Boktips via padlet

Created with Padlet

Vikten av att läsa barn- och ungdomslitteratur

Projektet "En läsande klass" har gett mig så oerhört mycket både inom mitt läraryrke och min personliga utveckling. Jag har fått sätta ord på mina tankar och min undervisning både i skrift och muntligt. Jag vågar numera stå inför väldigt många människor och föreläsa samt leda workshops m m. En annan vinst med projektet var att jag under ett års tid blev "tvingad" att läsa enormt mycket barn-och ungdomsböcker. Något som jag har haft och har stor glädje av i mötet med eleverna. Att kunna hitta rätt bok till rätt elev är oerhört viktigt. Att kunna tipsa om en bok är ju oändligt mycket lättare när man läst den själv och kan ge små skildringar av handlingen. Att dessutom kunna småprata med eleverna under läsningen och ställa de eftertänksamma frågorna går ju inte om man inte läst boken själv. Att fungera som en resurs till övriga lärare och även föräldrar. Eftersom jag sett vad det gett mig och min omgivning att hålla sig uppdaterad inom barnlitteraturen har jag fortsatt att läsa, tipsa och samtala.

Dock har denna läsning varit väldigt inriktad på barn i 7-12 års ålder, så nu när iallafall en av mina egna söner passerat denna ålder samt läst det mesta som även jag har läst, känner jag att det är svårt att hjälpa honom vidare i läsningen. Därför var dagens besök i vårt stadsbibliotek en riktigt höjdare och jag gick därifrån med en oerhörd tacksamhet till de kunniga människor som arbetar där. Lite försiktigt frågade jag och sönerna om tips och denna hjälpsamma bibliotekarie gick in med liv och lust för att hitta böcker som kanske skulle kunna intressera. Det som var så fascinerande var att hon verkligen kunde berätta lite om varje bok och letade i sitt minne efter böcker hon läst som skulle kunna stämma med det sönerna sökte. Hon slog i datasystem, letade i bokbusslagret och hon for runt bland hyllorna. Vi gick från bibblan med en hel hög med bra böcker som sönerna redan huggit händerna i. 

Genom dagens besök på biblioteket och genom mötet med en engagerad bibliotekarie har jag stärkts i hur viktigt det är att vi alla som på något vis vill få barn och ungdomar att läsa mer faktiskt läser själva. Att vi blir läsande förebilder och med vårt engagemang i litteraturen kan visa vägen in i böckernas fantastiska värld.

Att få syn på och följa varje elevs hela läsutveckling.

Under höstterminen har jag arbetat som speciallärare mot åk 1 och 2 på Släbro skola. Ett fantastiskt uppdrag när man älskar att undervisa i läsning. Det finns väl inget ögonblick som är så stort som när en elev knäcker läskoden eller när man når textens djup genom ett samtal om innehållet. Under åk 1 och 2 händer otroligt mycket i elevernas läsutveckling. Från att bara kunna några få bokstäver till att kunna läsa med flyt. Mycket fokus ligger förstås på att knäcka läskoden men lika viktigt är det att tidigt förstå varför vi läser. Att läsa är att tänka och att texten har någonting att säga oss. Undervisning i läsförståelsestrategier måste därför ske parallellt genom den viktiga högläsningen.

Tidigt i höstas hade jag den stora äran att delta i en fantastisk konferens i Stockholm både som föreläsare och åhörare. Konferensen fokuserade på det spännande och aktuella ämnesområdet språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Konferensen inleddes med att läsforskare Åsa Elwér föreläste om de läsförståelseproblem som kan uppstå i tidig skolålder. Hon visade på den internationella studie där flera forskare följt tvillingpar under många år med start vid 5-års ålder. Det man kunde urskilja var att de barn som är språkligt svaga vid 5 år har svårigheter inom alla språkliga områden, fonologisk medvetenhet, skriftförståelse, vokabulär, grammatik m m. Genom undervisning kommer dessa elever i kapp när det gäller fonologisk medvetenhet och avkodning medan svårigheter i språkförståelse och vokabulär kvarstår i åk 2. Det riktigt stora tappet syns sedan  i åk 4 när dessa elever slår igenom totalt på sin bristande läsförståelse. Elever med svag förståelse får problem i alla ämnen och svårigheterna blir ännu större med åren.

