detta ändamål. Tillsammans har vi nu på morgonen synat bokens framsida och hittat saker som jag inte sett förut. Vad är det för sken som kommer från korgen? Vad är det för små ögon som glittrar i mörkret? Vem ligger i korgen? Vad är det för hus?

Vi läser tillsammans första kapitlet och märker att "våra konstnärer" får arbeta väldigt mycket. Det här är en författare som ger oss sinnesintryck och får oss att känna dofter, höra ljud m m. Att få kika in i det stora skafferiet på Vov hotell gjorde både mig och sonen så hungriga att vi fick ta en paus i läsandet och äta frukost.

Den här författaren är heller inte rädd för att använda nya ord och uttryck och gör någonting som jag tycker goda författare skall göra. Hon bakar in betydelsen av ordet i sammanhanget och förklarar både nattportier, disk och foaje m m. Vi kan alltså utreda orden genom att vi läser om och läser vidare.

I första kapitlet får vi också lära känna en berättarröst som ställer frågor till oss läsare, vilket är ett grepp jag gillar. "Kanske har du också funderat över vem som pillar in den röda paprikan i gröna oliver?"

Jag förbereder mig genom att markera lässtopp och hur jag kan tänka högt inför eleverna. Jag funderar också igenom hur mycket och var jag skall släppa in elevernas funderingar och frågor. Att läsa en skönlitterär högläsningsbok och samtidigt använda lässtrategier är en balansgång så att texten inte blir alltför sönderhackad. Mitt syfte i morgon är att fokusera på Spågumman och strategin att förutspå. Jag vill att eleverna skall bli medvetna om att vi genom ledtrådar både i bild och text kan göra förutsägelser. Utifrån denna fantastiska framsidesbild lovar jag att detta inte blir så svårt men även under och efter läsningen kommer vi att plocka fram Spågumman. För vad är det för lurvigt i korgen och vilka är De osynliga små?

Nu känner jag mig förberedd och längtar till morgondagen.

Boken är en läslära som heter Vips. Författare Lena Hultgren

Expertläsare/Stjärnläsare och Gemensam läsning/Enskild läsning

Barbro Westlund menar att en expertläsare ofta omedvetet växlar mellan olika strategier och väljer strategi beroende på läsningens syfte och texttyp. Att använda lässtrategier innebär att få mentala verktyg för att förstå en text.

Syftet med undervisning i lässtrategier är att utveckla eleverna till ”Expertläsare”. För att göra det behöver vi ge dem olika strategier – verktyg för att lyckas. Precis som snickaren förstår att han behöver olika verktyg för olika syften använder den gode läsaren olika lässtrategier.

Lässtrategier  ska vara så förankrade hos eleverna att de kan plocka fram dem närsomhelst de kommer i kontakt med olika texter oavsett genre. Målet är att eleverna ska bli expertläsare och äga sina strategier.

I En Läsande klass har vi använt ett annat begrepp  för denna expertläsare, nämligen ”stjärnläsare”.

” Stjärnläsare” blir man alltså inte då man behärskar ett givet antal strategier utan när man låter lässtrategierna samspela för att fördjupa och kontrollera sin förståelse.  

Stjärnläsaren övervakar sin läsning och är medveten om när hon/han inte förstår och har då olika verktyg/strategier att ta till. "Att veta när jag inte förstår och vad jag skall göra då skiljer den goda läsarens strategier från den svage läsarens" Denna förmåga utvecklas hela tiden då vi ställs  inför nya utmaningar när vi exempelvis möter svårare  texter och andra texttyper.

Att vi valde begreppet "stjärnläsare" istället för expertläsare var för att vi ville ha en symbol som konkretiserade detta och som vi kunde visa för eleverna som ett stöd i tänkandet.

Elever som delger varandra sina egna lässtrategier, hur man gör när man förstår en text och samtidigt diskuterar, tolkar och värderar innehållet i texten utvecklar sin läsförståelse. (Westlund, 2010) . 

Vår studiehandledning vilar på tre ben; högläsning, strategier och dialog där texten och textens innehåll är det viktigaste. Boken skall alltid vara i centrum.

Genom att samtala om textens innehåll med strategierna som stöd skapas ett läsengagemang hos eleverna,som förhoppningsvis i förlängningen leder till ökad läslust. Ur den gemensamma läsningen föds den självständiga läsningen (Körling). Det huvudsakliga målet med undervisning i läsförståelsestrategier är att eleverna skall ta med sig strategierna/verktygen in i den egna läsningen och självklart måste de få öva på även detta. I ELK har vi valt att visa den progressionen genom att man går från modellektioner till det gemensamma läsandet till par/gruppläsning. 

