Undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Vi är inne på slutspurten på vår modul i Läslyftet. Vi har tillsammans läst, diskuterat, prövat i undervisningen och reflekterat kring samtal om text. För en som mig som älskar textsamtal och dessutom älskar kollegialt lärande har årets Läslyft varit något alldeles extra. Eftersom jag fungerar som handledare har jag lett diskussioner och strävat efter att alla skall känna sig delaktiga och få dela med sig av erfarenheter och reflektioner. Jag har självklart delat med mig av min undervisning men medvetet hållit tillbaka lite så nu till sista gången tänkte jag ta tillfället i akt att försöka sammanfatta modulen och koppla det vi läst till min egen undervisning.

Vi har läst 8 olika texter med 7 olika textförfattare. Det är läsforskare, språkutvecklare, författare, läsambassadör som skrivit texterna och det som blev lite häftigt när jag kopplade texterna  till min egen undervisning var att jag kunde hitta stöd hos alla skribenter. Det måste väl ändå betyda att min undervisning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet??

Inför sista träffen skall vi dessutom på uppmaning av Ann-Marie Körling koppla till vår kursplan för att få syn på vilka mål vi arbetar mot när det gäller språkutvecklande arbetssätt, läs- och skrivstrategier m m. Den undervisning jag vill berätta lite om och koppla till texterna i Läslyftets modul är ett läs- och skrivprojekt för elever i åk 2 som jag möter 2 pass i veckan i specialundervisningen. Projektet kommer att beröra flera olika delar av det centrala innehållet i kursplanen mot svenska och svenska som andra språk.

”Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar 

samt förstår hur andra känner och tänker." 

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter- kommentera, återge och föra enkla resonemang
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. 
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag
• Enkla former för textbearbetning
• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.

Den första texten i modulen "Samtal om text" är skriven av Ann- Marie Körling och hon påtalar många viktiga saker i den texten. Hon framhäver textsamtalets betydelse för elevernas språkutveckling och förmåga att ta till sig det lästa. Hon menar att textsamtalet också visar vad eleverna kan och vad man behöver fokusera på i sin undervisning för att göra den ännu mer tillgänglig för eleverna. Att förbereda ett textsamtal handlar om kreativitet - vilket syfte och vilket fokus, vad vill jag att eleverna får med sig.

Läsforskare Karin Jönsson har också skrivit en text och hon menar att i en läsargemenskap pågår en mängd aktiviteter som läsning, skrivande, samtal och lärande kring ett viktigt innehåll. Valet av text är viktigt - att det sätts i ett sammanhang.  I en läsargemenskap, kan eleverna klara av saker som de inte på samma sätt klarar på egen hand.

När jag valde text inför vårat läs-och skrivprojekt var det flera olika aspekter och syften som påverkade mitt val. Jag valde att läsa och utgå från Martin Widmarks bok "Cirkusmysteriet"

* Text som engagerar - mysterium att lösa
* Text som både tränar förståelse och avkodning
* Text som på många sätt tränar ordförståelsestrategier
* Text som modell för skrivande
* Text som utgångspunkt till ett fördjupat samtal
* Skapa läsengagemang och vilja att läsa fler deckamysterier på egen hand.

Hade jag varit klasslärare och valt denna text hade jag även skapat ett ämnesövergripande tema utifrån tema Cirkus. Precis som Körling för fram i sin text så måste man förbereda textsamtal, man måste läsa den aktuella boken, fundera över frågeställningar m m. Att jag valde just denna text berodde också på att jag under sommaren 2017 skrev en Lärarhandledning till boken och verkligen gjorde en djupdykning i textens innehåll.

Cirkusmysteriet- lärarhandledning

I modulen Samtal om text är även Barbro Westlund medförfattare och hon har många olika exempel på hur man kan närma sig en text. Hon menar att eleverna uppmuntras i att synliggöra sitt tänkande inför andra genom att använda sig av lässtrategier som att förutsäga olika händelser , själva formulera frågor, klargöra otydligheter, sammanfatta och göra kopplingar, men även att på annat sätt bearbeta texten. Läraren kan hjälpa eleverna och visa vägen genom att tänka högt.