Åsa definierade läsning och läsförståelseproblem utifrån "The simple view of reading"

Hur skall vi då upptäcka dessa elever? 
Enligt Åsa Elwér är det viktigt att vi använder oss av olika verktyg för att få syn på dessa elever. Både standardiserade tester och observationer i klassrummet. Dessa elever har svårigheter att återberätta och att hålla den röda tråden vilket även slår på skrivandet. De är s k passiva läsare och övervakar inte sin läsning, reagerar inte när de inte förstår.

Hur skall vi arbeta/undervisa för att förebygga att de inte får dessa svårigheter?
Eftersom det inte riktigt går att urskilja dessa barn vid 5-års ålder gäller det att arbeta språkutvecklande med alla barn i förskolan. Att man samtidigt som man tränar fonologisk medvetenhet, bokstavskännedom också tränar muntligt återberättande, stärker ordförråd och tidigt för in en medveten högläsning där man utgår från RT. Åsa poängterade att dessa elever,eftersom de har de svårigheter de har, inte tar plats och gör sin röst hörd alla gånger.Därför är det viktigt att hitta former där det blir en hög elevaktivitet i klassrummet. Dessa elever kan även behöva mer vuxenstöd och ett mindre sammanhang för att utveckla sina färdigheter.

Åsas föreläsning stärker mig i min tro på att vi måste skapa en balanserad läsundervisning där alla läsningens delar få ta plats. Att fonologisk medvetenhet, bokstavskännedom och avkodning undervisas och tränas parallellt med undervisning i språkförståelse och läs- och skrivstrategier. I mitt uppdrag som speciallärare har jag stort fokus på att eleverna skall automatisera sin avkodning och utveckla läsflyt men jag kan inte enbart ägna mig åt det för då blir det en ganska meningslös sysselsättning. Eleverna måste tidigt förstå varför vi läser och att läsa är att tänka. De måste tidigt få lära sig att en text går att förstås på flera plan och att vi kan läsa på, mellan och bortom raderna. Genom att visa eleverna hur de når in i texterna och förstår dem så skapas ett läsengagemang och vilja att veta mer.

Eftersom vår undervisning i fonologisk medvetenhet och avkodning över tid gett resultat tror jag att det är möjligt att vi genom vår undervisning i språkförståelse även kan avhjälpa läsförståelseproblem i tidig ålder.

Ann-Marie Körling som också var föreläsare på denna konferens för fram detta tydligt på sin blogg. http://korlingsord.se/archives/38898
......"Det betyder att undervisningen måste förändras. Den ska innehålla läsundervisning, dvs, där lärare modellar läsning och läsförståelse och varje dag ska eleven få möta texter som bidrar till elevens läsintresse, alltså ha ett innehåll som lockar eleven att läsa, inte för att öva sin läshastighet. Att träna läshastighet är inte målet utan att ge läsinnehåll som ständigt utvecklar elevens läsförmåga."

Precis som Åsa förde fram måste vi få syn på elevens hela läsutveckling och följa varje elevs utveckling inom de olika områdena. Jag har i många år förespråkat "God läsutveckling" eftersom det är ett kartläggningsverktyg som visar på just detta. Denna termin har jag kommit i kontakt med ännu ett kartläggningsverktyg som tar fasta på detta och det är Legilexi. Vår skola är pilotskola för detta material som kommer att finnas tillgängligt för alla hösten 2016. I Legilexi finns 8 delprov som är väldigt lätta att administrera och som dessutom inte tar så lång tid i anspråk. Nästan alla test kan man göra i hel eller halvklass från förskoleklass till åk 3. Deltesten innefattar fonologisk medvetenhet, bokstavskännedom, avkodning, ordförståelse, hörförståelse, textförståelse både på skönlitterära och faktatexter. Dessa test kan med fördel göras i början och i slutet på varje termin och resultaten läggs in digitalt. Detta gör att pedagogen dels kan följa hela klassens utveckling och få en översikt över vilka behov som finns och hur undervisningen kan anpassas efter det dels en individuell utvecklingsplan för varje elev. Resultaten visas i mycket tydliga stapeldiagram och du får syn på elevens framsteg samt styrkor och svagheter inom läsningens olika delar. 

Utifrån det jag skrev tidigare om Elwers forskning så är det oerhört viktigt att vi tidigt får syn på elever med bristande ordförråd och språkförståelse. För ett tränat öga så får man ofta syn på dem under lässtrategipass och textsamtal men dessa test kan också vara en hjälp i denna bedömning.

Det finurliga med Legilexi är dessutom att det finns förslag på hur man kan arbeta vidare med respektive elev, ett kursutbud och ett inspirationsbibliotek med lektionstips. Jag tror att Legilexi kommer att användas på många skolor i höst.Läs mer här: http://www.legilexi.org/

Tomten jag vill ha en riktig jul

För mig är det viktigt att använda läsförståelsestrategier på texter som på ett naturligt sätt kommer in i undervisningen. Just nu är det mycket sångträning inför julavslutning samt annat julstök i klassrummet. Jag tog därför tillfället i akt och bearbetade en av jultexterna med hjälp av våra "Läsfixare". Vi inledde förstås med att utifrån rubriken förutspå vad texten kommer att handla om/berätta. Vi funderade också över vilken texttyp vi hade framför oss och jag bad eleverna före läsningen att vara observanta och reagera på nya ord.


Snön ligger tjock på gator och torg
Julaftons morgon jag ska köpa mig en gran
Människor springer om varandra
Åh, det är jul i sta'n

Jag läste en liten vers i taget och gjorde därefter lässtopp. Vi utredde nya ord och vi ställde frågor till texten. - "Vad är det för dag?" Varför springer människor om varandra?" 

Istappar hänger ned från taket
Det knastrar så skönt under mina skor
Jag tror på tomten att han kommer hem
Dit där jag bor

"Vad är en istapp?" Vad menas med att det knastrar under skorna?"

Tissel och tassel, pyssel och prassel
Det pirrar i magen bakom stängda dörrar
Goda lukter i hela huset
Åh, och änglaspelet snurrar

"Vad är det som händer bakom stängda dörrar?" Vad är det för goda lukter i huset?"
"Vad är ett änglaspel?"

Stämsång och fackeltåg som lyser upp mörkret
Bjällerklang och slädfärd under månens ljus
Det är en riktig jul för mig
Åh, och julefrid i alla hus

"Vad är stämsång?" "Vad är fackeltåg?"Vad är bjällerklang?"

Tomten, jag vill ha en riktig jul
En så'n som man har när man är liten
Tomten, jag vill ha en riktig jul
Jag vet att du inte gör mig besviken

Hur är en riktig jul? 

Utifrån denna lilla text kom vi in på att det är väldigt olika vad man anser vara en riktig jul beroende på vad man har för traditioner och vad man anser vara viktigt. En del elever menade att julklapparna är det som är viktigast medan några tyckte gemenskapen med släkt. Andra berättade om hur viktigt det är att klä granen tillsammans och att äta av den goda julmaten. Innan vi släppte texten sammanfattade vi också våra tankar kring vad författaren ville få fram att en riktig jul kan vara. Vi kom in på hur jultraditionerna kunde ha sett ut då när författaren var liten. Vi gjorde text till textkopplingar och jämförde med Madicken, som vi nyligen läst och våra egna traditioner.

Efter att eleverna fått berätta i par och sedan i helklass fick de omsätta sina tankar i skrift och bild.

Genom att bearbeta texten på detta sätt och göra textkopplingar till sig själv och sitt liv får texten en mening. Den blir betydelsefull och varje gång eleverna sjunger julsången kommer de att tänka på innebörden och vad texten faktiskt berättar. Så ta tillfället i akt och läs alla våra jultexter med lite nya ögon och bearbeta texterna med hjälp av förståelsestrategier.

