Att skapa helhet och sammanhang - ämnesövergripande arbete utifrån Astrid Lindgren

I Läslyftets modul Samtal om text har vi precis läst "Texten och kontexten" av Karin Jönsson och skall till nästa gång visa på exempel från vår undervisning där vi försökt att skapa helhet och sammanhang. Jag kommer att berätta om vårt stora ämnesövergripande arbete om Astrid Lindgren och prata utifrån denna presentation. Kanske kan någon mer ha glädje av presentationen och bli inspirerad av vårt härligt låånga arbete om Astrid. Det har några år på nacken men är lika aktuellt idag. 

Läs- och skrivprojekt ala Widmark

Under vårterminen kommer de elever som jag möter i specialundervisningen åk 2 genomföra ett läs- och skrivprojekt där vi arbetar mot många av målen i vår kursplan samt utgår från forskningsbaserade modeller med tydliga stödstrukturer i läsa och skriva. I min undervisning möter jag SVA-elever, elever med läs- och skrivsvårigheter, elever med autism och språkstörning samt elever med koncentrationsproblematik ADHD och ADD. Detta kräver en tydlig men varierad undervisning där de digitala verktygen får en viktig roll.

Vi kommer att utgå från Martin Widmarks bok "Cirkusmysteriet" och använda den texten som en modelltext för att få syn på hur man bygger upp en berättande text i form av en Detektivhistoria. Vi kommer att läsa gemensamt och på egen hand för att träna läsningens olika delar. Vi kommer att skriva gemensamt och på egen hand samt bearbeta texter för att eleverna skall kunna göra ändringar och förtydliganden.

Syfte i kursplanen Svenska: 
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften.

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva.

Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.

Centralt innehåll i kursplanen Svenska

•  Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. 
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
•  Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
• Handstil och att skriva på dator. 
• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
• Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.

Kunskapskrav åk 3 svenska

• Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. 
• Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. 
• Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter. 
• Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. 
• De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.  
• Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap. Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt.

Före läsningen tittar vi på framsida, läser baksidetexten samt tar upp kartan över Valleby och samtalar om vad vi vet om denna bok och texttyp. Vad vi tror att boken kommer att handla om. Vi läser sedan första kapitlet med fokus på hur författaren presenterar miljön som boken utspelar sig i. Vilka miljöbeskrivningar hittar vi och hur samspelar text och bild för att visa på den aktuella miljön. Under läsningen reagerar vi på ny ord och reder ut både ord och uttryck, vi ställer frågor på texten och vi sammanfattar det vi läst för att få med det viktigaste. 

Efter läsningen skapar vi tillsammans en inledning på en gemensam berättande text om Detektiver som löser en deckargåta.Vi använder oss av det digitala programmet Storyjumper där varje elev har en egen inloggning och där vi också har en gemensam klassbok som vi skriver tillsammans före det egna skrivandet. 

Read this free book made on StoryJumper

När vi skriver vår gemensamma inledning på vår Deckare så är det fokus på att beskriva den miljö vi befinner oss i. Vad ser vi? Vad hör vi? Var befinner vi oss? Vid nästa tillfälle är det fokus på huvudpersonerna. Ska vi ha en eller två? Hur ska de se ut? Vilka egenskaper skall de ha? Precis som tidigare så läser vi i Cirkusmysteriet och tittar hur författaren löst denna uppgift. Vi samtalar och vi sätter upp huvudpersonerna med sina egenskaper och utseende på väggen.

Efter den gemensamma läsningen och det gemensamma skrivandet är eleverna redo  för att skriva på egen hand och då kliar det i fingrarna kan ni tro när de skall in på sin egen inlogg i Storyjumper och skapa sin egen Deckarhistoria i detta roliga motiverande program.

Eftersom jag samtidigt som jag planerar och genomför denna undervisning skriver en handledning i hur man kan närma sig Martin Widmarks böcker och koppla det lästa till skrivande så läser jag alla Mysterieböckerna vilket gör att jag kan visa på fler exempel på hur författaren löst både miljö- och personbeskrivning. Jag kunde inte låta bli att ta med alla böckerna till skolan och visa på denna fantastiska skatt. Barnen var helt lyriska av att bara få se alla dessa nya fina böcker och mycket imponerade av att en författare kan skriva så många.