Detta är ett förhållningssätt till texter som jag är van vid och det var därför naturligt att närma oss texten genom förståelsestrategier. Eleverna är väl bekanta med "Läsfixarna" sedan tidigare så det är inget nytt att förutspå, ställa frågor, reda ut ord o s v. Till boken och lärarhandledningen hör ett kopieringsunderlag där det finns sekvensbilder hämtade från varje kapitel som en hjälp för eleven att bära med sig förståelsen av textens innehåll och även använda för både träning i att återberätta och skriva.

Anna Kaya har också bidragit i modulen "Samtal om text" och delar med sig av många kloka infallsvinklar. Kaya menar att samtal om text kräver kunskap om texttypen och att man för samtal om hur man kan skriva texter med rätt struktur. Likväl som eleverna behöver utveckla lässtrategier av olika slag behöver de alltså utveckla olika skrivstrategier. I sin text berättar hon om Cirkelmodellen - cykeln för undervisning och lärande. I den modellen finns 4 olika faser som bygger på att eleven får tydliga stödstrukturer genom att man läser och samtalar tillsammans samt skriver och samtalar tillsammans före det egna skrivandet.

I vårt Läs och skrivprojekt är det boken Cirkusmysteriet som är modelltexten. Före läsningen förutspår vi och bygger upp förförståelse både kring vad Cirkus är och vad ett mysterium är. Fördelen med deckarserien om Lasse och Maja är att det finns mycket digitalt material att tillgå. Det finns t o m en interaktiv karta över staden Valleby som man tillsammans kan traska runt i före man börjar läsa boken. Upptäck Valleby. När det sedan är dags att börja läsa har vi hela tiden med oss fokuset hur författaren har löst olika saker. Under första kapitlet har vi fokus på miljöbeskrivning, därefter personbeskrivning, händelser, ledtrådar och så småningom även hur författaren löser detta med en bra upplösning och slut. När vi stiftat bekantskap med boken, fått reda på vilka huvudpersonerna är och var det hela utspelar sig samt vilket mysterium som ägt rum är det dags att tillsammans planera en gemensam deckarhistoria. 

För att få struktur på en berättande text kan man använda den grafiska modellen "Berättelseansiktet" som Westlund ger exempel på i sin text i modulen "Samtal om text". " För skönlitteratur kan ”Berättelseansiktet” (Story face- strategy) användas, beskriven i Staal (2000). Berättelsestrukturen återges genom ögonen (tid och ställe respektive huvudpersoner), näsan (problemet identifieras) och munnen (antal händelser). På ögonfransarna kan beskrivningar skrivas in."

Körling menar att det är viktigt att man samtalar med eleverna om begreppen utkast, manus och utgivning. "Genom att benämna de olika faserna i skrivprocessen med begrepp som utkast, manus och utgivning kan vi skapa medvetenhet om att texter utvecklas i dialog med andra. Utkast är idéer, manus tvättas och skrivs om innan de publiceras och slutligen möter de en större läsekrets."(Körling)

När vi planerat vår gemensamma berättelse så får eleverna planera sitt eget Mysterium och fylla i ett eget berättaransikte. Viktigt för dem att veta att detta bara är ett utkast och att man kan ändra sig flera ggr under resans gång. 

Precis som Kaya för fram i sin text så behöver många elever tydliga stödstrukturer och I Cirkelmodellen skriver vi som sagt gemensamt före eleverna skriver på egen hand. För skrivandet använder jag ett digitalt program som heter Storyjumper som är helt fantastiskt i detta avseende. Jag kan skapa ett lärarkonto där jag lägger in elevkonton. Den gemensamma boken benämns klassbok och de enskilda böckerna ligger på elevernas egna inloggningar som jag kan komma åt och ta del av. Jag kan följa deras skrivutveckling från början till slut. 

                                                     Deckargåtan om den försvunna korgen

Vårt läs- och skrivprojekt fortlöper sedan på liknade sätt. Vi har olika fokusområden och berättelsen skapas i 6 steg utifrån den planering som gjorts. Före vi skriver läser vi i Cirkusmysteriet för att se hur Martin Widmark löst att beskriva olika saker, hur han beskriver de misstänkta och hur så småningom Lasse och Maja kommer fram till vem som är tjuven. På vår vägg i klassrummet växer ett persongalleri fram med text som påminner oss om vilka personerna är hämtade ur boken. 

