För det första har jag 4 olika digitala media i mitt klassrum. Jag har ett gäng datorer, ett gäng crome-books, ipad och förstås min smartboard med alla funktioner. Eftersom jag använder alla dessa mer eller mindre p g a olika syften så väljer jag att lista verktygen utifrån dessa.
Både i dator och cromebooks använder vi och skriver i DRIVE då det finns en bra talsyntes i form av appwriter, det finns stavningshjälp och det finns röstinmatning. Talsyntesen använder vi både vid eget skrivande och vid uppläsning. Appwriter är även använbart i olika molntjänster för att kunna få den skrivna texten uppläst. Med de yngsta eleverna använder jag Skolstil och Vital vid skrivande på vanlig dator. I kommunen har vi licens både på NE och på Inläsninstjänst vilket mina elever är mycket hjälpta av i sin läs- och skrivinlärning. En annan kommunlicens som vi har är Softogram där man som lärare kan lägga upp studiescheman för resp elev i många olika ämnen. Jag använder mest Läsflyt och Språkknep i det programmet.
Vissa av de verktyg jag använder går bara att använda på PC eftersom de måste laddas ned och ligga på datorn. Ett av de verktyg som jag använt längst i min lärargärning är nog LEXIA som är ett fantastiskt program på många sätt. Du kan själv skapa profiler och lägga in användare. Har du dessutom PROVIA som är ett kartläggningsverktyg så skapar datorn övningar utifrån det resultatet på testet. LEXIA är väldigt användbart i den tidiga läsinlärningen och även i andraspråksinlärningen då det finns många övningar med språklig medvetenhet, koppling bokstav-ljud, ord- bild m m.
Som ett komplement med samma övningsbank till LEXIA finns några program som jag använder en hel del. Det ena är MH-trappan som har en tydlig progression i övningarna och inleds med bra fonologiska övningar för den första läsinlärningen. Det andra är 4 sagor som jag ibland använder under mina intensivläsningsperioder. Det är ett program med tillhörande böcker där man i olika steg tränar framförallt avkodning.
På PC har vi också MG-programmet installerat som även det är ett program som systematiskt tränar avkodning men även skrivande och programmet Spelett som är ett fantastiskt program för elever i åk 1. Programmet testar vad eleven kan och anpassar övningarna därefter. Gör eleven ett fel så tar programmet om den felaktiga uppgiften så eleven lär sig vad som blev fel på en gång.
På mina datorer har vi också ett enkelt men ack så användbart dataprogram som heter Ord till Ord som är ett korsord för den första läs- och skrivinlärningen.
Nytt för i år i min verktygslåda är två program som skolan köpt in med en lärarlicens och med 30 elevprofiler så jag kan använda dem till alla de elever som jag möter i specialundervisningen och eleverna kan med fördel använda verktygen i klassrummet för att kunna arbeta med anpassade övningar på sin nivå. Det ena är Trädet web som eleverna tränar avkodning men också skrivande utifrån den nivå eleven befinner sig på. Programmet har en långsam och tydlig progression och man arbetar med 10 ord i taget på 5 olika sätt. Det andra är Stjärnsvenskabiblioteket som nog är en riktig favorit. I det digitala Stjärnsvenskabiblioteket finns alla titlarna från Upplevelse Paket 3 och Sagopaketet samt faktaböcker. Det digitala biblioteket är framtaget med stöd från Specialpedagogiska skolmyndigheten och böckerna finns alltså på många olika nivåer.
I min specialundervisning möter jag elever i åk 1-3 och även SVA-elever. Alla mina elever älskar detta program och sedan vi köpte in elevlicenser har vi tagit det ännu en dimension. Alla böcker som eleverna tar sig an och lyssnar/läser samt skriver text till sparas på deras inloggning. De kan betygsätta böckerna och de kan skriva ut sina böcker. Just idag hade jag så fruktansvärt stolta killar som fick med sig varsin utskriven bok till klassläraren för att läsas upp samt tas hem till mamma och pappa.
Det digitala stjärnsvenska biblioteket går att användas till gemensam läsning då vi ofta samlas framför smartboarden och läser och samtalar om texten tillsammans.
Som ni ser på bilden finns 4 olika funktioner att använda sig av. Att läsa texten, att lyssna på texten, att rita bilder till texten samt att skriva till bilderna.
När vi läst och bearbetat texten tillsammans sammanfattar vi och plockar fram det viktigaste som hänt i boken. Till vår hjälp använder vi funktionen i programmet där man kan ta bort text och bara ha bilderna att utgå ifrån. Eleverna får hjälpas åt att sammanfatta muntligt och sedan kan de få sätta sig vid varsin dator och skriva själva till varje bild. De fick här öva sig på att skapa egna meningar utifrån en text som de redan läst och med bilder som stöd. En väldigt omtyckt uppgift. Då många av "mina" elever har cromebooks fungerar appwriter även i detta program och de kan höra både ljud och ord som de skriver.
En av mina elever har jättesvårt att skapa text själv så han får ibland sammanfatta på ett annat sätt. Han får använda den tredje funktionen i programmet där man kan rita bilder till varje textsida. På det viset får han på sitt sätt visa att han förstått texten.
