Hur ger vi alla elever möjlighet att lyckas utifrån sina förutsättningar

Fick ett samtal för några veckor sedan att jag är en av dem som nominerats och utsetts till finalist till det fina priset Läsguldet. Priset är till för att uppmärksamma personer som på ett utmärkt sätt skapar möjlighet för personer med läsnedsättning eller med nedsatt läsförmåga att läsa på sina villkor.

Det kan exempelvis vara någon som jobbar med läsprojekt eller inspirerar till läsning av talböcker och punktskrift. Det kan även vara verksamheter som stöttar dem som är nya i svenska språket eller dem som har behov av lättlästa texter. Bara fantasin sätter gränser, det finns tusen olika sätt att sprida läsglädje."

MTM Myndigheten för tillgängliga medel

Nu är vinnaren av detta fina pris utsedd och det blev projekt Unga läser för gamla som vann. Ett fantastiskt projekt i alla avseenden och jag gratulerar de värdiga vinnarna.

https://www.mtm.se/om-oss/vara_priser/lasguldet/mtms-nya-pris-lasguldet-till-projektet-unga-laser-for-gamla/

Eftersom jag lovat att dela med mig av det underlag som jag skrev som finalist i Läsguldet så kommer det här. Kanske kan det inspirera någon att ge alla elever möjlighet att läsa på sina egna villkor. 

Ett försök till att sammanfatta mitt läraruppdrag i både bilder och text

Jag arbetar på alla nivåer för att alla elever skall kunna läsa och skriva på sina villkor och jag är generös med min kunskap och mina verktyg. Jag inspirerar och delar med mig på alla nivåer och på olika sätt. Elever, föräldrar, resurspersoner, lärare, speciallärare m m både i mitt klassrum, på skolan, i kommunen och i landet. Genom undervisning, samtal, handledning, föreläsningar, bloggande och läromedel m m.

Mitt viktigaste motto är att alla elever skall känna växandets glädje och få utvecklas utifrån sina förutsättningar. Att skapa en varierad undervisning som motiverar och engagerar och ger eleverna möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. 

Mötet med eleverna och undervisningen i klassrummet - individnivå

I mitt lilla klassrum möter jag elever i den första läs- och skrivinlärningen som av någon anledning har svårt att knäcka den alfabetiska koden, svårt att förstå det lästa på, mellan och bortom raderna, har en långsam kunskapsinhämtning, ett svagt arbetsminne eller en sårbarhet i sin språkutveckling m m.  För att kunna stötta dessa elever brukar jag säga att jag har ett språkligt eller dialogiskt klassrum. Ett klassrum där jag utgår från eleverna och deras förkunskaper genom att vi delger varandra vår samlade kunskap i samtal. Jag ger eleverna modeller, strategier och vi prövar hela tiden tillsammans före de prövar på egen hand med dialogen i centrum. Jag lämnar aldrig eleverna ensamma i sitt lärande. Ett verktyg som jag ofta använder mig av är den medvetna högläsningen som är väldigt inkluderande. Där finns inga rätt eller fel och du kan samtala och reflektera kring text oavsett om du har svårigheter med att avkoda eller inte.

Genom högläsningen synliggörs tysta tankeprocesser genom att jag stannar upp i texten och visar hur jag tänker och hur jag använder olika förståelsestrategier. I mitt arbete som lärare har högläsningen blivit ett mycket viktigt verktyg för att visa eleverna hur man kan ta sig in i texter och förstå innehållet både på, mellan och bortom raderna.

I mitt uppdrag som speciallärare är det av största vikt att skapa meningsfullhet och engagemang i undervisningen. Jag tror mycket på att specialundervisningen hör ihop med det ämnesinnehåll som eleverna får i sin klass med klasslärare men att det är anpassat så att de kan möta innehållet utifrån sina egna förutsättningar. Jag tror också på helhet och sammanhang där läsa och skriva hör ihop. Jag kommer nu i bilder och text försöka visa på hur jag skapar just detta.

I mitt klassrum finns en interaktiv tavla som vi använder i de gemensamma faserna när jag bygger upp förförståelse, väcker intresse och visar på strategier och modeller. Vi läser och skriver gemensamt.

Vi använder bildstöd utifrån den gemensamma texten så att eleverna få en stödstruktur till sitt skrivande.

