Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen

8 - 9 september hade jag den stora äran att delta i en fantastisk konferens i Stockholm både som föreläsare och åhörare. Konferensen fokuserade på det spännande och aktuella ämnesområdet språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Konferensen inleddes med att läsforskare Åsa Elwér föreläste om de läsförståelseproblem som kan uppstå i tidig skolålder. Hon visade på den internationella studie där flera forskare följt tvillingpar under många år med start vid 5-års ålder. Det man kunde urskilja var att de barn som är språkligt svaga vid 5 år har svårigheter inom alla språkliga områden. Fonologisk medvetenhet, skriftförståelse, vokabulär, grammatik m m. Genom undervisning kommer dessa elever i kapp när det gäller fonologisk medvetenhet och avkodning medan svårigheter i språkförståelse och vokabulär kvarstår i åk 2. Det riktigt stora tappet syns sedan  i åk 4 när dessa elever slår igenom totalt på sin bristande läsförståelse. Elever med svag förståelse får problem i alla ämnen och svårigheterna blir ännu större med åren.

Åsa definierade läsning och läsförståelseproblem utifrån "The simple view of reading" Se bild!

Hur skall vi då upptäcka dessa elever? 
Enligt Åsa Elwér är det viktigt att vi använder oss av olika verktyg för att få syn på dessa elever. Både standardiserade tester och observationer i klassrummet. Dessa elever har svårigheter att återberätta och att hålla den röda tråden vilket även slår på skrivandet. De är s k passiva läsare och övervakar inte sin läsning, reagerar inte när de inte förstår.

Hur skall vi arbeta/undervisa för att förebygga att de inte får dessa svårigheter?
Eftersom det inte riktigt går att urskilja dessa barn vid 5-års ålder gäller det att arbeta språkutvecklande med alla barn i förskolan. Att man samtidigt som man tränar fonologisk medvetenhet, bokstavskännedom också tränar muntligt återberättande, stärker ordförråd och tidigt för in en medveten högläsning där man utgår från RT. Åsa poängterade att dessa elever,eftersom de har de svårigheter de har, inte tar plats och gör sin röst hörd alla gånger.Därför är det viktigt att hitta former där det blir en hög elevaktivitet i klassrummet. Dessa elever kan även behöva mer vuxenstöd och ett mindre sammanhang för att utveckla sina färdigheter.

Åsas föreläsning stärker mig i min tro på att vi måste skapa en balanserad läsundervisning där alla läsningens delar få ta plats. Att fonologisk medvetenhet, bokstavskännedom och avkodning undervisas och tränas parallellt med undervisning i språkförståelse och läs- och skrivstrategier. I mitt uppdrag som speciallärare har jag stort fokus på att eleverna skall automatisera sin avkodning och utveckla läsflyt men jag kan inte enbart ägna mig åt det för då blir det en ganska meningslös sysselsättning. Eleverna måste tidigt förstå varför vi läser och att läsa är att tänka. De måste tidigt få lära sig att en text går att förstås på flera plan och att vi kan läsa på, mellan och bortom raderna. Genom att visa eleverna hur de når in i texterna och förstår dem så skapas ett läsengagemang och vilja att veta mer. Då kommer det kommentarer från eleverna som den som kom häromdagen. "Vänta, vänta jag måste få tänka färdigt innan vi läser vidare"...

Eftersom vår undervisning i fonologisk medvetenhet och avkodning över tid gett resultat tror jag att det är möjligt att vi genom vår undervisning i språkförståelse även kan avhjälpa läsförståelseproblem i tidig ålder.

Ann-Marie Körling som också var föreläsare på denna konferens för fram detta tydligt på sin blogg. http://korlingsord.se/archives/38898
......"Det betyder att undervisningen måste förändras. Den ska innehålla läsundervisning, dvs, där lärare modellar läsning och läsförståelse och varje dag ska eleven få möta texter som bidrar till elevens läsintresse, alltså ha ett innehåll som lockar eleven att läsa, inte för att öva sin läshastighet. Att träna läshastighet är inte målet utan att ge läsinnehåll som ständigt utvecklar elevens läsförmåga."

Motivation, stimulans och läslust – hur fångar du elevernas intresse för läsning och skapar ett livslångt läsande?

Denna frågeställning har verkligen förföljt mig under några veckor nu. På en konferens nästa vecka har jag blivit tilldelad att prata om just detta och ju mer jag tänker på det ju mer säker blir jag att det handlar om ett förhållningssätt och synsätt att böcker,läsning och att samtala om text är otroligt viktigt och måste genomsyra alla all verksamhet i skolan. 