Textsamtalets magi

Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Att lära eleverna använda läsförståelsestrategier är att ge dem nycklar till förståelse. Genom strategierna når eleverna textens undermening och djup. Idag har jag fått uppleva ett magiskt ögonblick i klassrummet när verkligen alla elever är med och där elever som annars kanske inte säger så mycket öppnar sig, bidrar med egna erfarenheter och gör textkopplingar.

Jag har förmånen att ha ett specialläraruppdrag mot åk 1 och 2 på Släbro skola i Nyköping. I mitt uppdrag är jag i mångt och mycket som en bläckfisk med många armar som finns där för både stora och små. Under höstterminen har jag inspirerat och visat på hur man på ett strukturerat sätt undervisar i läsförståelse för riktigt unga elever i åk 1. Detta arbete utgår från tankar och upplägg i "En läsande klass" och nu efter att nästan hela terminen gått ser vi verkliga resultat i klassrummet. Eleverna är väl bekanta med de strategier vi har undervisat i. De förutspår numera så fort de får chansen, de är aktiva med att reagera på nya ord och de har blivit fantastiskt duktiga på att ställa frågor. 

Under dagens lässtrategipass tog vi oss an en bilderbok med titeln "Den stora smällen" 

av Mats Wänblad och Per Gustavsson.

"Den stora smällen" handlar om en pojke som ger sig ut på en segeltur med båda sina föräldrar. På båten blir föräldrarna osams om vilken väg de skall segla. De kan verkligen inte enas utan drar och sliter i rodret för att slutligen gå på grund och skeppet "Lyckan" går mitt itu. Pojken kastas ner i vattnet tillsammans med sin apa och flyter i land på en ö. Så småningom kommer även föräldrarna dit och de bestämmer sig för att stanna på ön och börja bygga ett hus. Men vad händer då? Jo de blir osams igen tills apan skriker SLUTA. Då tar de sitt förnuft till fånga och börjar prata med varandra. De bestämmer sig för att bygga flera hus där pojken ibland kan bo hos sin mamma och ibland hos sin pappa. 

Denna fantastiska bilderbok mötte jag och mina elever genom URs program "Lässugen" och skådespelaren Leif Andre som högläsare. 

http://www.ur.se/Produkter/180228-Lassugen-Amanda-och-Leif-Andree 

Före läsningen förutspådde vi kring vad det kunde vara för stor smäll genom att leta ledtrådar på framsidan. Under läsningen räckte eleverna upp händerna om det kom upp nya ord och vid våra lässtopp redde vi ut dessa ord samt att vi fokuserade på att ställa frågor till varandra. Fantastiskt duktiga elever ställde inte frågor där svaren finns i texten utan de ställde de där kluriga frågorna som tvingar oss att tänka efter och göra kopplingar till oss själva och våra liv.

* Varför tog pojken med sig apan?

* Varför byggde de flera hus? 

* Hur skulle du känna dig om du var i pojkens situation?

* Har dina föräldrar bråkat någon gång?

* Hur gjorde föräldrarna för att bli sams?

Dessa frågor berörde verkligen eleverna och vi kunde utifrån en text föra diskussioner om hur det är att bo varannan vecka hos mamma och pappa  och hur fruktansvärt jobbigt det kan vara när ens föräldrar bråkar. Elevernas reflektioner och tankar berörde mig på djupet och jag kände att ett magiskt tillfälle infann sig i klassrummet.

För att bearbeta dessa frågeställningar ännu lite mer fick eleverna välja en av frågorna som de ställt och som jag skrivit upp på tavlan och utifrån frågan rita svaret. Dessa illustrationer talade också sitt tydliga språk. Detta är ett ämne som är viktigt att beröra och jag tackar alla de författare som förstått att vi kan nå barnen genom texter med underliggande tankar och budskap. Att använda programmet "Lässugen" är också ett fantastiskt komplement när man undervisar i läsförståelse.