När eleverna skriver på egen hand har de tillgång till egna crome-books med appwriter där de hör bokstavsljud, ord och meningar. De kan även markera texten och lyssna på det de har skrivit. Förutom appwriter har de tillgång till stavningsprogram och röstinmatning. Jag har flera elever som har stora svårigheter att skapa egen text och då är dessa verktyg otroligt viktiga för att kunna läsa och skriva på sina villkor.

I vår kommun får alla elever en egen crome-book från åk 4 men jag har under några år nu kämpat för att de elever som behöver skall ha tillgång till dessa verktyg redan under lågstadiet. Fördelen med att ha en egen crome-book är att eleverna har tillgång till verktygen och de anpassade övningarna både hos mig och i sina klassrum. De lär sig även att hantera ett verktyg som de kommer att ha nytta och glädje av i ett livslångt lärande.

Eftersom många av mina elever har svårigheter med sin avkodning behöver de tidigt fångas upp och få träna sig i att använda sina öron när de läser. Vi har lite olika verktyg för att tillgodose detta. Inläsningstjänst har alla elever tillgång till och jag visar och låter mina elever lära sig att hitta böcker, lägga in böcker i sin bokhylla samt ställa in hastighet och skapa bokmärken. Vi har en skolbibliotekarie på skolan som gärna hjälper eleverna att få tillgång till Legimus. (Se nedan)  Jag använder mig dessutom av URs produktioner Lässugen, Sagomattan, Läs med sagor, Läsmysteriet där elever får lyssna på böcker men samtidigt tänka och samtala tillsammans om textens innehåll.

Ett annat digitalt program där eleverna både kan läsa med öron och ögon är Stjärnsvenskabiblioteket. Där kan eleverna även efter att de läst boken träna skrivande utifrån bilderna. De egentillverkade böckerna går sedan att skriva ut i färg och ta hem. Ett mycket omtyckt och engagerande verktyg.

Ett annat verktyg som är mycket engagerande och som jag använder i kombination med appwriter är Storyjumper. Ett gratisprogram som stimulerar eleverna till att skapa egna texter. Jag har under åren haft flera läs- och skrivprojekt som utgår från en gemensam högläsningsbok som vi även har som modell för skrivande. Vi skriver gemensamt och sedan på egenhand i programmet Storyjumper. Läs mer om vårt Läs- och skrivprojekt här: http://marietrapp.blogspot.com/2018/03/undervisning-pa-vetenskaplig-grund-och.html

Mötet med mina kollegor, lärare och resurspersoner– mitt arbete på skolnivå men också på kommunnivå

För att alla elever skall få tillgång till de verktyg de behöver för att kunna läsa och skriva på sina egna villkor utifrån sina förutsättningar är det av största vikt att vi är många pedagoger som kan hantera verktygen och visar på att vi är läsande förebilder både när det gäller att läsa med både öron och ögon. På min skola är jag förstelärare i läs- och skriv samt IKT och i det uppdraget ingår att inspirera och engagera övriga pedagoger på skolan i just detta. Vi har avsatt tid i team där jag inte bara presenterar verktyg utan även låter pedagoger testa. De elever som har resurspersoner och behöver tillgång till en digital verktygslåda schemalägger jag hos mig en gång/vecka så att pedagogen kan se hur man använder verktygen för att sedan använda dem tillsammans med eleven på egen hand. Här kan ni läsa mer om min digitala verktygslåda: http://marietrapp.blogspot.com/2018/02/min-digitala-verktygslada.html

Jag är också handledare i Läslyftet och ingår i vårt Biblioteksteam tillsammans med två andra pedagoger och en skolbibliotekarie. Jag har under flera år varit drivande i att skapa en Läsande skola och låta skolbiblioteket bli hjärtat i vår verksamhet. I januari 2016 hade vi invigning av vårt fantastiska skolbibliotek och i november 2017 flyttade till vår stora lycka en skolbibliotekarie in.

Tillsammans i biblioteksteamet har vi bjudit in till bokcafeér där vi boktipsat samt haft workshops i olika modeller för att samtala om text. Detta har gått han i hand med träffar i Läslyftet där jag lett de kollegiala samtalen och vi delat vår undervisning med varandra.

 

Vi har under det senaste året haft en rad mindre gemensamma läsprojekt på skolan. Under barnboksveckan har äldre elever läst för yngre, vi har haft bokbytarväskor, vi har haft en vecka/termin där hela skolan lyssnar på talböcker, vi har haft skrivartävlingar och vi har haft olika läsutmaningar.