Jag ser framemot vårt fortsatta arbete i detta lilla projekt och jag hoppas att eleverna skall känna sig nöjda när de så småningom skapat en egen mycket fin digital bok som både kan skrivas ut samt läsas för klassen på smartboard. 

Läsloggen - ett tankeredskap

På vår f-6 skola genomför vi detta läsår Läslyftet på halvfart och har valt modulen "Samtal om text". Vi valde den modulen för att kunna få syn på den röda tråden från f-6 och hur vi skulle kunna väva samman litteratur, litteraturläsning, samtal om text med vårt fina skolbibliotek och vår nyanställda skolbibliotekarie. Vi har precis genomfört träff 3 som handlade om Läsloggen som ett tankeredskap. När elever fått reflektera och formulera sig i en läslogg kan textsamtalet nå längre och djupare, och fler elever ges möjlighet att vara delaktiga. Under gårdagen redovisade vi i tvärgrupper olika former av tankeloggar/läsloggar som vi prövat i undervisningen och det var nog fler än jag som gick från vår träff helt lyriska. 

Vi värmer upp oss inför diskussionerna om läsloggar med ett textsamtal i en fanatstisk bilderbok.

ÅK 6

Högläser "Pojken från Längesen" av Kerstin Lundberg Hahn. De äldsta eleverna hade gjort ett  två delat A4, en med positiva känslor och en med negativa. Där hade de skrivit om vad de mindes från texten. Det var skrivit med fin handstil och under var det en teckning från texten. De flesta hade ritat skåpet som pojken klev in i.

ÅK 5

En matematikdiskussion gjord av talet 24. Eleverna fick först tänka själva och skriva ner sina tankar i en logg. Först var det ganska tyst i klassen sedan kom diskussionen igång – det är ju delbart och plus och minus och julafton osv. Det gjordes en mindmap av den ansvarige läraren. En annan 5:a hade valt att fokusera på begrepp oh skapa en läslogg kring ord som de upptäckt vara nya och svåra i texten.

ÅK 4

En läst bok där eleverna svarade på riktade frågor som var valda i syfte att göra textkopplingar till sig själv. Eleverna fick först skriva ner sina tankar i en logg och sedan byta logg med en kamrat och kommentera det kompisen hade skrivit. 

ÅK 3

Läst "Magiska kappan" som högläsningsbok där eleverna fått svara på frågor genom både text och bild. En fråga plastades in på ett stort A3 papper där det fanns teckande bilder bredvid. Även egna reflektioner fanns med. Tanken är att skapa en storbok i form av en läslogg som kan följa klassen genom alla kapitel.

Eleverna kände sig stolta över att det plastats in – det var det roligaste uppgiften på hela klassen, enligt vissa elever.

Åk 2 Pedagogen har använt högläsningsboken "Cirkusdeckarna" och låtit eleverna skriva ner sina tankar utifrån två riktade frågor. 

Åk 2-3 på vår lilla skola som hör till vårat rektorsområde hade pedagogen valt att använda en tankelogg utifrån före, under och efter läsningen gällande en beskrivande text om Lucia. Hon hade valt att använda VÖL schemat för att inventera elevernas förkunskaper kring Lucia och på det viset kunna möta eleverna där de befinner sig i lärandet.

ÅK 1

Hade läst "Pricken" som högläsningsbok och hade fått ett eget papper delat på 4 rutor. Där fick eleverna välja händelser ur boken och rita egna ritningar med färgpennor. Det var stor engagemang hos eleverna och stor arbetsglädje.

F – klass

Hade lyssnat till en saga och fick ett färgat papper vikt på en tredjedel. Där fick eleverna fritt skapa en scen ur sagan. Det klipptes träd, kaniner – flera elever skrev även ut egna korta texter till sin skapelse.

Den andra förskoleklassen hade läst "Kalabalik hos morfar Prosten" och eleverna fick i grupper förutspå en händelse och rita vad de trodde skulle komma att ske. 

Vår skolbibliotekarie hade tagit tillfället i akt och samtala om en julsaga tillsammans med förskoleklassare. Eleverna fick rita till händelser i boken. 