Det skall synas när du går genom dörren att denna skola är "En läsande skola".
Att här är litteratur och böcker viktigt.

Väggarna skall prydas av boktips och läsande förebilder. Lässolar och illustrationer som visar på hur text kan bearbetas på olika sätt.

Tittskåp från Lyckokakan

I klassrummen skall det finnas gott om böcker i olika genrer och på olika nivåer. Helst skall förstås skolbiblioteket vara hjärtat i verksamheten och då ta sig ut i korridorer och hallar. Jag har under mina många besök på skolor runt om i Sverige sett fantastiska exempel på detta och i Ytternäs på Åland har Elspeth Randelin skapad precis det som jag hoppas att vi så småningom skall skapa även på vår skola.Ett fantastiskt skolbibliotek med plats och möjlighet att sjunka in i böckernas magiska värld. Ett skolbibliotek som sträcker sig utanför rummets gränser och genomsyrar hela skolan.

Att inspirera varandra till läsning är förstås också viktigt.

Att skapa läslådor där både stora och små visar upp sina boktips, lässolar, bokpresentationer och ha läsande förebilder är några exempel.

Att vara bokprovare åt förlag eller bibliotek skapar ett engagemang och läsningen får ett syfte. Författarbesök är helt fantastiskt för att höja motivationen och borde vara obligatorisk under varje årskurs.http://marietrapp.blogspot.se/p/forfattarbesok.html

Allt detta tillsammans med en medveten strukturerad undervisning i läsförståelsestrategier och ett dialogiskt klassrum så tror jag att vi har kommit en bra bit på väg för att skapa intresse och engagemang för läsning.  

Motivation, stimulans och läslust – hur fångar du elevernas intresse för läsning och skapar ett livslångt läsande?

Verkligen en stor fråga och inte alls lätt att svara på men eftersom jag fått i uppgift att föreläsa om just detta så måste jag ju helt enkelt tränga in i frågeställningen och fundera över hur jag gör i mötet med mina elever. Det första jag kommer att tänka på är förstås den fantastiska högläsningen som ger oss broar in i skriftspråket och som gör att vi tillsammans kan fokusera på en gemensam text och tränga in i den på djupet.

Genom högläsningen synliggörs tysta tankeprocesser genom att jag stannar upp i texten och visar hur jag tänker och hur jag använder olika förståelsestrategier. I mitt arbete som lärare har högläsningen blivit ett mycket viktigt verktyg för att visa eleverna hur man kan ta sig in i texter och förstå innehållet både på, mellan och bortom raderna.

Forskningsbaserade modeller

Vi bygger vår strukturerade undervisning i läsförståelsestrategier på några forskningsbaserade modeller hämtade från USA. De kallas reciprocal teaching, RT och transactional teaching, TSI och handlar om att man undervisar explicit i förståelsestrategier och att man som pedagog är vägvisare och stöttepelare. Dialogen om textens innehåll är viktigt och man når det genom att samtala strukturerat om texten med strategierna som hjälp.(Westlund 2010) RT och TSI bygger på 4 grundstrategier men i vår undervisning använder vi oss av fler strategier.

Redan i förskoleklass introducerar vi de läsförståelsestrategier som man har sett att goda läsare använder sig av; att förutspå, att utreda nya ord och uttryck, att ställa frågor, att se inre bilder och att sammanfatta. Vi konkretiserar dessa strategier genom att vi använder figurer som skall ses som tillfälliga tankestöd speciellt för lite yngre elever. Våra figurer är; Spågumman, Detektiven, Reportern, Konstnären och Cowboyen. Dessa ”Läsfixare” hjälper oss att samtala om textens innehåll på ett strukturerat sätt. Dessa Läsfixare hjälper också till att höja läsengagemanget och viljan att läsa vidare i texten. Jag har inte träffat ett enda barn som inte vill veta hur det kommer att gå efter att vi har förutspått texten tillsammans.

För mig är ”Reportern” något av en nyckelstrategi då vi genom att ställa frågor når olika nivåer i texten. När vi använder den strategin så händer någonting i klassrummet. Samtalet om textens innehåll får liv och kopplas till elevernas erfarenheter. -”Reportern gör så att jag får syn på hur andra tänker” uttryckte en 7-årig pojke och det är precis det som sker i klassrummet när vi ställer frågor och funderar ut svaren tillsammans i klassrummet.

