Läsfixarna hjälper till att leta ledtrådar och lösa mysterier.

UR's nya serie inom läsinspiration och läsundervisning heter "LÄSMYSTERIET". Serien riktar sig till elever i mellanstadieåren men jag kan lova att våra yngre elever också kommer att gå igång på detta program. En introduktion till att prata och använda förståelsestrategier på ett fantastiskt utmanande och motiverande sätt. I det första programmet får barnen utmaningar som innebär att man förutspår och att man läser mellan raderna. I det andra programmet handlar det om att reda ut ord genom att sätta dem i ett sammanhang samt plocka ut nyckelord i en faktatext och sammanfatta. Precis som inför alla andra lässtrategilektioner är det viktigt att vara förberedd, ha läst/ sett det aktuella texten/avsnittet och funderat ut hur programmet kan bli ännu mer meningsfullt och levande i klassrummet. 

Mitt förberedelsearbete före avsnitt 2 handlade om att skriva ner de texter som var aktuella i programmet, de ord som skulle utredas samt de nyckelord som var aktuella i den faktatext som presenterades. Därefter var det också viktigt att fundera ut passande stopp i avsnittet för att göra eleverna delaktiga och aktiva under programmets gång.

Det som tilltalar mig mycket är att man i denna produktion har valt att föra in symboler som jag tror många elever känner igen. När det handlar om frågor, textkoppling och att läsa mellan raderna symboliseras det med ett frågetecken, när det handlar om att reda ut ord är symbolen ett förstoringsglas och när det handlar om nyckelord och att sammanfatta - ett lasso. De symboler som våra elever idag förknippar med "Läsfixarna" och strategier att använda under läsningen. Mina elever som bara går i åk 1 köpte dessa symboler rakt av och vi kunde inför varje utmaning stanna när symbolen visade sig och prata om vad denna utmaning skulle kunna handla om.

När symbolen "Förstoringsglas" dök upp associerade eleverna direkt till "Detektiven" och  förstod  att det handlade om att reda ut ord. Vi läste den lucktext som utmanarna i programmet blev tilldelade och skrev upp de ord som skulle föras in på rätt plats i lucktexten. (Jag hade i förväg skrivit upp lucktexten på tavlan och dessutom skrivit orden på vita flyttbara lappar.) Tillsammans prövade vi att sätta olika ord på olika platser i texten och ganska snart hittade vi rätt. Orden passade i ett sammanhang och texten fick en mening. Vi hade klarat uppdraget så nu återstod bara att se om även barnen i programmet gjorde det.

Det var dags för utmaning två i programmet och symbolen "Lasso" dök upp. Jag stannande programmet och vi pratade om vad det symboliserade och vad det är vi gör när vi använder Cowboyen. Att vi plockar ut det viktigaste i en text och sammanfattar det. Vi repeterade också vad nyckelord är och hur man kan använda de för att komma ihåg vad en text berättar. Vi tittade vidare och fick se hur barnen i programmet mötte en faktatext om spindlar. Samma text hade jag också skrivit upp på tavlan och när barnen i programmet läst texten kunde vi lugnt läsa den ännu en gång och därefter plocka ut de ord vi tyckte var viktiga. Efter att vi plockat ut nyckelorden blev det lite kul att se vilka nyckelord som valts ut i programmet och vilka ord som direkt kunde väljas bort. Eleverna fick precis som barnen i programmet sammanfatta texten utifrån nyckelorden. (Faktatexten var då utsuddad) Detta gjordes parvis och det blev en hög elevaktivitet i klassrummet. Efter att vi gjort samma utmaning som i programmet tittade vi förstås om barnen också skulle klara utmaningen. Vi fick se hur de klarade att få en andra ledtråd och nu var det inte så svårt att fundera ut vem som låg bakom mysteriet med de avklippta rosorna. Mina elever jublade när barnen klarade mysteriet och frågade raskt därefter när vi skall se del 3.

Ja, nog är detta ett program som kommer att tillföra ännu en dimension i vår lässtrategiundervisning. Tänker att jag under några kommande lektioner skall genomföra fler liknande utmaningar i klassrummet med både texter där man måste läsa mellan raderna, reda ut ord och sätta in dem i ett sammanhang samt plocka ut nyckelord och sammanfatta faktatexter. Vi kommer att skapa vårt eget Läsmysterium.

Ett smakprov från Bokstavslandet

Tillsammans med Marika Nylund Ek skriver jag en lärarhandledning och arbetsbok till "Livet i Bokstavslandet" åk 2. Verkligen superkul att skapa ett läromedel som utgår från det vi tycker är viktigt. Ett helhetstänk där läsa och skriva går hand i hand med tydliga stödstrukturer och ett språkutvecklande arbetssätt. Läseböckerna med texter av Ulf Stark innehåller både berättande texter och andra texttyper. Berättelserna om huvudpersonerna i Bokstavslandet varvas med genretexter som passar in i helheten. Barnen åker på utflykt och vi får läsa beskrivande text om utflyktsmålet, barnen har fotbollsträning och match och vi får läsa beskrivande och instruerande texter om fotboll o s v.  Eftersom texterna i läseboken är färdiga så var jag ju bara tvungen att häromdagen pröva en av texterna och tillhörande arbetsuppgifter i den etta som jag är i på tisdagar.

Ett kapitel i Läseboken handlar om Dennis, en hund som en dag är försvunnen. Hans ägare Börje är alldeles förkrossad och barnen vill hjälpa honom med att göra en efterlysning på hunden. Genom att beskriva utseende, egenskaper och andra kännetecken så vill barnen försöka få fatt i Dennis. Börje berättar att Dennis alltid kommer när man ropar på honom och till hans stora glädje är det precis vad hunden gör när han kallar på honom. Utifrån detta pratade jag och eleverna om deras erfarenheter av efterlysningar och borttappade saker/djur/personer. Vi gjorde en stödmall på tavlan där vi förde in nyckelord från modelltexten om Dennis. Därefter skrev vi en gemensam efterlysning på tavlan tillsammans. Eleverna fick komma med förslag på formuleringar, meningsbyggnad m m. Utifrån denna mall fick sedan eleverna skapa sina egna efterlysningar.

Detta arbetssätt utgår från Cirkelmodellens fyra faser vilket genomsyrar hela arbetsboken som vi skrivit till Bokstavslandet.

Att ge eleverna stödstrukturer med mallar, modelltexter, gemensamt skrivande m m gör att alla elever känner sig trygga och kan engageras i uppgiften och detta var verkligen en skrivuppgift som engagerade. Några valde att skriva en egen efterlysning om Dennis, andra skrev om en mormor som försvunnit, en tredje om en undulat m m. I klassrummet skapades alla möjliga efterlysningar som eleverna efter att de skrivit klart läste upp för varandra. Extra roligt är det när ord och begrepp från modelltexten dyker upp i elevernas egna texter. Ordet tjänstvillig var ett ord vi redde ut under läsningen och som sedan var vanligt förekommande i elevernas egna texter.

Att hitta rätt i mötet med elever i behov av särskilt stöd och elever med annat modersmål.

Läsning är en sammansatt färdighet vilken bygger på olika avkodnings- och förståelseprocesser. Avkodning innebär att läsaren känner igen, kan uttala och får tillgång till ordets mening. Denna färdighet byggs upp över tid. Varje gång läsaren möter ett specifikt ord stärks minnesbilden av ordet och småningom kan ordet snabbt och säkert kännas igen. Ordavkodningen är då automatiserad och förståelseprocessen kan inledas. Läsförståelsen möjliggör att läsaren kan hitta en betydelse i texten, reflektera över den och dra slutsatser. Avkodningen och läsförståelsen har ett nära samband med varandra. Samtidigt spelar motivationen en avgörande roll vid läsningen. God läsutveckling kräver därmed avkodning, förståelse och motivation. Om någon av de här faktorerna är noll blir också produkten noll. Formeln blir alltså: Läsning = avkodning X förståelse X motivation

Under de tidiga skolåren ser jag det därför som oerhört viktigt att träna dessa båda delar parallellt. Avkodningen för att uppnå läsflyt och förståelsen för att få en mening och skapa läsmotivation/engagemang. I mitt specialläraruppdrag möter jag elever som måste arbeta hårt för att automatisera avkodningen och det kräver många varierade verktyg där datorn är ett fantastiskt motivationshöjande redskap. Det är av oerhörd vikt att dessa elever får lagom svåra uppgifter anpassade efter individen för att känna tilltro till sin förmåga. Jag möter också elever som har en automatiserad avkodning men brister i förståelsen. Många av våra elever med annat modersmål är hjälpta av tydlig struktur och förståelsestrategier för att kunna närma sig även en enkel text och förstå den på flera plan.

Efter dagens möte med mina elever då vi både tränat avkodning och förståelse är jag övertygad om att jag hittat rätt med den enkla lilla uppgift jag serverade. Jag kunde se det i deras iver och engagemang att ta till sig uppgiften och i deras kommentarer som var ljuvliga för ett frökenhjärta. -"Det här var kul!"- "Får jag läsa nästa?" "Finns det ingen 4:a?"

Uppgiften bestod av att angripa en kort text uppdelad i 3-4 meningar som var sönderklippta i tre delar. Dessa texter skulle eleverna först läsa tyst för sig själva och sedan högt i en mindre grupp. Under läsningen skulle eleverna använda de förståelsestrategier vi tränat på och efter att meningen var läst stanna upp och samtala om det lästa. Här följer ett exempel på en av de texter som fanns med.

1. Erik och Per lekte bland isflaken på en sjö.

2. De blev modigare och modigare och hoppade från det ena isflaket till det andra.

  

3. Plötsligt befann sig Erik i vattnet.

Så gott som alla elever fastnade på ordet isflak och vi hjälptes åt att reda ut ordet. En pojke förklarade med hjälp av våra pappersremsor på bordet. "Om bordet är sjön så är pappersbitarna isflak som guppar runt där." Efter att den första meningar var läst fick eleverna ställa frågor på den samt förutspå vad de tror kommer att hända framåt utifrån de få ledtrådar de fått.

Genom att vi bearbetade dessa små korta texter tillsammans så var eleverna mycket ivriga att få reda på fortsättningen. Vi upprepade arbetsgången genom att läsa tyst, läsa högt, utreda oklarheter, ställa frågor samt förutspå. Vid några tillfällen pratade vi även om de inre bilder som skapats genom läsningen. Efter att ha läst mening 2 pratade vi om hur man är när man är modig och om pojkarna var modiga i denna situation. En elev uttryckte mycket klarsynt att pojkarna inte är ett dugg modiga utan istället dumma. Att de inte fattar hur farlig denna lek är. 

Efter att ha läst mening nr 3 kunde vi komma fram till att vi genom ledtrådar i texten kunde förstå varför Erik hamnat i vattnet. En elev frågade: -"Vad skulle du ha gjort i Eriks situation" och en annan - "Vad skulle du ha gjort i Pers situation om en kompis hamnade i iskallt vatten?" Vi hade fina och lärande diskussioner inom detta område med utgångspunkt i en text bestående av endast tre meningar.  En elev var mycket frustrerad att det inte fanns någon 4:a att läsa. Vi bestämde oss därför att skriva ett gemensamt slut på denna text.

De små textavsnitt jag använde till denna uppgift är hämtade ur Monika Reichenbergs bok "Läsförståelse genom strukturerade textsamtal". En bok jag rekommenderar varmt både i undervisning med elever i behov av särskilt stöd men också med elever med annat modersmål. 

Vikten av att läsa bilder för att förstå en text på flera plan

Jag har vid flera tillfällen tipsat om en serie av lättlästa böcker som handlar om familjen Monstersson av Mats Wänblad. Den senaste boken i serien handlar om Mysis som blir sjuk och måste gå till veterinären.

Dessa böcker är perfekta för nybörjarläsaren men också att använda som utgångspunkt i ett textsamtal. Att dessa böcker är så bra att använda i textsamtal är för att bilderna är läskigt bra och att man faktiskt är tvungen att läsa dem för att förstå vad som händer mellan raderna i texten. För att verkligen kunna läsa både text och bilder när man läser boken i helklass så valde jag att scanna in bilderna och ta upp dem på smartboaren under läsningen. Då kunde alla elever med enkelhet se vad som hände på bilderna samtidigt som vi läste texten tillsammans.

Ett strukturerat textsamtal inleds alltid med att koppla på elevernas erfarenheter och tankar kring vad texten kommer att handla om (Spågumman). Genom att leta ledtrådar i bild och rubrik fick eleverna berätta för en kamrat om sina förutsägelser. Därefter uppmanade jag dem att vara aktiva under läsningen. Reagera på nya ord genom att räcka upp handen samt att ställa frågor vid våra lässtopp.

I långsamt tempo läste jag den korta lättlästa texten och gav eleverna gott om tid att läsa bilderna på smartboarden. Eleverna reagerade på ordet veterinär men fick det förklarat genom att vi läste vidare i texten. Eleverna ställde frågor  bortom raderna. - Varför är Mysis sjuk tror du? - Vad är Mysis för ett djur tror du? Vad skulle du ha gjort om ditt husdjur blev sjukt? De ställde frågor på raderna: - Vem öppnar när Ebba ringer på? - Vad är det mamman letar efter? och de ställde frågor mellan raderna.
- Varför blev det tomt i väntrummet när Mysis gick in? - Vad är det Mysis har ätit som gjort att han fått ont i magen? Vad är det för fel på Polly? Vad är det Ebba har glömt?

Svaren till frågorna mellan raderna går att finna genom ledtrådar i texten men framförallt genom att läsa bilderna. Jag blev helt fascinerad av att flera elever faktiskt lagt märke till att gamen Polly på en av bilderna stoppat i sig en hel limpa och att det troligtvis var därför som hon låg helt utslagen på en bänk.

Flera elever knäckte också vad det var som Mysis hade ätit upp genom att de kopplade tillbaka till inledningen av texten då mammans gula väska var försvunnen. Boken avslutas med att Ebba funderar över vad hon glömt. Hon kommer inte på vad det var men tänker att det inte kan vara så viktigt. Har eleverna varit påkopplade, tagit till sig texten och läst mellan raderna så kan de dra slutsatsen att det är bollen hon har glömt och att det faktiskt är ganska viktigt då Mysis har en tendens att äta upp saker.

Berättelsen fascinerar och fångar eleverna och är mycket användbar i ett textsamtal. Texten kan också med fördel användas för att få syn på vilka elever som har förmåga att läsa och tolka bilder samt att läsa mellan raderna.

Som alltid när vi läser någonting tillsammans försöker jag att koppla det till skrivande. Efter att vi läst texten sammanfattade vi innehåller i ett berättelseschema och därefter fick eleverna välja att skriva en sammanfattning av boken eller välja ut en händelse i boken och skriva om den. För att detta skulle fungera hade jag kopierat upp bilderna från boken och lagt dem i ordning runt mattan i klassrummet. Eleverna kunde då använda sig av bilderna som stöd i sitt skrivande. Vilken fart det blev på eleverna genom denna uppgift! De ritade, skrev, tittade på bilder och skrev lite till. Eleverna går bara i åk 1 så många valde att skriva om en händelse men elever som kommit långt i sin läs- och skrivutveckling skrev sammanfattning utifrån bilderna.

Visst är denna bild underbar? Visar också att eleven förstått texten mellan raderna.

Ibland blir man bara så lycklig....

I höstas började jag arbeta på en ny större skola och fick ansvar för specialundervisning i åk 1-2. Under detta halvår har jag gjort en fantastisk resa genom att jag har haft förmånen att följa flera elevers läs- och skrivutveckling på nära håll men det är framförallt en pojkes utveckling som gjort min resa skimrande. Idag när vi hade uppföljning med föräldrar kunde jag riva åtgärdsprogrammet då pojken gjort såna fantastiska framsteg. Han har förbättrat sitt läsflyt och sin läsförståelse enormt (toppresultat på DLS åk 2) men det är inte det viktigaste. Det viktigaste är att han idag kan säga att det är roligt att läsa och att han varje kväll läser för att han vill inte för att han måste. Pojken gick från dagens uppföljning med en stolthet som sällan skådats och både vi föräldrar och lärare var rörda av denna utveckling.

Under hela eftermiddagen och kvällen har jag funderat över varför denna resa blev så lyckad under så pass kort tid som ett halvår och kommit fram till flera orsaker. 

1. Nära samarbete hem och skola

Direkt i höstas när jag träffade denna elev träffade jag även föräldrarna, skapade en kontakt och visade dem runt i min lilla läs- och skrivarverkstad. Jag berättade om vikten av ett nära samarbete och vikten av att ge lästräningen tid. Jag skapade en kontaktbok med främsta syfte att peppa och sporra- där både jag och föräldrarna kunde skriva ner hur det gått med läsningen. I denna bok skrev jag hela tiden ner de framsteg som vi såg och peppade föräldrarna för det arbete som de lade ner på hemmaplan.

2.Val av rätt bok på rätt nivå till läsläxa. 

Vi bestämde tidigt jag och pojken att släppa klassen läsebok och istället använda oss av "Stjärnsvenska böcker". Böcker där pojken själv kunde få välja titel och vi kunde se hur han avancerade från två stjärnor till tre o s v.

3. Upprepad läsning

Både mot pojken och föräldrarna var jag väldigt tydlig med vad forskningen säger om att utveckla läsflyt. Att upprepad läsning är en metod som fungerar och att den även är bra för att få syn på sina egna framsteg. Jag förde protokoll över hur läsningen förbättrades och kunde tydligt visa detta för pojken.

4. Regelbunden avstämning och verktyg för att visa på utveckling

Vi gjorde om samma lästester som gjorts under våren för att få syn på framsteg och vi fyllde staplar för hur många ord pojken läste/ minut. Vi använde under höstterminen ett verktyg som heter "Legilexi" som också visar på utveckling väldigt tydligt.

5. Verktygslåda med många olika metoder

Att träna upp sin avkodning för att uppnå läsflyt är jobbigt och det finns inga genvägar. Därför är det oerhört viktigt med olika verktyg och variation i träningen. I min verktygslåda finns program som "Rydaholm", "M-G-programmet", "4 sagor", "Lexia" med utvalda övningar och mycket annat.

Tydlighet kring att lästräning faktiskt är ett ganska hårt jobb.

6. Läsa är att tänka

För att göra läsningen betydelsefull måste man även träna den andra sidan av läsningens delar nämligen förståelsen. I mindre grupper har vi läst, reflekterat och ställt frågor och skapat ett engagemang kring textens innehåll.

7. En inbjudande miljö som stimulerar till läsning

För mig har det alltid varit viktigt att skapa en miljö att trivas i. Många elever har under året uttryckt att det är mysigt att vara i klassrummet och denna pojke har flera gånger uttryckt både för mig och föräldrarna att han trivts att arbeta hos mig.

8. Intensiv läsning

Sist men inte minst kommer TIL, Tidig Intensiv Läsning som betyder att eleven fått en period då han intensivtränat med mig. Denna pojke jobbade utifrån TIL i 8 veckor tillsammans med mig och 2 andra barn. Jag mötte dem 30 min varje morgon och arbetade då utifrån en stationssystem med datajobb och enskild läsning med mig.

Med detta inlägg vill jag visa att man kan nå fina resultat med tidiga insatser, rätt verktyg och ett nära samarbete hem och skola. I detta fall har föräldrarna lagt ner åtskilligt med tid, hittat bra regelbundna rutiner och hela tiden stöttat pojken i sin lästräning. 

Ikväll är jag så lycklig över detta och tänker att jag kan få känna mig som det som står på denna lilla skylt även om jag vet att dessa framsteg långtifrån bara är min förtjänst. Det kommer andra dagar när man inte känner sig lika nöjd så ikväll unnar jag mig det.