Vi har också haft ett större projekt på hela skolan detta läsår utifrån ALMA och Astrid Lindgren som utmynnade i ett ÖPPET HUS för föräldrar och elever med utställningar och olika aktiviteter. På Öppet Hus tog vi tillfället i akt och bjöd in föräldrar till en föreläsning som jag genomförde utifrån temat hur man som förälder kan Väcka Läshunger.

 

Min presentation till föreläsningen: https://prezi.com/yokb5m6-g47a/vack-lashungern/

I samarbete med vår skolbibliotekarie har vi arbetat för att göra böcker tillgängliga både genom att vi kan erbjuda böcker på flera olika språk i vårt skolbibliotek samt att vi tillhandahåller och visar på för elever och föräldrar hur de kan få tillgång till Legimus. Under våren har vi nosat på det genom att jag under min föräldraföreläsning pratade om det samt att de elever som får specialundervisning hos mig fått en tid med skolbibliotekarien tillsammans med sina föräldrar. Till hösten ska jag använda Legimus ännu mer i min egen undervisning genom att jag skapar en förteckning över de elever som behöver, har möte med dem och deras föräldrar samt sparar deras inloggningsuppgifter på skolan så att vi kan använda det i klassrummet.

På kommunnivå ingår jag i olika nätverk – ett för IKT och ett för specialpedagogik. Där har jag vid flertalet tillfällen blivit ombedd att berätta om min undervisning och mina verktyg. Jag har haft föreläsningar och workshops.

På mitt initiativ har vår skola varit pilotskola för ett screeninggverktyg som heter Legilexi under tre års tid. Det är ett test som är enkelt att genomföra och som hjälper oss att få syn på elevens hela läsutveckling. Utifrån det kan vi individanpassa och ge eleverna rätt förutsättningar i sitt lärande. Eftersom jag använt Legilexi några år har jag visat på och haft workshops med alla pedagoger som velat både på skolan och i kommunen. Jag har även pratat och visat på detta verktyg för våra rektorer i kommunen.

Till hösten skall jag tillsammans med tre andra förstelärare leda ett skolutvecklingsprojekt på skolan som vi kallar ”En skola för alla” I samarbete med SPSM kommer vi att genomföra en lärlyftsmodul för att öka kunskapen om NPF och hur vi kan göra vår skola tillgänglig för alla elever inom olika områden. Det handlar både om fysisk miljö, pedagogisk miljö och social miljö.

Mötet med det digitala kollegiet och pedagoger runtom i landet.

Bloggande, läromedelsskrivande, föreläsningar och workshops.

Våren 2013 blev jag kontaktad av barnboksförfattare Martin Widmark som undrade om jag ville dela med mig av min undervisning i ett projekt som kallades ”En läsande klass”. Jag tillsammans med en kollega skrev ner hur vi arbetade med läsförståelse och textsamtal i våra klassrum och detta samlades i en studiehandledning som gavs ut till alla skolor i hela Sverige.

Samtidigt som detta tog fart startade jag upp min blogg och min undervisning delades med pedagoger runtom i landet. Jag fanns tillgänglig på sociala medier och på facebooksidan ”En läsande klass” svarade jag på frågor kring studiehandledningen, tipsade om hur man kunde komma igång med textsamtal o s v.

Under åren 2014-2017 föreläste jag på över 50 orter i Sverige, jag var även utomlands på svenska skolor i Schweiz, Tyskland och Finland mfl och delade med mig av enkla konkreta verktyg för att skapa en undervisning där alla elever kan lyckas. Jag öppnade upp mitt klassrum och tog emot studiebesök vilket jag fortfarande gör. Jag har även fortsatt att föreläsa men mer ur ett specialpedagogiskt synsätt och hur man genom ett språkutvecklande arbetssätt ger alla elever stödstrukturer för att lyckas.

En dröm under alla år har varit att skapa ett läromedel som utgår från en språkinriktad undervisning där läsa och skriva går hand i hand. Ett läromedel som på många sätt gynnar de elever som har läs- och skrivsvårigheter, sårbarhet i sin språkutveckling samt SVA-elever m m. Under 2016 fick jag tillsammans med en kollega Marika Nylund Ek möjlighet till just detta och tillsammans skapade vi Livet i Bokstavslandet för åk 2. Ett läromedel som pedagogerna på min skola var sugna på att pröva. Jag kunde då ge ”mina” elever i specialundervisningen möjlighet att närma sig detta material, texter och skrivande på sitt sätt. Denna undervisning har jag delat i en rad blogginlägg som jag kallar ”Livet i Bokstavslandet för alla” https://marietrapp.blogspot.com/p/livet-i-bokstavslandet-for-alla.html

Slutligen vill jag dela med mig av ett lyckat elevexempel och tankarna kring varför det blev så lyckat. 

