Lässtrategilektion i ämnet Idrott och hälsa - Allemansrätten

I vår kursplan för ämnet idrott och hälsa står det i det centrala innehållet att eleverna i åk 1-3 ska känna till Allemansrättens grunder. Nu på våren kändes det som ett ypperligt tillfälle att ge eleverna möjlighet till det. Vi valde att göra det i form av en friluftsdag i vår skolskog. Som inspiration använde vi ett fantastiskt material som "Håll Sverige rent" har gett ut. Med Det stora Örnäventyret kan eleverna lära sig mer om allemansrätten på ett lekfullt och engagerande sätt genom värderingsövningar, aktiviteter och lekar. Det finns även kopplingar till det centrala innehållet i flera kursplaner i läroplanen för grundskolan. Utbildningsmaterialet riktar sig till årskurs 1-6. Här hittar man materialet:
 http://www.hsr.se/sites/default/files/content_media/ornaventyret_20130219_webb_1.pdf .

För att eleverna skulle få en teoretisk bakgrund före friluftsdagen planerade vi ett lässtrategipass med en text om Allemansrätten som Naturvårdsverket har gett ut. Texten finns i två versioner men vi valde den lite svårare då man tillsammans klarar att läsa och förstå texter som ligger lite ovanför elevernas nivå. Här finns texten;  www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-8521-6.pdf

Före läsningen plockade vi fram Spågumman och eleverna fick utifrån bild, rubrik,underrubriker och bildtexter fundera över vad det var för text vi hade framför oss och vad den kunde tänkas berätta. Eleverna fick också berätta om sina förkunskaper i ämnet. Redan i titeln var vi dessutom tvungna att plocka fram Detektiven och bena ut ordet Allemansrätt.

Därefter uppmanade jag eleverna att fortsätta ha sina Läsfixare påkopplade och vid varje lässtopp utredde vi nya ord, ställde frågor på olika nivåer och plockade ut nyckelord.
Våra elever har blivit fantastiskt duktiga på att använda Reportern och frågorna haglade fram i klassrummet.
- Varför måste man  ta med skräpet hem?
- Var får man elda?
- Varför får man inte elda på bergshällar?
- Varför får inte hundar springa lösa mellan vissa datum o s v.
Reportern är min absoluta favoritfixare. Jag upplever att man genom att ställa frågor på olika nivåer når in i texten och skapar ett intresse för vad texten vill berätta. Ännu mer i skönlitterära texter men även i faktatexter. Jag ser det därför som oerhört viktigt att man ger denna strategi ordentligt med tid när man introducerar den och ser till att alla elever verkligen förstår de olika frågenivåerna.
Efter att vi läst, utrett ord och ställt frågor plockade vi fram Cowboyen vid varje litet stycke. Eleverna fick föreslå nyckelord och även här upplever jag att träning ger färdighet. Eleverna kommer inte längre med förslag på hela meningar eller ord som inte är så innehållsrika. De har lärt sig vad ett nyckelord är och här kommer de begrepp som jag redan före läsningen tänkt ut att jag vill att eleverna skall få med sig.
* inte skada, * inte förstöra,*inte störa*  skräp, * eld, * lämplig plats, *fridlysta mfl. Dessa nyckelbegrepp skrev jag upp på tavlan och tillsammans läste vi igenom dem ännu en gång när texten var läst och bearbetad.

När vi har arbetat med faktatexter har vi varit noga med att berätta för eleverna att det ibland  krävs vissa förkunskaper för att kunna förstå och för att kunna skapa en inre bild av det lästa. Helt spontant var det en elev som uttryckte följande efter att ordet orkide nämnts som en fridlyst blomma; "Min Konstnär kan inte arbeta eftersom jag inte vet hur en orkide ser ut". Sagt och gjort var vi ju tvungna att googla fram en bild på denna fina blomma.. Jag är fascinerad över att eleverna när de får verktyg faktiskt kan gå utanför sig själva och kräva av texten (författaren) eller bilderna (illustratören) att ge dem den kunskap de behöver. Att de ibland kan få fundera över vilka bilder de tycker fattas i texten.

Både Elisabeth och jag känner att vi skulle haft med detta mer i vår studiehandledning. Vilken användning du faktiskt har av bilderna i en faktatext. Hur avgörande de  är för att ge förförståelse och möjlighet att förstå alla nya ord och begrepp. (P g a just detta är vi både frustrerade och ledsna att en del illustratörer har sagt nej till att vara med i projektet men det är ingenting som vi kan påverka tyvärr.)

I skolskogen på friluftsdagen fick sedan eleverna användning för sin nyvunna kunskap och sina nya begrepp. På 3 stationer fick de praktisera Allemansrätten samtidigt som de fick diskutera rättigheter och skyldigheter som man har i skogen. Vi gjorde upp eld, byggde kojor och plockade skräp och funderade över nedbrytningsprocessen hos olika föremål. Som avslutning lekte vi 36:an där eleverna i grupp får ta sig an olika frågor och tillsammans berätta det rätta svaret för en vuxen. Återigen fick de använda begreppen och jag måste nog våga påstå att våra elever faktiskt har koll på Allemansrätten efter detta!

Lässtrategilektion i förskoleklassen

Under förskoleklassåret får våra elever stifta bekantskap med  Läsfixarna framförallt genom de fantastiska berättelserna av Mats Wänblad som man hittar i högläsningsboken Lyckostjärnan.

Berättelserna fångar eleverna och inbjuder till samtal. Ett kapitel heter "Skolbesök" och handlar om när Asta, Bea och Cesar skall hälsa på sin blivande fröken i åk 1. Detta kapitel har vi valt att ha med i projektet "En läsande klass" och ni hittar lektionen under tema skola lekt.nummer 93 åk 1. När vi läser texterna i Lyckostjärnan så inleder vi alltid med att titta på de samtalsbilder som hör till materialet och passar då på att plocka fram "Spågumman". Utifrån samtalsbilden och rubriken på kapitlet förutspår vi vad kapitlet kommer att handla om.

Bea inlåst på en toalett

Efter att vi har förutspått uppmanar jag eleverna att räcka upp handen om deras Detektiv reagerar på något nytt ord eller uttryck. Jag läser texten högt med inlevelse och stannar vid lässtoppen. Vid våra lässtopp utreder vi de ord som eleverna reagerat på, ställer frågor på det lästa och förutspår vad som kommer hända härnäst. Just denna text är fantastiskt bra att använda till just Spågumman, att stanna upp och förutspå vad som kommer att hända. Eleverna kan dessutom ofta göra textkopplingar till den situation som uppstår för Bea inne på toaletten.De flesta har på ett eller annat sätt blivit inlåsta någon gång.

 Jag blir väldigt berörd av denna text och är faktiskt nära till tårarna när Bea i sin förfärliga situation  t o m blir utskälld av en sån viktig person som rektorn. Texten har ett underliggande budskap att även vuxna  kan bete sig illa och att vuxna också ibland är tvungna att be barn om förlåtelse. Jag upplever att denna text skapar förutsättningar för ett jättefint samtal lärare och elever emellan.

Efter att vi har läst färdigt kapitlet är det dags att plocka fram Cowboyen. Även här har författaren till detta genomtänkta material bidragit med någonting som jag skulle vilja se mer av, nämligen sekvensbilder kopplade till textens innehåll. I materialet finns 6 olika sekvensbilder som eleverna får klippa ut och lägga i rätt ordning. Utifrån dessa bilder får eleverna sedan sammanfatta texten för varandra. 

Eleverna tränar sig i att återberätta med en röd tråd genom att utgå från vad som händer först, sedan och till sist.