I vårt klassrum ser vi det som jätteviktigt att förmedla ett kritiskt förhållningssätt till olika typer av texter och fakta. Inspirerade av den forskningsbaserade modellen QtA försöker vi alltid att få syn på författaren bakom texten och ifrågasätta hans/hennes auktoritet. -Vad vill författaren säga med texten? Varför använder författaren detta ord här? Skulle han/hon kunnat använda ett annat ord här? Vilket? På vilket vis hjälper författaren dig att skapa inre bilder? (Reichenberg, 2010)

Jag ser högläsningen som väldigt inkluderande eftersom alla barn och elever kan delta. Små som stora, elever med avkodningssvårigheter och elever med ett andra språk mfl. Eftersom samtalet om textens innehåll är viktigast så är dialogen och språket i centrum. Högläsningen är en viktig del i ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Under de år som jag har arbetat medvetet utifrån högläsningen har jag sett elever med specifika läs- och skrivsvårigheter blomma upp under dessa lektioner. Eftersom högläsningen inte är avhängigt avkodningen kan dessa elever delta genom att reflektera kring texten, ställa frågor, göra textkopplingar m m.

Att aldrig acceptera att jag inte förstår är viktigt och gör att vi måste stanna upp i texten och utreda ord och uttryck som är nya för oss. Dessa ord samlar vi i en ordbank som eleverna sedan får använda på en mängd olika sätt. Genom detta medvetna arbete med att uppmärksamma nya ord och ordens betydelse ökar vi våra elevers ordförråd, någonting som visat sig vara avhängigt om man skall förstå en text eller inte. 

Olika texttyper

En annan oerhört viktig faktor för att elever skall kunna tillägna sig och förstå en text är att man utgår från tidigare erfarenhet och aktiverar förförståelse. Detta sker bl a genom att man använder förståelsestrategin att förutspå både på skönlitteratur men framförallt på sakprosatexter. Genom att leta ledtrådar i bilder, rubriker, bildtexter m m kan vi redan före läsningen veta oerhört mycket om vad det är för typ av text vi kommer att läsa och vad den kommer att berätta.

I vårt klassrum förekommer alla typer av texter, inte bara skönlitteratur och vi upplever att eleverna är oerhört hjälpta av att använda läsförståelsestrategier i alla ämnen på alla texter. Genom att läsa en texttyp och synliggöra textens uppbyggnad och särdrag skapas även en förutsättning att kunna skriva egna texter i samma genre. I vårt klassrum hör läsa och skriva ihop och läser vi exempelvis nyhetsartiklar, sagor, dikter m m så känns det som en självklarhet att låta eleverna även skriva sådana texter. Vi ger eleverna skrivuppgifter inspirerade av de texter som vi läser på lässtrategilektionerna. Innan eleverna skriver på egen hand skapar vi ofta en text gemensamt. Vi har upptäckt att detta arbetssätt har många likheter med Gibbons cirkelmodell, där man integrerar: tala, lyssna, läsa och skriva med ämnesinnehållet i undervisningen.Enkelt beskrivet bygger cirkelmodellen bygger på 4 faser:

# Fas 1 Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper

# Fas 2 Studera texter inom genren för att få förebilder

# Fas 3 Skriva en gemensam text

# Fas 4 Skriva en text individuellt eller i par

I vårt klassrum lämnas aldrig eleverna ensamma i sitt lärande. Genom att eleverna får diskutera, argumentera, delta, ingå, påverka, medverka och i ständig dialog med mig, sina kamrater och sig själva, delar vi upplevelserna av innehållet. Textsamtal ökar också elevernas delaktighet, då de varje lektion får tillfällen att uttrycka sig muntligt och lära av och med varandra. Ur den gemensamma läsningen får eleverna verktyg och läsengagemang som eleven kan ta med sig in i det självständiga läsandet.

Balanserad läs- och skrivundervisning

Högläsningen är ett oerhört viktigt verktyg för att skapa motivation, stimulans och läslust. Ett annat verktyg är att sätta in det som skall läras i ett större sammanhang och arbeta ämnesövergripande.

Caroline Liberg menar att de effektivaste programmen för att lära barn att läsa och skriva är så kallade balanserade program. Mest framgångsrika är de som balanserat ett funktionellt sätt med ett balanserat. Program som sätter in det som skall läras i ett större sammanhang som upplevs som meningsfullt av eleverna. När det behövs lyfter man ut särskilda färdigheter och moment och tränar dessa separat i strukturerade undervisningssammanhang. Samtidigt har arbetssättet visat sig passa oberoende var i läsutvecklingen eleverna befinner sig. (Artikel i Lärarnas nyheter)

Under flera år har vi på min skola försökt att arbeta mer ämnesövergripande genom att vi väver in kursplanens mål i No/So i svenskämnet. På min blogg hittar ni flera exempel på hur vi har arbetat på detta sätt.