Ännu en funktion finns och det är att lyssna på texten. När eleverna arbetar med detta program individuellt låter jag dem alltid börja med att lyssna på texten för att sedan läsa och skriva. Allt eleverna gör på sin egen inloggning sparas med automatik.
Ska jag vara ärlig var det längesen jag upplevde att ett program kan fånga elever på ett sätt som detta kan. Elever som har svårigheter med både att läsa och skriva, både läser och skriver så det låter i hela rummet när de ljudar. De tjatar om att få fortsätta och de blir så nöjda när de har en alldeles egen bok i sin hand med text som de själva har författat. Till stjärnsvenskabiblioteket finns numera också webbappar med frågor kring texten, skrivövningar och ordförståelse.
Ett annat program som verkligen väcker skrivmotivationen är Storyjumper. Där har jag skapat ett lärarkonto där jag har tillgång till alla elevkonton. Detta gör att jag har tillgång till elevernas böcker under hela skrivprocessen och kan stötta, kommentera m m om det behövs. I programmet finns en fantastisk bildbank samt att du kan hämta bilder både från nätet och använda egna foton. Eftersom programmet ligger på nätet så når eleverna sin bok även från hemifrån. Föräldrar har berättat att detta har varit oerhört motiverande för skrivandet på hemmaplan.
Följ länken här nedan och läs om hur vi använder Storyjumper.
http://www.storyjumper.com/book/index/8521632/Storyjumper#
Andra motivationshöjande digitala verktyg är Sagomattan, Lässugen, Läs med sagor och Läsmysteriet. Hur jag använder dessa verktyg i min undervisning kan ni få ex på här:
Utöver dessa digitala program finns det ju de digitala verktygen som hör till respektive läslära. På vår skola har vi valt att arbeta utifrån Livet i Bokstavslandet och till det materialet finns både digital bok, arbetsbok, digitalt intro och webbapp. Det digitala introt hjälper läraren at introducera nya kapitel, begrepp och att arbeta med texten på olika sätt. Webbappen är bra som slutkläm efter att man arbetat en tid med resp text. Ett bra sätt att få syn på vad eleverna faktiskt tar med sig från det gemensamma arbetet med texten.
Eftersom vi tidigare år haft "ABC-klubben" som läslära och arbetsbok finns det på skolan och dessa pass utgår från det materialet. Vi har appen på IPAD, webbspelen samt läggspelen för kodknäckarfasen.
När jag ändå är inne på IPAD och vad vi använder där så måste jag lyfta fram Qnoddarna som vi valt att endast ha några få elevlicenser av. Det programmet använder vi främst till elever som behöver någonting helt annat. Elever som har jättesvårt med finmotorik och att skriva med penna. Qnoddarna är ett heltäckande material både i svenska och matematik och allt formande av bokstäver och siffror sker digitalt.
På min IPAD och de cromebooks jag har att tillgå finns även ett kartläggningsverktyg som vi har använt oss av i 3 år nu. På vår skola har vi under snart tre år varit testpiloter för Legilexi. Vi har haft förmånen att pröva ett screeningmaterial som testar läsningens alla områden. Under dessa år har Legilexi utvärderat och förbättrat testerna och resultathanteringen både utifrån den forskningsgrupp som är knuten till projektet och utifrån de lärare som har varit testpiloter. Våra treor har precis genomfört sin åttonde testomgång och nu börjar det hända grejer. Dels har testerna förfinats men framförallt har resultathanteringen utvecklats. Vi kan med detta verktyg följa varje elevs läsutveckling och se inom vilka områden det har gått framåt, stått still eller i värsta fall gått bakåt. Vi kan utifrån dessa fina sammanställningar utvärdera vår egen undervisning, göra nya grupperingar och se vilka elever som är i behov av specialpedagogiskt stöd. Genomförs testerna digitalt sköter programmet om och fixar fina diagram och kurvor.
Utifrån testresultatet tar dataprogrammet fram vad respektive elev behöver ha för fokusområde och varje elev får individuella rekommendationer att arbeta vidare med.
Nytt för denna testomgång är också att Legilexi har satt upp kravnivåer var man bör ha nått i slutet av åk 1, åk2 och åk 3. De har även börjat jämföra elevernas resultat med både DLS resultat och bedömningsstöd för att få en riktigt bra standardisering.
Läs mer här: https://www.legilexi.org/
 |
| Den röda linjen visar på elevens språkförståelse där både ordförråd och hörförståelse ingår. Den gröna linjen visar på avkodning och den blå läsförståelse. |
Ja den digitala världen är oändlig och jag måste slutligen lyfta ett digitalt presentationsprogram som jag bara älskar - ANIMOTO
I Animoto har jag dokumenterat nästan all form av undervisning, teman, kompisdagar m m och jag har även lärt eleverna att hantera programmet för att göra digitala boktips.Programmet bjuder på fina bilder och musik. Det är bara att lägga in text och bilder.
Denna länksamling har vi på vår skolas hemsida vilket har varit väldigt uppskattat hos våra föräldrar. Det är Bryngelstorpskola och Marika Nylund Ek som fixat den
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar