Att hitta rätt i mötet med elever i behov av särskilt stöd och elever med annat modersmål.

Läsning är en sammansatt färdighet vilken bygger på olika avkodnings- och förståelseprocesser. Avkodning innebär att läsaren känner igen, kan uttala och får tillgång till ordets mening. Denna färdighet byggs upp över tid. Varje gång läsaren möter ett specifikt ord stärks minnesbilden av ordet och småningom kan ordet snabbt och säkert kännas igen. Ordavkodningen är då automatiserad och förståelseprocessen kan inledas. Läsförståelsen möjliggör att läsaren kan hitta en betydelse i texten, reflektera över den och dra slutsatser. Avkodningen och läsförståelsen har ett nära samband med varandra. Samtidigt spelar motivationen en avgörande roll vid läsningen. God läsutveckling kräver därmed avkodning, förståelse och motivation. Om någon av de här faktorerna är noll blir också produkten noll. Formeln blir alltså: Läsning = avkodning X förståelse X motivation

Under de tidiga skolåren ser jag det därför som oerhört viktigt att träna dessa båda delar parallellt. Avkodningen för att uppnå läsflyt och förståelsen för att få en mening och skapa läsmotivation/engagemang. I mitt specialläraruppdrag möter jag elever som måste arbeta hårt för att automatisera avkodningen och det kräver många varierade verktyg där datorn är ett fantastiskt motivationshöjande redskap. Det är av oerhörd vikt att dessa elever får lagom svåra uppgifter anpassade efter individen för att känna tilltro till sin förmåga. Jag möter också elever som har en automatiserad avkodning men brister i förståelsen. Många av våra elever med annat modersmål är hjälpta av tydlig struktur och förståelsestrategier för att kunna närma sig även en enkel text och förstå den på flera plan.

Efter dagens möte med mina elever då vi både tränat avkodning och förståelse är jag övertygad om att jag hittat rätt med den enkla lilla uppgift jag serverade. Jag kunde se det i deras iver och engagemang att ta till sig uppgiften och i deras kommentarer som var ljuvliga för ett frökenhjärta. -"Det här var kul!"- "Får jag läsa nästa?" "Finns det ingen 4:a?"

Uppgiften bestod av att angripa en kort text uppdelad i 3-4 meningar som var sönderklippta i tre delar. Dessa texter skulle eleverna först läsa tyst för sig själva och sedan högt i en mindre grupp. Under läsningen skulle eleverna använda de förståelsestrategier vi tränat på och efter att meningen var läst stanna upp och samtala om det lästa. Här följer ett exempel på en av de texter som fanns med.

1. Erik och Per lekte bland isflaken på en sjö.

2. De blev modigare och modigare och hoppade från det ena isflaket till det andra.

  

3. Plötsligt befann sig Erik i vattnet.

Så gott som alla elever fastnade på ordet isflak och vi hjälptes åt att reda ut ordet. En pojke förklarade med hjälp av våra pappersremsor på bordet. "Om bordet är sjön så är pappersbitarna isflak som guppar runt där." Efter att den första meningar var läst fick eleverna ställa frågor på den samt förutspå vad de tror kommer att hända framåt utifrån de få ledtrådar de fått.

Genom att vi bearbetade dessa små korta texter tillsammans så var eleverna mycket ivriga att få reda på fortsättningen. Vi upprepade arbetsgången genom att läsa tyst, läsa högt, utreda oklarheter, ställa frågor samt förutspå. Vid några tillfällen pratade vi även om de inre bilder som skapats genom läsningen. Efter att ha läst mening 2 pratade vi om hur man är när man är modig och om pojkarna var modiga i denna situation. En elev uttryckte mycket klarsynt att pojkarna inte är ett dugg modiga utan istället dumma. Att de inte fattar hur farlig denna lek är. 

Efter att ha läst mening nr 3 kunde vi komma fram till att vi genom ledtrådar i texten kunde förstå varför Erik hamnat i vattnet. En elev frågade: -"Vad skulle du ha gjort i Eriks situation" och en annan - "Vad skulle du ha gjort i Pers situation om en kompis hamnade i iskallt vatten?" Vi hade fina och lärande diskussioner inom detta område med utgångspunkt i en text bestående av endast tre meningar.  En elev var mycket frustrerad att det inte fanns någon 4:a att läsa. Vi bestämde oss därför att skriva ett gemensamt slut på denna text.

De små textavsnitt jag använde till denna uppgift är hämtade ur Monika Reichenbergs bok "Läsförståelse genom strukturerade textsamtal". En bok jag rekommenderar varmt både i undervisning med elever i behov av särskilt stöd men också med elever med annat modersmål.