Vårt tema om "Hjärtegrynet" är ett exempel på ett läs- och skrivutvecklingsprogram som sätter fart på barnens fantasi, väcker deras förväntan och skapar goda förutsättningar för inlärning.

 

I vårt tema om Hjärtegrynet arbetar vi oss igenom olika texttyper utifrån "Cirkelmodellen" vilket gör att vi skapar en strukturerad undervisning där vi lyfter fram och övar vissa färdigheter och moment. Vi ger eleverna strategier för både läsning och skrivning. På min blogg har jag berättat hur vi arbetat både med brev och med faktatexter. Andra texttyper som också blev aktuella under vårt ämnesövergripande tema var argumenterande text, instruktion och dikt. Genom att arbeta med olika typer av texter utifrån Cirkelmodellen sätter man även in arbetet med läsförståelsestrategier i ett större sammanhang. Det fyller en funktion att förutspå och fundera kring de genretypiska dragen, att titta vilka de ämnesspecifika orden är och hur texten är uppbyggd.

Läs mer här om hur vi lagt upp arbetet kring "Hjärtegrynet";
Oväntat besök
Att införliva Läsförståelsestrategier i den vanliga undervisningen
vikten-av-stödstrukturer-både-i-läsande och skrivande
http://marietrapp.blogspot.se/2014/09/stodstrukturer-i-lasa-och-skriva.html

Varje morgon kastade sig eleverna in i klassrummet för att se om någonting nytt hade hänt. Om ägget kläckts, om vi fått ett brev, för att se var vår larv varit under natten och om vår fjäril faktiskt lämnat oss. Spänningsmomentet och viljan till att kommunicera med denna lilla varelse, som bytte skepnad eftersom, skapade en oerhörd motivation till att både vilja veta mer, läsa och skriva.

Ett år med Vips och Läsfixarna

Under detta läsår har jag haft möjlighet att pröva ett nytt läromedel med min läsrupp bestående av ettor och några tvåor. Läromedlet som heter Vips är en läslära med tillhörande arbetsbok, musikskiva, väggplansch och övrigt material. Det som tilltalar mig väldigt mycket är att man samlar hela gruppen kring en gemensam text och samtalar kring texten tillsammans. Varje måndag har jag introducerat ett nytt kapitel och en ny liten varelse. Det är nämligen så att bokens innehåll utspelar sig på ett hotell som heter "Vov hotell" och dit kommer de mest fantastiska figurer. Till denna läslära har vi kopplat vårt lässtrategiarbete med den arbetsgång som vi presenterar i "En läsande klass" http://www.enlasandeklass.se/. Precis som i ELK introducerar/repeterar vi "Spågumman" först och förutspår vad varje kapitel kommer att handla om. Ledtrådar till våra förutsägelser får vi från det vi tidigare har läst, från de bilder som hör till materialet samt från den musik som hör till och förstås också rubriken på nya kapitlet. Framsidan på högläsningsboken inbjuder dessutom till att förutspå så mycket tid ägnades åt att titta på bilden och att förutspå tillsammans redan innan vi började att läsa själva boken. Eleverna fick dessutom rita och skriva om sina förutsägelser.På det viset byggde vi upp en förväntan över vad som kommer att hända i boken. Tittar man noga på framsidan ser man även några små ögon titta fram. Vad är det för små varelser?

Varje figur som presenteras med namn och bild har ett eget rum på Vov hotell. I vårt klassrum finns denna fina bild på alla rum och på receptionen. Det har känts som vi är en del av detta hotell och att vi på måndagar fått kliva in och veta mer vad som händer där. Vi har dessutom under tidens gång upptäckt fler och fler små saker i bilden och när vi i näst sista kapitlet äntligen fick kliva in genom dörren till lekrummet så jublade eleverna. Som de väntat på detta ögonblick. "De osynliga små" som finns med genom hela boken har på fler än ett sätt påverkat vårat arbete i klassrummet. När vi hade en liten larv på besök var det de osynliga små som retades och hittade på bus. Det är roligt när textens innehåll spiller över på andra ämnen och situationer.