Det som kändes så himla roligt med denna uppgift var att vi fick syn på progressionen i att använda läslogg från de yngsta till de äldsta. Till en början bara loggar med bilder för att successivt öka på med skrivandet till att ha läsloggar med bara skrift. Många av pedagogerna upplevde att fler elever blev delaktiga i det samtal som följde efter att eleverna fått uttrycka sig i någon form av logg. Vi fick dessutom på köpet en hel radda med boktips och vetskap om vilka högläsningsböcker som olika lärare valt i olika årskurser. 

Livet i Bokstavslandet för alla

Livet i Bokstavslandet är verkligen ett material för ALLA elever. I mitt klassrum möter jag elever som har behov av har särskilt stöd. Det kan handla om olika former av svårigheter men alla är hjälpta av tydlighet och stödstruktur. Jag möter även elever med svenska som andraspråk. I Livet i Bokstavslandet lämnas inte eleverna ensamma i sitt lärande utan undervisningen går från det talade till det skrivna språket, från den gemensamma läsningen till den enskilda, från det gemensamma skrivandet till det egna skrivandet. Kombinationen med modelltexter, digitalt intro, bildstöd och andra stödstrukturer i skrivande gör att eleverna lyckas. Många av mina elever har det motigt med att läsa och skriva och har det ofta lite kämpigt att komma igång men vid avslutad lektion går de ut rakryggade och stolta över det de har presterat.

Vi har under ett par veckor nu arbetat med kapitlet "En sorgsen hjälte".

Jag verkligen älskar rubriken på det kapitlet och både före och efter den gemensamma läsningen har vi pratat mycket om innebörden av att samtidigt vara sorgsen och en hjälte.  Under den gemensamma läsningen utgår vi mycket från elevernas frågor och samtalar kring textens innehåll. I digitala introt och på vår Reportertavla i klassrummet har eleverna stöd av frågeorden för att bilda frågor.

För att underlätta den egna läsningen arbetar vi också aktivt med de ord som är lite kluriga både utifrån förståelseaspekten och avkodningsaspekten. Eleverna får möta orden i olika sammanhang. Vi spelar memory, vi gör ordtavlor och eleverna får använda sina egna ord att berätta om betydelsen. Vid ett tillfälle hade jag klippt ut ord från ordväggen och lagt på elevernas platser så att de direkt när de kommer in kan sätta sig och läsa och fundera på hur de skulle kunna förklara ordet. Eleverna läser sedan texten med mig enskilt för att sedan ha den i läsläxa och då är syftet att träna läsflyt genom upprepad läsning. 

I Livet i Bokstavslandet åk 3 finns sekvensbilder till alla kapitel och jag måste säga att jag bara älskar detta för det är en sån oerhörd hjälp för elever med svårigheter att ha bildstöd både för berättande och för skrivande. När vi läst kapitlet om Ljuba som livräddar en liten flicka samtalar vi om texten för att få med det viktigaste. Vi använder återigen det digitala introt och sammanfattar texten gemensamt före eleverna får göra det på egen hand. 

Eleverna är efter allt detta förarbete väl förberedda inför det egna skrivandet. Utifrån bilderna får eleverna skapa egna meningar och skriva en sammanfattning av kapitlet där de plockar fram det viktigaste. 

Alla "mina" elever har cromebooks och de skriver med talsyntes, stavningskontroll och använder röstinmatning om det är långa, svåra ord som skall skrivas. Detta gör att det är lätt att redigera i texten och dela texter med mig för att få kommentarer på vad som är bra och vad man skulle kunna förbättra. Som jag skrev tidigare så är dessa elever nöjda när de går från klassrummet. De har skapat texter som de gärna läser upp, som de gärna tar hem och de får lyckas!

Till arbetet med varje kapitel har jag lagt till en övning för dessa elever och det är att jag valt ut meningar ur texten, skrivit av dessa och kopierat upp samt klippt isär dem. Eleverna får därmed sekvenser på 4-6 meningar att läsa på egen hand för att därefter fundera på vilken ordning dessa meningar kommer i händelseförloppet. Denna övning tränar både avkodning, läsförståelse och att hålla kvar information i huvudet för att kunna skapa ett händelseförlopp i kronologisk ordning. Jag får ett bevis på att eleverna förstått det de läst. 