Ibland blir man bara så lycklig....

Hösten 2016  började jag arbeta på en ny större skola och fick ansvar för specialundervisning i åk 1-3. Under dessa år har jag gjort en fantastisk resa genom att jag har haft förmånen att följa flera elevers läs- och skrivutveckling på nära håll men det är framförallt en pojkes utveckling som gjort min resa skimrande. När vi hade uppföljning med föräldrar kunde jag riva åtgärdsprogrammet då pojken gjort såna fantastiska framsteg. Han har förbättrat sitt läsflyt och sin läsförståelse enormt (toppresultat på DLS åk 2) men det är inte det viktigaste. Det viktigaste är att han idag kan säga att det är roligt att läsa och att han varje kväll läser för att han vill, inte för att han måste. Pojken gick från vår uppföljning med en stolthet som sällan skådats och både vi föräldrar och lärare var rörda av denna utveckling. Vad var det då som gjorde denna resa så lyckad?

1. Nära samarbete hem och skola

Direkt i höstas när jag träffade denna elev träffade jag även föräldrarna, skapade en kontakt och visade dem runt i min lilla läs- och skrivarverkstad. Jag berättade om vikten av ett nära samarbete och vikten av att ge lästräningen tid. Jag skapade en kontaktbok med främsta syfte att peppa och sporra- där både jag och föräldrarna kunde skriva ner hur det gått med läsningen. I denna bok skrev jag hela tiden ner de framsteg som vi såg och peppade föräldrarna för det arbete som de lade ner på hemmaplan.

2.Val av rätt bok på rätt nivå till läsläxa. 

Vi bestämde tidigt jag och pojken att släppa klassen läsebok och istället använda oss av "Stjärnsvenska böcker". Böcker där pojken själv kunde få välja titel och vi kunde se hur han avancerade från två stjärnor till tre o s v.

3. Upprepad läsning

Både mot pojken och föräldrarna var jag väldigt tydlig med vad forskningen säger om att utveckla läsflyt. Att upprepad läsning är en metod som fungerar och att den även är bra för att få syn på sina egna framsteg. Jag förde protokoll över hur läsningen förbättrades och kunde tydligt visa detta för pojken.

4. Regelbunden avstämning och verktyg för att visa på utveckling

Vi gjorde om samma lästester som gjorts under våren för att få syn på framsteg och vi fyllde staplar för hur många ord pojken läste/ minut. Vi använde under höstterminen ett verktyg som heter "Legilexi" som också visar på utveckling väldigt tydligt.

5. Verktygslåda med många olika metoder

Att träna upp sin avkodning för att uppnå läsflyt är jobbigt och det finns inga genvägar. Därför är det oerhört viktigt med olika verktyg och variation i träningen. I min verktygslåda finns program som "Rydaholm", "M-G-programmet", "4 sagor", "Lexia" med utvalda övningar och mycket annat.

6. Läsa är att tänka

För att göra läsningen betydelsefull måste man även träna den andra sidan av läsningens delar nämligen förståelsen. I mindre grupper har vi läst, reflekterat och ställt frågor och skapat ett engagemang kring textens innehåll. Eleven har även haft möjlighet att använda kompensatoriska verktyg och fått tillgång till både Inläsningstjänst och Legimus.

7. En inbjudande miljö som stimulerar till läsning

För mig har det alltid varit viktigt att skapa en miljö att trivas i. Många elever har under året uttryckt att det är mysigt att vara i klassrummet och denna pojke har flera gånger uttryckt både för mig och föräldrarna att han trivts att arbeta hos mig.

8. Intensiv läsning

Sist men inte minst kommer TIL, Tidig Intensiv Läsning som betyder att eleven fått en period då han intensivtränat med mig. Denna pojke jobbade utifrån TIL i 8 veckor tillsammans med mig och 2 andra barn. Jag mötte dem 30 min varje morgon och arbetade då utifrån ett stationssystem med datajobb och enskild läsning med mig.

Med detta exempel vill jag visa på att man kan nå fina resultat med tidiga insatser, rätt verktyg och ett nära samarbete hem och skola.