En annan sak som jag uppskattat är att de elevböcker som följer materialet är indelade i fyra nivåer och att den texten är en fortsättning och fördjupning av det som vi har läst gemensamt i högläsningsboken. Författaren Lena Hultgren tillför alltså nytt innehåll i elevböckerna vilket gör de spännande och motiverar till att läsa på egen hand. Eleverna har tillsammans med en läskompis läst det aktuella kapitlet före texten går hem som läsläxa. Eftersom vi under höstterminen fokuserade mycket på att knäcka läskoden och skapa flyt i läsningen var läsläxan att läsa kapitlet upprepade gånger på hemmaplan. Denna läxa tycker jag är befogat att ha i åk1-2 men det är viktigt att läxan följs upp och att man kommunicerar med hemmet på ett positivt sätt i en liten logg. Varje måndag före jag läser det nya kapitlet har jag suttit ned med varje elev och lyssnat på deras läsning, kommenterat i loggen och pratat igenom hur det gått på hemmaplan. Övriga elever har då arbetat med den arbetsbok som hör till materialet och klarat det på egen hand med hjälp av sina klasskompisar. 

När "Spågumman" är introducerad så finns den lässtrategin med oss så fort vi tar oss an en text och sedan introducerar/repeterar vi "Detektiven" http://marietrapp.blogspot.se/2014/10/lasfixarna-och-vips.html Alla Läsfixarna introduceras/repeteras grundligt under höstterminen både utifrån Vips och andra texter. Periodvis har vi en högläsningsbok och periodvis har vi parläsning i klassrummet. Många sakprosatexter inom No och So blir det också förstås. Till all läsning som bedrivs kopplar vi den eller de strategier som är aktuella för tillfället så klart även när det gäller "Reportern". http://marietrapp.blogspot.se/2014/11/att-stalla-fragor-pa-text-en.html

Under våren har de flesta elever knäckt läskoden och börjar få ett bra flyt i sin läsning. Då är det viktigt att ha lite olika nivåböcker att tillgå. Våra elever har tillsammans med mig fått välja vilken färg på bok de skall läsa och när det är dags att ta steget över till nästa. Ibland har de fått med sig två böcker hem för att verkligen kunna känna sig för vilken som är lagom just för dem. Så här har nivåfördelningen sett ut på de 12 elever som jag har haft i min läsgrupp under läsåret som gått. De elever som inte kommit igång tillfredsställande med sin läsning får stöd hos speciallärare.  

            Aug 2014     Nov 2014       Feb 2015         Maj 2015

Nivå 1          0               0                       0                   0

Nivå 2          6               3                       0                   0

Nivå 3          0               3                       4                   2

Nivå 4          6               6                       8                  10                                                
När alla förståelsestrategier är presenterade och inarbetade använder vi det verktyg som behövs för att förstå det vi läser. Vi fokuserar mycket på vad texten har att säga oss, vilka kopplingar vi gör o s v.  Eleverna har ibland under högläsningsstunden fått sitta i grupper där varje gruppmedlem fått uppgiften att använda en av strategierna. Jag läser högt, gör lässtopp och eleverna diskuterar i grupp efter ett givet mönster. Detta för att de längre fram skall kunna ta med sig modellen in i sin egen läsning. Denna arbetsgång har vi också påvisat i ELK.

Vi använder läslogg "Stjärnläsaren" först tillsammans och sedan får de elever som nått flyt i sin läsning en logg som följer läsläxan.  Efter att högläsningsboken var utläst ställde vi oss alla dessa frågor som texten inte gett oss svar på utan där svaren finns hos oss själva. Detta ger fantastiska diskussioner i klassrummet och inspiration till att skriva vad vi tror kommer att hända härnäst. Det finns nämligen en fortsättning!                                                                  

Reflektioner kring året som gått

Nu har det snart gått ännu ett läsår och det är dags att summera, utvärdera och tänka framåt. Det har varit ett minst sagt händelserikt år. Samtidigt som jag har undervisat elever i åk f-3 på Råby skola har jag  i min egen kommun, i vårt land och utomlands delat med mig av min undervisning i läsförståelsestrategier och "En läsande klass". Jag har föreläst på 33 olika orter både heldagar och halvdagar. Jag har varit i Finland och i Tyskland. Parallellt med detta har jag gått en utbildning på Mälardalens högskola kring Språk i alla ämnen för alla elever. Detta har inneburit att jag lett ett projekt på kommunnivå där 8 olika skolor varit inblandade http://nykopingforstelarare.blogspot.se/och dessutom lett en lärmodul inom samma tema inom vårt skolområde.http://slabroskolan.blogspot.se/ Mälardalen avslutades i december med en konferens där alla kommuner delade med sig av sitt arbete och där Hannah Stehagen föreläste. Allt detta har förstås lett till en egen personlig utveckling. Att få sätta ord på sina tankar och visa på sin egen undervisning för andra är i sig utvecklande men också alla dessa möten och diskussioner med intresserade och engagerade pedagoger har gett mig otroligt mycket. Att leda studiecirkel och workshops är fantastiskt och ett lärande i sig.http://marietrapp.blogspot.se/2015/03/att-fa-vara-en-del-i-ett-larande-ar.html