Slutligen får eleverna möta uppgifter i den digitala webbappen där de svarar på frågor, arbetar med ordförståelse samt skrivande. 

Nu är det snart jul igen

För mig är det viktigt att använda läsförståelsestrategier på texter som på ett naturligt sätt kommer in i undervisningen. Just nu är det mycket sångträning inför julavslutning samt annat julstök i klassrummet. Jag tog därför tillfället i akt och bearbetade en av jultexterna med hjälp av våra "Läsfixare". Vi inledde förstås med att utifrån rubriken förutspå vad texten kommer att handla om/berätta. Vi funderade också över vilken texttyp vi hade framför oss och jag bad eleverna före läsningen att vara observanta och reagera på nya ord.


Snön ligger tjock på gator och torg
Julaftons morgon jag ska köpa mig en gran
Människor springer om varandra
Åh, det är jul i sta'n

Jag läste en liten vers i taget och gjorde därefter lässtopp. Vi utredde nya ord och vi ställde frågor till texten. - "Vad är det för dag?" Varför springer människor om varandra?" 

Istappar hänger ned från taket
Det knastrar så skönt under mina skor
Jag tror på tomten att han kommer hem
Dit där jag bor

"Vad är en istapp?" Vad menas med att det knastrar under skorna?"

Tissel och tassel, pyssel och prassel
Det pirrar i magen bakom stängda dörrar
Goda lukter i hela huset
Åh, och änglaspelet snurrar

"Vad är det som händer bakom stängda dörrar?" Vad är det för goda lukter i huset?"
"Vad är ett änglaspel?"

Stämsång och fackeltåg som lyser upp mörkret
Bjällerklang och slädfärd under månens ljus
Det är en riktig jul för mig
Åh, och julefrid i alla hus

"Vad är stämsång?" "Vad är fackeltåg?"Vad är bjällerklang?"

Tomten, jag vill ha en riktig jul
En så'n som man har när man är liten
Tomten, jag vill ha en riktig jul
Jag vet att du inte gör mig besviken

Hur är en riktig jul? 

Utifrån denna lilla text kom vi in på att det är väldigt olika vad man anser vara en riktig jul beroende på vad man har för traditioner och vad man anser vara viktigt. En del elever menade att julklapparna är det som är viktigast medan några tyckte gemenskapen med släkt. Andra berättade om hur viktigt det är att klä granen tillsammans och att äta av den goda julmaten. Innan vi släppte texten sammanfattade vi också våra tankar kring vad författaren ville få fram att en riktig jul kan vara. Vi kom in på hur jultraditionerna kunde ha sett ut då när författaren var liten. Vi gjorde text till textkopplingar och jämförde med Madicken, som vi nyligen läst och våra egna traditioner.

Efter att eleverna fått berätta i par och sedan i helklass fick de omsätta sina tankar i skrift och bild.

Genom att bearbeta texten på detta sätt och göra textkopplingar till sig själv och sitt liv får texten en mening. Den blir betydelsefull och varje gång eleverna sjunger julsången kommer de att tänka på innebörden och vad texten faktiskt berättar. Så ta tillfället i akt och läs alla våra jultexter med lite nya ögon och bearbeta texterna med hjälp av förståelsestrategier.

Föreläsning om språkutvecklande arbetssätt

Välkommen att boka en föreläsning med oss om 

språkutvecklande arbetssätt, läsförståelsestrategier och 

genrepedagogik för de lägre årskurserna!

Enligt era önskemål, behov och frågor gör vi en planering av föreläsningen, som vilar på vetenskaplig grund och Lgr11. Vi kan komma båda tillsammans eller bara en av oss. Innehållet är detsamma. Vi erbjuder konkreta tips med inslag av små workshops. Utgångspunkt för de praktiska övningarna kommer till stor del hämtas från Livet i Bokstavslandets material, som vi har skrivit för åk 2 och åk 3. 