"Lässugen" - ett underbart program och ett fantastiskt verktyg att använda i undervisning av läsförståelse

Som alltid när jag skall ha en lässtrategilektion så förbereder jag mig genom att läsa texten, tänka ut lässtopp, fundera över vilka strategier som är naturliga att använda o s v. Under hösten har våra ettor fått stifta bekantskap med "Spågumman", "Detektiven", "Konstnären" och nu har det blivit dags för "Reportern". Vi har följt arbetsgången i "En läsande klass" och jag har modellat olika typer av frågor på mycket korta texter samt på "Visst kan Lotta cykla". (Modellektion åk 1 i ELK) Vi har skapat en "Reportertavla" med frågeord, en bild på Reportern och med en plansch som förtydligar de olika frågenivåerna. Vi har pratat mycket om vad en fråga är och de har fått ställa frågor till mig, till varandra, till bilder och till texter.

Mina förberedelser inför dagens lässtrategilektion handlade inte om att läsa en text utan att se på ett program. UR har gjort en fantastisk liten serie om högläsning som heter "Lässugen" och även om jag sett detta program tidigare så tittade jag nu med andra ögon och funderade och planerade på samma sätt som jag gör när jag skall låta eleverna möta en text som jag läser högt. Direkt så kände jag att man kan använda detta program i flera olika syften.

Man kan göra det med en uppmaning till eleverna att fokusera på vilka strategier flickan och den vuxna som högläser använder. Man kan också förstås göra paus i programmet och låta eleverna förutspå när flickan gör det och man kan låta eleverna svara på de frågor som ställs på texten men eftersom vi kommit till att vi vill att eleverna skall träna på att ställa olika typer av frågor var det det som jag valde att fokusera på i mina förberedelser.

Vilka frågor kommer att leda till mer djupgående samtal och reflektioner. Vilka frågor är önskvärt att jag modellerar om eleverna inte kommer på dem på egen hand. På vilka olika frågenivåer hör frågorna hemma.

Denna serie av program som UR har gjort handlar om en flicka som är ensam hemma och blir lässugen. I en lässug suger hon in olika personer som högläser för henne. Den första högläsningsstunden och det första programmet utgår från boken "Jag rymmer" av Eva Lindström.
Här hittar ni länken till det program jag beskriver:
http://www.ur.se/Produkter/180226-Lassugen-Amanda-och-Eva-Rose

De centrala frågor som jag kunde urskilja efter att ha läst texten/lyssnat på programmet var; -"Varför rymmer fåret?"-Varför skrev fåret ett brev till sin gamla vänner?"" -Varför fick han inte vinka till sina gamla vänner"?" -Har du funderat på att rymma någon gång?" -Hur är livet som rymling?" "-Varför valde fåret att bo kvar hos mården?"-Hur skulle du ha gjort?  Sagt och gjort nu var jag iallafall redo att genomföra denna strategilektion utifrån ett multimodalt verktyg. Jag hade höga förväntningar men verkligheten överträffade dessa förväntningar. För det jag nog inte riktigt insett var hur starkt detta media är i att fånga eleverna. Med små verktyg som lite rörliga bilder i boken, ljudeffekter och en fantastisk högläsare fångades verkligen ALLA elever. Vi har många av våra 7-åringar som har lite svårt med både koncentration och uthållighet men detta program fångade som sagt alla.

Före vi såg programmet bad jag eleverna att koppla på sina "läsfixare" och framförallt att fundera kring vilka frågor som uppstår under programmet. Därefter visade jag inledningen när vi får träffa flickan i programmet och förstår varför programmet heter Lässugen. Jag stoppade programmet när högläsaren Eva Röse läste bokens titel och tittade på framsidan och så förutspådde vi tillsammans i klassrummet om vad boken skulle tänkas kunna handla om.

Därefter lyssnade/tittade vi på programmet och stannande upp där jag tittat ut att det var lämpligt. I programmet används många olika förståelsestrategier. Flickan reagerar på nya ord som utreds, flickan förutspår och högläsaren både ställer frågor och kopplar till egna erfarenheter. Jag  utgick förstås från allt detta och lät eleverna göra samma saker men sedan lät jag även eleverna ställa egna frågor som vi först kategoriserade utifrån nivå och sedan försökte svara på. Diskussionerna som följde blev fantastiska och vi nådde verkligen textens djup genom att prata om vänskap och vikten av att känna sig sedd.