Vad har då allt detta satt för avtryck i min egen undervisning? Det är ju trotsallt där det händer - i det egna klassrummet. All inspiration, litteraturläsande, diskussioner m m måste bearbetas och sedan anpassas till den egna elevgruppen och den egna undervisningen. Det är där Skolutveckling sker! 

Utbildningen på Mälardalen har så här i efterhand gett mig otroligt mycket. Jag har fördjupat mig i vad en språkinriktad undervisning är. Jag har läst Gibbons,Hajer,Stehagen mfl och äntligen fått ihop helheten. Hur läs- och skrivstrategier är stödstrukturer i ett språkutvecklande arbete. Jag har också insett att ett lärande måste utgå från elevernas erfarenhet, sättas i ett sammanhang. Redan i augusti när jag och min kollega grovplanerade läsåret tänkte vi nytt. Vi utgick från målen i vår kursplan i ämnena No och So och tittade på hur vi kan arbeta med språket;  läsa, skriva, tala och lyssna kopplat till det. Vi gjorde ett schema där vi bakade ihop No/So och Sv och fick tre härligt långa pass i veckan. Vi tittade även på hur vi kunde förstärka dessa arbetsområden genom de praktiskt estetiska ämnena. Vi planerade upp vårt först ämnesövergripande tema kring "Ett Hjärtegryn" och inledde terminen med det. Jag har bloggat och dokumenterat hela arbetsområdet i skrift och små filmer.http://marietrapp.blogspot.se/2014/09/ovantat-besok.html. I detta ämnesövergripande tema fick vi på ett naturligt sätt ta del av olika texttyper. Vi utgick från modelltexter, skrev tillsammans och på egen hand. Allt utifrån Gibbons cirkelmodell. På våra stora anslagstavlor i klassrummet växte successivt tavlor fram som ett stöd till de olika texttyperna.

Vi har också på ett helt annat sätt än tidigare utgått från det talade språket för att successivt närma oss det skrivna. Vi har planerat och genomfört undervisningen utifrån Gibbons 4 faser och i detta använt bildstöd mycket mer än tidigare. Detta arbetssätt och förhållningssätt har genomsyrat hela vårt nästa stora ämnesövergripande tema kring Astrid Lindgren. Detta tema höll på i 15 veckor och vi fick bla in Fysik, So och Hälsa. Här är ett exempel som jag har bloggat om.
http://marietrapp.blogspot.se/2015/03/att-gora-textkopplingar-med-stod-i.html

Anna Kayas filmer kring Språkliga mål och allt det material som finns i Norrbackas språkutvecklingsgrupp har hjälpt oss att förfina och utveckla våra pedagogiska planeringar. Vi har lyft de språkliga målen i planeringarna och verkligen sett till att dessa dokument inte bara hamnar i någon pärm utan blir levande för eleverna.Samtidigt som vi lyft de språkliga målen har vi även fokuserat på "The big 5" Att dessa viktiga mål blir synliggjorda och att eleverna tillsammans får reflektera och utvärdera hur arbetet gått.

Någonting annat som gett avtryck i min undervisning under året är mina möten med Ann-Marie Körling. Hon är helt fantastisk på att sätta ord på det viktiga och att hela tiden lyfta språket i undervisningen.http://marietrapp.blogspot.se/2015/04/tankvarda-ord-och-tankevurpor.html Efter mötena med henne har vi ännu mer övergått till "EPA-modellen" och har inte längre så mycket handuppräckning. Elevaktiviteten har ökat påtagligt och fler elever gör sin röst hörd i klassrummet. Jag har även påverkats i mitt förhållningssätt och blivit mer medveten om hur jag skapar ett intresse och engagemang i klassrummet och hur jag möter varje individ.

En av årets höjdpunkter

Läskonferensen med Adrienne Gear blev en verklig positiv upplevelse där jag kanske mer blev bekräftad att vi är på rätt väg än att jag fick så mycket nytt. http://marietrapp.blogspot.se/2015/05/reading-power-och-en-lasande-klass.html. Jag var helt lyrisk när jag åkte hem från den konferensen.

