Läsloggen - ett tankeredskap

På vår f-6 skola genomför vi detta läsår Läslyftet på halvfart och har valt modulen "Samtal om text". Vi valde den modulen för att kunna få syn på den röda tråden från f-6 och hur vi skulle kunna väva samman litteratur, litteraturläsning, samtal om text med vårt fina skolbibliotek och vår nyanställda skolbibliotekarie. Vi har precis genomfört träff 3 som handlade om Läsloggen som ett tankeredskap. När elever fått reflektera och formulera sig i en läslogg kan textsamtalet nå längre och djupare, och fler elever ges möjlighet att vara delaktiga. Under gårdagen redovisade vi i tvärgrupper olika former av tankeloggar/läsloggar som vi prövat i undervisningen och det var nog fler än jag som gick från vår träff helt lyriska. 

Vi värmer upp oss inför diskussionerna om läsloggar med ett textsamtal i en fanatstisk bilderbok.

ÅK 6

Högläser "Pojken från Längesen" av Kerstin Lundberg Hahn. De äldsta eleverna hade gjort ett  två delat A4, en med positiva känslor och en med negativa. Där hade de skrivit om vad de mindes från texten. Det var skrivit med fin handstil och under var det en teckning från texten. De flesta hade ritat skåpet som pojken klev in i.

ÅK 5

En matematikdiskussion gjord av talet 24. Eleverna fick först tänka själva och skriva ner sina tankar i en logg. Först var det ganska tyst i klassen sedan kom diskussionen igång – det är ju delbart och plus och minus och julafton osv. Det gjordes en mindmap av den ansvarige läraren. En annan 5:a hade valt att fokusera på begrepp oh skapa en läslogg kring ord som de upptäckt vara nya och svåra i texten.

ÅK 4

En läst bok där eleverna svarade på riktade frågor som var valda i syfte att göra textkopplingar till sig själv. Eleverna fick först skriva ner sina tankar i en logg och sedan byta logg med en kamrat och kommentera det kompisen hade skrivit. 

ÅK 3

Läst "Magiska kappan" som högläsningsbok där eleverna fått svara på frågor genom både text och bild. En fråga plastades in på ett stort A3 papper där det fanns teckande bilder bredvid. Även egna reflektioner fanns med. Tanken är att skapa en storbok i form av en läslogg som kan följa klassen genom alla kapitel.

Eleverna kände sig stolta över att det plastats in – det var det roligaste uppgiften på hela klassen, enligt vissa elever.

Åk 2 Pedagogen har använt högläsningsboken "Cirkusdeckarna" och låtit eleverna skriva ner sina tankar utifrån två riktade frågor. 

Åk 2-3 på vår lilla skola som hör till vårat rektorsområde hade pedagogen valt att använda en tankelogg utifrån före, under och efter läsningen gällande en beskrivande text om Lucia. Hon hade valt att använda VÖL schemat för att inventera elevernas förkunskaper kring Lucia och på det viset kunna möta eleverna där de befinner sig i lärandet.

ÅK 1

Hade läst "Pricken" som högläsningsbok och hade fått ett eget papper delat på 4 rutor. Där fick eleverna välja händelser ur boken och rita egna ritningar med färgpennor. Det var stor engagemang hos eleverna och stor arbetsglädje.

F – klass

Hade lyssnat till en saga och fick ett färgat papper vikt på en tredjedel. Där fick eleverna fritt skapa en scen ur sagan. Det klipptes träd, kaniner – flera elever skrev även ut egna korta texter till sin skapelse.

Den andra förskoleklassen hade läst "Kalabalik hos morfar Prosten" och eleverna fick i grupper förutspå en händelse och rita vad de trodde skulle komma att ske. 

Vår skolbibliotekarie hade tagit tillfället i akt och samtala om en julsaga tillsammans med förskoleklassare. Eleverna fick rita till händelser i boken. 

Det som kändes så himla roligt med denna uppgift var att vi fick syn på progressionen i att använda läslogg från de yngsta till de äldsta. Till en början bara loggar med bilder för att successivt öka på med skrivandet till att ha läsloggar med bara skrift. Många av pedagogerna upplevde att fler elever blev delaktiga i det samtal som följde efter att eleverna fått uttrycka sig i någon form av logg. Vi fick dessutom på köpet en hel radda med boktips och vetskap om vilka högläsningsböcker som olika lärare valt i olika årskurser.