Mina stackars kollegor har under dagen om och om igen fått höra om denna lässtund och hur fantastisk den var. Kände att jag bara var tvungen att dela den med fler här på bloggen. Hoppas att många av er tar tillfället i akt att  kombinera detta med ert lässtrategiarbete. Caroline Ginner på UR berättade för mig vid ett tillfälle att UR`s önskan med sina program är att ge oss pedagoger verktyg att förstärka vår undervisning genom media och i detta fall kan jag bara tacka och buga. UR har verkligen lyckats!


















http://www.ur.se/Produkter/180226-Lassugen-Amanda-och-Eva-Rose

En lärares vardag

Ibland är det lite roligt att reflektera över en arbetsdag i efterhand och fundera kring lärande och samtal och alla de ingredienser som finns i ett yrke som lärarens. Min arbetsdag började idag kl 07.15 då en elev för första gången anlände i taxi till vår skola efter att ha varit endast en månad i Sverige. Eftersom eleven inte kan så mycket svenska ännu och heller inte har knutit så många kamratrelationer ville jag finnas på plats och ta emot. Tillsammans med en annan elev följde de med mig upp i klassrummet och jag satte igång ett memoryspel med bilder och ljud på datorn. Första fantastiska lärstunden för dagen inträffade då jag kunde höra hur eleven repeterade varje ord högt för sig själv samtidigt som han hade bildstöd. En mycket lycklig elev klurade ut hela memoryspelet på egen hand.

Lektionsförberedelser och samtal med kollegor om dagen fram till 08.15 då skolklockan ringer och skoldagen börjar för eleverna.

"God morgon alla nyfikna och frågvisa elever!" var hälsningen på tavlan som ledde oss in på en Läsfixare som också är frågvis nämligen Reportern. Vi pratade om vad en fråga är och vilka frågeord som kan hjälpa oss att ställa frågor. Eleverna fick ställa frågor till mig  och sedan modellade jag hur man kan ställa frågor på en mycket kort text och visade också på att det finns olika typer av frågor. Vi läste tillsammans två korta texter till och jag ställde frågor som vi hjälptes åt att besvara och placera in på den nivå den hör hemma. Genom att ställa frågor på en text skapas ett engagemang och ett intresse och nästa fantastiska lärstund infann sig. Eleverna kunde koppla till sin vardag och vad de skulle ha gjort i en viss situation. Jag kände hur hela gruppen fångades av denna lilla text och lästund.

Rastvärd med många möten och aktiviteter.-"När är det torsdag Marie? -"När får jag göra klart min bok?" -"När kan jag komma till dig och prata?" -"Hej Marie!" " "-Jag fick en lillebror igår"" -Jag får ont i ögonen när jag läser"" -Var är min pinne?" Flera härliga kramar, lite konfliktlösning och därefter en välbehövd kopp kaffe.

Arbetspass med några elever i kodknäckarfasen som ljudar så att det hörs i hela klassrummet. En fantastisk lärstund när dessa elever faktiskt får ihop några ljud så att det bildar ett ord och de känner att de kan läsa. 

Dagen med eleverna avslutades med ännu ett möte med en elev som tycker skrivande och skapande av text är svårt. Programmet Storyjumper har hjälpt honom att hitta motivationen och under en hel timme skapande han text tillsammans med mig. Ett underbart lärtillfälle där eleven kunde lämna klassrummet och skoldagen med stolthet över sin prestation.

När eleverna gått hem fortsätter möten och lärandesituationer men med vuxna. Ett möte kring hur vi skall skapa en sån bra lärsituation som det bara går kring några elever, ett möte kring bloggande,ett möte kring våra nyanlända elever, ett planeringsmöte kring Elevens Val och sist men inte minst ett besök i vårt blivande skolbibliotek. 

Trött men nöjd cyklade jag hemåt.