Läs mer: 

Om mig, Marie

Om mig, Marika

Kontakta oss för mer information:

mail: marika.nylund.ek@nykoping.se 

mail: marie.trapp@nykoping.se

facebook: Los Läs- och Skrivundervisning         Trapps läsverktyg

Med vänlig hälsning

Marie och Marika

Läs med sagor - ett verktyg att lägga i verktygslådan

När man möter elever i den första läs-och skrivinlärningen och elever som har det lite kämpigt att lära sig läsa och skriva gäller det att ha många olika verktyg att erbjuda. När det gäller ren och skär avkodningsträning så vet alla som kämpat med detta att det krävs omväxling för att bibehålla motivationen. Häromdagen prövade jag ett program som jag velat pröva länge och det gick över förväntan och uppfyllde de mål jag satt upp. Mitt främsta syfte var att eleverna skulle träna sin avkodning på ett roligt och annorlunda sätt men det visade sig att vi tränade både förståelsestrategier och att skriva med röd tråd utifrån en tydlig stödstruktur.

Programmet som vi använde heter "Läs med sagor" och är ännu en av URs fantastiska produktioner.

Vi inledde med att förutspå utifirån rubrik och bild och därefter lät jag videon rulla. Jag hade före läsningen uppmanat eleverna att försöka läsa texten samtidigt som rösten läser eller att upprepa texten kort därefter. Som vanligt gjorde vi lässtopp vid nya ord för att utreda deras betydelse, vi ställde frågor på texten och förutspådde på lämpliga ställen.

När vi sett och pratat om hela boken var det dags att försöka sammanfatta den. Jag påtalade att när man sammanfattar försöker man att få med det viktigaste, man kan inte skriva allt. Jag ritade upp ett berättelseschema på tavlan och tillsammans funderade vi över huvudpersonerna, var de befunnit sig, vad som hände först, i mitten och i slutet. Vi funderade också över hur huvudpersonerna kände sig genom berättelsen o s v.

Eftersom jag möter elever från olika årskurser hade jag valt ut olika berättelser/böcker. Åk 2 fick närma sig boken om "Fia och djuren" av Catarina Kruusvall. Denna bok har en tydlig berättelsestruktur och enkel handling. En bra bok att använda för att få syn på uppbyggnaden av ett händelseförlopp.

Fia-och-djuren

Med mina treor valde jag en annan bok som tilltalade mig som vuxen väldigt mycket då igenkänningsfaktorn var hög och jag ville se hur eleverna tolkade boken. Jag hade samma syften som ovan att träna avkodning kombinerat med lässtrategier och skrivande. Den aktuella boken var "När Åkes mamma glömde bort". Nar-Akes-mamma-glomde-bort

Boken inleds med att Åkes mamma Berit är superstressad. Hon gör allt samtidigt och stressar Åke med frukost, dagis m m. När mamma vaknar dagen därpå är hon förvandlad till en drake som är ljudkänslig, som inte klarar att gör frukost, som inte kommer ihåg hur man gör när man går till jobbet m m. Åke får ringa och sjukanmäla sin mamma och sen känner han att han måste ta sin drakmamma till doktorn. På väg till sjukhuset händer en mängd saker som är både jobbiga och pinsamma för Åke. Mina elever tyckte synd om Åke i många situationer och när jag frågade om en mamma kan vara på detta viset så kunde de faktiskt se genom drakdräkten och se likheter när deras föräldrar har för mycket att göra och är stressade. Vi hade jättefina samtal om boken och jag kunde berätta om mig själv, att jag faktiskt kände igen mig i mycket. När vi lyssnat/läst boken sammanfattade vi den genom berättelseschemat och därefter fick eleverna skriva utifrån de stödord vi skrivit in i schemat.

Mina treor har cromebook med appwriter som läser upp både ljud, ord och meningar. De har även röstinmatning som de idag hade möjlighet att använda på lite längre och svårare ord. 

När eleverna skrivit sin sammanfattning fick de titta på sagan igen och lästräna ännu en gång på den egna dator. Vi slog då av ljudet så eleverna bara hade texten framför sig. Till sist fick eleverna läsa en bit för mig också med den rullande texten, som nu började bli ganska lätt, med bra läsflyt. Det är roligt när resultatet blir bra och när de mål man satt upp uppfylls. Detta är ett program som jag kommer att använda mig av flera gånger.