Att vi inte har med någon enskild läsning i studiehandledningen är för att vi vill visa på ett förhållningssätt till texter där dialogen och samtalet om det lästa är i centrum. Jag personligen är dessutom livrädd att elever skall lämnas ensamma i sitt lärande och i sin läsning. Jag har sett alltför många tysta klassrum där elever tränar läsförståelse genom tyst läsning och instuderingsfrågor och det gör mig ledsen. Tyst egen läsning skall också rymmas inom skolans ram men den måste ske på ett medvetet och genomtänkt sätt.


Och tillsist ännu en gång;

Vi kallar inte "En läsande klass" för EN metod som bygger på EN forskningsbaserad modell utan mer som ett förhållningssätt till texter med dialogen i centrum. Vi delar med oss av den undervisning som förekommer i våra klassrum – inget annat. Vår önskan är att ni ser materialet som en stödstruktur och inspirationskälla - inte som någon färdig mall. 

"Självständigt läsande föds ur den gemensamma läsningen"

För mig har det alltid varit oerhört viktigt att vara medveten om att läsning består av flera delar och att vi måste vara mycket tydliga med vårt syfte i läsundervisningen. Eftersom jag undervisar de allra yngsta så är en mycket viktig del i min läsundervisning att få eleverna att knäcka läskoden. Att förstå den tekniska sidan av läsningen genom att kunna koppla ljud- bokstav, ljuda ihop ljuden till ord och så småningom automatisera färdigheten och då läsa med flyt. Denna process går väldigt snabbt för en del elever medan andra behöver mycket träning. Därför är det viktigt att både i skolan och i hemmet ge tid till att träna avkodning. Jag är ingen förespråkare av läxor men just läsläxan i syfte att automatisera läsningen brukar jag prata mig varm för. Avkodningsträning kan ske på många olika sätt och i dag finns många bra dataprogram som tränar denna färdighet. Att läsa samma text flera gånger kallas för upprepad läsning och just det har forskning visat på är gynnsamt för att utveckla avkodningsförmågan. För de elever med långsam avkodningsförmåga har jag använt materialet "Läsinlärning i 7 steg", "Rydaholmsmetoden","4 sagor", "M-G-programmet"," Läslådan" samt övningar ur "Lexia" m m. Eftersom det är tröttsamt, krävande och ganska mekaniskt att träna denna färdighet behövs variation i arbetsmaterial och program.

För att träna avkodningen i skolan schemalägger vi alltid parläsning ganska många veckor in på höstterminen. Genom parläsningen får läsaren en mottagare och det finns någon att diskutera ord och innehåll med. Så småningom använder vi parläsningen även i vårt lässtrategiarbete som är den andra delen i vår läsundervisning; att utveckla läsförståelse.

Vår medvetna strukturerade undervisning i att utveckla läsförståelse tar sin utgångspunkt i högläsningen.

I åk 1 har vi en läslära som vi utgår ifrån. Under flera år har vi haft ABC-klubbens material men skall i år pröva läseboken om Vips. Det som är så tilltalande i båda dessa material är att man utgår från en gemensam högläsningsbok och att eleverna därefter får öva sin avkodning på en text där innehållet redan är känt. Utifrån högläsningsboken introducerar vi våra Läsfixare. Vi har sedan 2-3 lässtrategipass/vecka där vi följer arbetsgången i ELK. Texterna vi använder då kan vara hämtade från ELK men också från en högläsningsbok som vi valt.

Nytt för i år är att vi kommer att arbeta ämnesövergripande med SV/SO/NO. Vi har en 3-års plan för vårt arbete mot kursplanens mål i SO/NO och de områden vi skall avhandla i år samkör vi med svenska.Vi har valt att lyfta fram olika förmågor under olika veckor och även kopplat detta till olika texttyper. På våra 3 långa pass som vi har varje vecka kommer vi att läsa olika typer av texter med lässtrategierna som hjälp, vi kommer att skriva texter utifrån Cirkelmodellen och självklart varva arbetet med föreläsningar, grupparbete och pararbete. 

Vi har även två  IUP-pass inplanerade varje vecka och då är det elevens egna mål som är i fokus när det gäller svenskämnet. Eleven kan då läsa och skriva olika texter oftast tillsammans med kompis. Material som vi har använt oss av här är mycket skiftande men IT-verktygen har en framträdande roll.

I vårat klassrum lämnas ingen elev ensam i sitt lärande och i sin läsning. De stunder vi har med tyst läsning kopplas till en uppgift eller en läslogg. Ofta är det också en fortsättning på någonting vi har läst gemensamt först. Min filosofi liksom Ann-Marie Körlings är att det självständiga läsandet föds ur den gemensamma. Genom att läsa och samtala om text skapas ett intresse för innehållet och eleverna får ett läsengagemang och vilja att ta sig in i böcker.