Gunilla Molloy är också textförfattare i modulen Samtal om text och det hon visar på i sin text är hur olika typer av läsloggar kan skapa struktur och ge eleverna möjlighet till tanketid före de skall samtala om textinnehållet. I vårt läs- och skrivprojekt har eleverna egna läsloggar där de skriver ner frågor, sammanfattar, tar upp nya ord m m. Där kan de ganska tidigt få uppdraget att skriva ner vem de tror är tjuven i Cirkusmysteriet och förklara hur de kommit fram till det. De kan också fundera över hur det kan vara att vara cirkusartist och leva på resande fot hela tiden. Frågor och tankar som kommer upp i dessa loggar kan föra textsamtalet vidare och fördjupa samtalen att också bli sokratiska. Ann Philgren som skrivit om just detta i modulen "Samtal om text" visar på en modell som gör eleverna engagerade i textens innehåll. 

 1. Samtalen inleds med en fråga, som alla deltagare ombeds besvara. Eleverna har haft möjlighet att före samtalet ta del av texten genom att läsa den själva och/eller genom högläsning, gärna flera gånger. Frågan innebär att var och en tar ställning till texten utifrån sin egen förförståelse. Deltagarna ges möjlighet att tänka igenom frågan under någon minuts tankepaus. Därefter besvaras frågan av alla deltagarna. Genom att lyssna på de andras idéer upptäcker deltagarna att det finns flera tolkningar.

 2. Därefter följer deltagarnas tolkning och analys av texten. Här arbetar gruppen tillsammans för att försöka komma till en bättre förståelse, genom att granska såväl texten som deltagarnas utsagor kritiskt. Man uppmuntras att underbygga sina uttalanden genom att referera till texten, att bygga vidare på det som tidigare sagts m m. 

 3. Slutligen uppmanar samtalsledaren deltagarna att återkoppla till egna vardagserfarenheter, genom att ställa en värderande fråga utifrån diskussionen av texten. 

 4. Efter dialogen är det viktigt att föra ett kort metasamtal om hur deltagarna tycker att de lyckats i dialogen.

I vårat läs- och skrivprojekt var det framförallt en sådan fråga som vi hade ett fördjupat samtal om och det var just hur det skulle kännas att leva på resande fot hela tiden. Hur flickan i Cirkusmysteriet faktiskt t o m kunde gå så långt att hon började stjäla för att hon så gärna ville bo på ett ställe, gå i skola o s v. 

Den sista texten i modulen "Samtal om text" är skriven av Ann-Marie Körling och där lyfter hon hur lärarens nyfikenhet och lyhördhet på vad och hur eleven skriver kan utvecklas. Att man i textsamtal om elevernas egna texter  bekräftar, påverkar och utmanar elevens lärande. 

I vårt läs- och skrivprojekt sker även detta. Efter att eleverna har skrivit på egen hand om e x personbeskrivningar av huvudpersonerna lyfter vi texterna inför kamraterna och pekar på det som vi ser är bra och om det är något som eleven kan tänka på att utveckla. Vi har använt oss av 2 stjärnor och en önskan i detta. Jag har även kunnat lyfta saker jag sett att fler elever haft svårt med i sitt skrivande och visat på det gemensamt.

Nu när vi kommit en bit in i projektet kan jag säga att det är ett projekt som engagerar och som sätter läsa och skriva i förhållande till varandra - visar på att det hör ihop. Nu skall vi bara se till att vi får en mottagare för våra böcker vilket Körling framhäver är väldigt viktigt för bl a motivationen. Eleverna kommer att få läsa sina digitala böcker i sina klasser, de kommer att få hem dem utskrivna och förhoppningsvis har vi snart också en gemensam blogg där vi kan publicera texterna. Kanske kanske kan vi även söka pengar och få besöka Cirkusmysteriet på riktigt. 

http://www.xn--barnutstllningar-2nb.nu/2017/07/27/lassemaja-cirkusmysteriet/