Det börjar bli dags att blicka framåt mot nästa läsår och sätta upp nya mål för den egna utvecklingen och förstås den egna undervisningen. Det kommer att bli ett spännande år även nästa år. Jag kommer efter 10 år lämna mitt älskade Råby och arbeta som speciallärare på vår större skola Släbro. Där kommer jag att få arbeta mot fler pedagoger och mot fler elever. Min förhoppning är att jag skall arbeta nära pedagogerna och vara en del i deras planering. Att jag kan förstärka och finnas för de elever som behöver lite mer. Jag kommer fördjupa min kunskap kring hur jag möter elever med ett annat modersmål och även elever med språkstörning. Jag kommer att vara en del av Legilexi och kommer troligtvis att få pröva dessa verktyg med mina elever i ett tidigt skede - kanske redan i höst. Jag kommer att fortsätta föreläsa och skall pröva på att handleda pedagoger på distans.Jag skall förhoppningsvis åka till Åland igen, jag skall till Zurich och e v Washington. Jag är väldigt sugen på att dela med mig av min undervisning genom att skriva en bok eller ett läromedel.  Jag kommer så småningom att slutföra min speciallärarexamen.Tänk om dygnet hade fler timmar!

"Reading power och En läsande klass"

"Reading Power is a practical reading comprehension program designed to help students learn specific thinking strategies to use while they read and to develop a language of thinking."

Jag bara älskar ordet "READING POWER" och det program som pedagoger arbetat fram kring undervisning i läsförståelse i Canada. Förgrundspersonen heter Adrienne Gear och hon har under 10 år arbetat fram detta strukturerade undervisningsprogram som spritt sig i Canada. Hon är verksam lärare i British Columbia och har även skrivit fler böcker om sin undervisning. Hennes böcker baserar sig på David Pearsons forskning. Läs mer här!

På Läskonferensen i Stockholm den 24 april hade jag förmånen att få lyssna på henne som föreläsare. På ett enkelt humoristiskt sätt berättade hon hur hon vägleder sina elever till att bli riktigt goda läsare med en bra läsförståelse både på skönlitterära texter och faktatexter. Många av oss som lyssnade blev väldigt inspirerade och delandet fortsatte även på twitter och facebook. En pedagog vid namn Åsa Edenfeldt har sammanfattat sina intryck från föreläsningen.  http://strategierforlarande.se/2015/04/24/forelasning-med-adrienne-gear-att-lasa-faktatexter/

Eftersom "En läsande klass" har fått rätt mycket och svidande kritik från läsforskare här i vårt land kan jag ju inte låta bli att föra fram likheterna med "reading power" - ett program som lovordas av bl a Barbro Westlund. 

Dessa 6 likheter kunde jag se tydligt utifrån Adriennes föreläsning och det stärker mig i min uppfattning att "En läsande klass" också är ett undervisningsprogram som man kan använda sig av inledningsvis för att få verktyg att undervisa mer strukturerat i läsförståelse.

Reading Power och En läsande klass har detta gemensamt:

* 5 strategier för att det skall bli greppbart för pedagoger och elever.

* Introducerar en strategi i taget men har som mål att kunna använda alla strategier på olika typer av texter.

* Textbank med texter som passar till en viss strategi.

* Eleverna ställer egna frågor på texten istället för att bli serverade med färdiga frågor

* Strategin "Visualisera" finns med bland de 5.

* Konkretisering av strategierna i form av bilder och figurer inledningsvis.

De 5 strategierna i Reading Power

Vikten av att ställa egna frågor

Textbank utifrån strategierna

Enligt Adrienne Gear så är det väldigt bra att fokusera på en strategi i taget i början för att befästa den men att målet i slutändan är att läsaren skall kunna använda alla strategier på olika typer av texter. Enligt Adrienne är det också bra att inte ha alltför många strategier att utgå ifrån i sin undervisning. Det måste vara greppbart och därför har hon valt ut 5 stycken. En nyckel till att förstå texten på djupet är att lära eleverna att ställa egna frågor inte servera dem med färdiga. Att Visualisera ses som en så pass central strategi att den får ta plats bland de 5. Enligt Adrienne finns det texter som passar extra bra för att träna en viss strategi och i hennes klassrum har hon organiserat böckerna på det viset. I "En läsande klass" har vi 5 strategier, Vi har en textbank uppbyggd dels utifrån teman men också utifrån vilken strategi vi tränar och som passar bra till texten. I en läsande klass introducerar vi strategierna på ett genomtänkt strukturerat sätt med en strategi i taget."Reportern" är en nyckelstrategi och eftersom vi upplevde att vi saknade en strategi i RT så skapade vi Konstnären - att visualisera. Vikten av att ha mentala verktyg/tankestöd inledningsvis Det är svårt att sätta ord på hur vi tänker och med yngre barn måste vi konkretisera. Adrienne använde pusselbitar i ett barns hjärna, vi använder figurer. Syftet är detsamma. 
Det känns som om vi inte är helt ute och cyklar...