Sagomattan, Cirkelmodellen och berättelsestruktur

Någonting som kännetecknar mig och min undervisning är nog att jag är nyfiken och gärna vill pröva nya saker och knyta det nya till sådant som jag redan vet fungerar. I ett blogginlägg på facebook läste jag om ett program som SVT gjort som heter "Sagomattan" och att det programmet fått igång elever i den första skrivinlärningen att skapa berättelser med tydlig inledning, handling och avslutning.http://webb2.svedala.se/1larare/att-anvanda-sagomattan-for-att-utveckla-elevers-skrivande/

Sagt och gjort detta måste prövas och det måste ingå i det språkutvecklande arbetssätt som jag nästan alltid använder vid skrivande nämligen Cirkelmodellen.

Jag lät elever i åk 1 se programmet "Sagomattan" samtidigt som jag målade och skrev på tavlan de fem olika punkterna som man i programmet tar upp kring berättelsestruktur.

1. Huvudperson
2. Problem
3. Hjälpare/Händelse
4. Lösning
5.Avslutning

Fas 1 och fas 2
När vi sett hela programmet repeterade vi händelseförloppet genom att eleverna fick berätta och att jag under varje punkt skrev ned vilka som var huvudpersoner, vad som var problemet o s v. Därefter var det dags att se om denna struktur fungerar även på andra berättelser/sagor. Jag valde en mycket spännande spökhistoria som kommer finnas med i "Livet i Bokstavslandet" åk 2. Före läsningen pratade vi om elevernas erfarenheter av spökhistorier, vad som brukar finnas med, att de är lite läskiga o s v. Jag uppmanade även eleverna att använda förståelsestrategier och under läsningen stannade vi upp förutspådde,utredde ord, ställde frågor och sammanfattade. När vi sammanfattade var jag  tydlig med att vi skulle ha med de 5 olika punkterna från Sagomattan vilka vi skriv ner och ritade på tavlan. Vi kunde verkligen se att denna berättelse följde samma struktur.

Genom våra samtal, vår gemensamma erfarenhet kring programmet "Sagomattan" och vår bearbetning av en modelltext så arbetade vi oss igenom fas 1 och fas 2 i Cirkelmodellen. Vi pratade förstås också om de genretypiska dragen för berättande text, mycket beskrivningar, dialoger och berättelsestruktur.

Fas 3
Lektionen efter lät jag eleverna återigen sammanfatta spökhistorien utifrån cirkeln med de 5 punkterna som fanns kvar på tavlan och därefter skapade vi en gemensam skriftlig sammanfattning på smartborden. Jag påminde eleverna att det är Läsfixaren "Cowboyen" som hjälper oss att fånga in det viktigaste.

Vi skrev om spökhistorien så att den bara blev 5-6 meningar lång och kunde konstatera att vi fått med det viktigaste genom att utgå från de fem punkterna. Vi fick också träning i hur en mening börjar och slutar, hur viktigt det är med mellanrum mellan orden och hur man genom bara ett eller ett par ord kan få en mer beskrivande och målande text.

Under fas 3 kan man förstås även välja att skapa en helt ny berättelse och med lite äldre elever hade jag nog valt det. Att tillsammans först prata om berättelsen och sedan skriva ned den utifrån de 5 punkterna men denna gång valde vi att göra på detta sätt.

Fas 4
Efter att vi bearbetat berättelsen flera gånger både muntligt och skriftligt var det nu dags för eleverna att själva skriva en berättelse. De fick ett ritpapper tillsammans med en kamrat och fick rita händelseförloppet som en cirkel med de 5 olika punkterna. När det var klart fick de berätta för mig och till sist var det dags att skriva. Några klarade att skapa fina små berättelser på egen hand och några fick stöd av mig i skrivande. De berättade och jag skrev och alla fick känna sig nöjda med att ha skapat en egen liten berättelse.

Sagomattan kommer vi att återkomma till och både jag och eleverna har fått ännu ett verktyg att arbeta med den viktiga berättelsestrukturen.

Symbaloo - länksamling

Blev alldeles lycklig när Bryngelstorpsskola delade denna länksamling till oss. Så bra att få allt samlat på ett ställe!