Finns det en metod i undervisning av läsförståelse?

1. Om du vill att dina elever ska gå på djupet med texter. Välj QtA!

2. Om du vill att dina elever ska bli bra på att ställa frågor till texten. Välj RU!

3 Om du vill vara tidseffektiv. Välj IT!

Dessa ord är Monica Reichenbergs. - Varför välja frågar jag mig?

Dessa forskningsbaserade metoder kompletterar och berikar varandra. Genom strukturerad undervisning i läsförståelsestrategier når vi textens innehåll och genom att ställa olika typer av frågor når vi textens djup och kan läsa på, mellan och bortom raderna. Genom att hela tiden ha författarperspektivet före, under och efter läsning får vi syn på vem som har skrivit texten, syfte, budskap m m. Tillsammans blir vi medvetna om hur författaren faktiskt påverkar textens innehåll och läslighet.

I vår studiehandledning i projektet "En läsande klass"har vi verkligen försökt att få dessa forskningsbaserade modeller att genomsyra lektionsplaneringarna och vår undervisning. På varje sida har vi gett förslag på bra frågor att ställa under läsningen. När vi arbetar med strategin att reda ut oklarheter funderar vi över om författaren kunde ha använt ett annat ord, varför författaren använt just det ordet m m. När vi tränar oss på att ställa olika typer av frågor funderar vi över budskapet med texten, vad författaren vill att vi skall lära oss, vad författaren har gett för ledtrådar i texten o s v. Under vissa teman betonar vi dessutom författarperspektivet ännu mer då vi jämför faktatexter med samma innehåll och tema texters budskap.

Genom att låta QtA genomsyra vår undervisning låter vi ansvaret för texten gå över till författaren och eleverna fråntas risken att skuldbelägga sig själva att de inte förstår. Detta har jag ett tydligt exempel från vår egen undervisning. En flicka i åk 2 fastnade på ordet orkidé som hon inte förstod. Författaren gav inga ledtrådar till betydelsen i texten och texten innehöll inte heller någon bild. Flickan uttryckte då; ” Min Konstnär kan inte arbeta om inte författaren ger mig kunskap om vissa saker”. Hon kunde alltså inte få någon inre bild av ordet då inte texten och författaren gett henne den informationen hon behövde. Att gå utanför texten och ifrågasätta författaren när man går i åk 2 är stort och hade inte skett om vi inte arbetat medvetet och strukturerat med detta.

Monica Reichenberg höjer också ett varningens finger när det gäller att ha övertro på en metod och kritiserar ELK för att fokusera för mycket på en metod. ”Alla barn är olika och därför behövs olika metoder.” Efter att i 15 år mött elever i specialundervisningen med olika behov och förutsättningar är jag helt övertygad om detta – det finns inte EN rätt metod. Just därför har vi varit så otroligt noga med att förklara att En läsande klass inte är en metod utan ett förhållningssätt till texter med dialogen i centrum. Ett arbetssätt som innebär att man har verktyg för att samtala om text före, under och efter läsningen. Läs mer om detta här; http://marietrapp.blogspot.se/2014/09/debattartikeln-i-pedagogiska-magasinet.html