När pusselbitarna faller på plats och vi får användning för våra verktyg

Ibland händer det, det där magiska att man har alla elever med sig och att de får användning av den kunskap de förvärvat på ett naturligt sätt i de situationer som uppstår i klassrummet. Vi har under en tid gått och väntat på att de fjärilslarver vi beställt från Storbrittanien skall dimpa ner med postbilen på den sörmländska landsbygden och i vår lilla skola i Råby. Vi kommer nämligen att under de veckor som är kvar fram till skolavslutningen ha en fjärilsodling i klassrummet. Egentligen har detta ämnesövergripande tema kring fjärilens livscykel pågått länge, ända sedan tidigt i höstas då vi fick ta hand om ett ägg som lämnats utanför vår klassrumsdörr. Redan då bedrev vi forskningsarbete, läste och skrev olika typer av texter samt byggde upp en förförståelse kring fjärilens livscykel. Ännu mer kunskap och förförståelse fick vi genom en gemensam studieresa till Fjärilshuset i Stockholm. Utifrån konstens alla regler inventerade vi förstås den samlade kunskapen och förde in i en VÖL-tabell. Eleverna fick också skriva ner vad de önskade veta och efter vår studieresa även vad de lärt sig.

Eftersom vi alla är lite pirriga inför det som komma skall vill vi vara rejält pålästa och veta hur vi skall ta hand om fjärilslarverna för att de skall kunna utvecklas till fjärilar. När vi beställde larverna fick vi en instruktionsbok på flera språk, där även svenska fanns med. Sagt och gjort satte vi igång att läsa denna text tillsammans och ojoj vad våra "Läsfixare" fick arbeta. Vi förutspådde, utredde ord och uttryck, ställde frågor på texten m m. För att höja aktivitetsnivån och göra alla delaktiga lät vi eleverna med jämna mellanrum vid lässtopp resonera med sin samtalskompis. Eftersom förförståelsen, intresset och engagemanget i uppgiften var så stor så kunde vi förstå det mesta i texten men vi insåg ganska snart

att denna text var för svår för förskolebarnen så vi bestämde oss för att plocka ut det viktigaste och skriva en egen instruktion. Under flera veckor har vi i vår undervisning i genrepedagogik fokuserat på instruerande texter och nu fick eleverna verkligen visa vad de lärt sig sedan tidigare.Utifrån det vi plockat ut som det viktigaste i texten gjorde vi alltså en instruktion tillsammans med rubrik, underrubriker och punktlista. Eleverna fick användning av både lässtrategier och skrivstrategier och vi fick samtidigt ett bevis på att eleverna har full koll på hur denna texttyp är konstruerad.Vi förstärkte vår instruerande text med bilder som bildstöd. och sedan var det bara att anslå texten på de platser där fjärilsodlingen skulle få ta plats. Eftersom vi läst om att burkarna med larver inte skulle stå i direkt solljus skapade vi en fjärilshylla på en bra plats i klassrummet. En annan sak som framgick tydligt i instruktionen var att när larverna kommer i sina papplådor så måste de öppnas omedelbart och därför fick eleverna hålla utkik efter postbilen under dagen.

På eftermiddagen var då det stora ögonblicket inne då postbilen kom och tro det eller ej men hade med sig våra papplådor. De elever som var kvar på fritids samlades förstås ivriga och förväntansfulla för att se hur laverna och burkarna såg ut. 

Nu ser vi med spänning framemot morgondagen då vi skall titta på larverna genom förstoringsglas och följa deras utveckling den närmsta tiden. Snart nog måste vi nog ge oss i kast med nästa del av texten där det står hur vi tar hand om pupporna och fjärilarna. Återigen kommer vi att få användning för våra läs- och skrivstrategier som en naturlig del i undervisningen.

Här nedanför hittar ni våra filmer om "Hjärtegrynet" och vår studieresa till Fjärilshuset.