Välkomna in i vårt skolbibliotek!

Favorit i repris - Läsa och skriva går hand i hand

En bok som väcker elevernas intresse och engagemang är Hedvig och Hardemos prinsessa. I vårt projekt "En läsande klass" har vi valt två utdrag ur denna bok. Vi har valt kapitlet som heter "Magisterns barn"och "Prinsessan och skosnörena". Båda är texter som går in under tema skola och ett ämne som ligger nära elevernas vardag och inbjuder till diskussioner om textens innehåll. I Magisterns barn handlar det om en magister som tappar kontrollen i klassrummet när eleverna inte lyssnar på honom och blir så arg på eleverna att han svär, slår handen i en bänk och dessutom svimmar. Detta textutdrag kan man diskutera mycket kring.Här hittar man texten; http://enlasandeklass.se/wp-content/uploads/2014/04/magisterns_barn1.pdf

Som vanligt när vi läser en text så använde vi våra Läsfixare. Vi förutspådde, utredde nya ord och uttryck samt ställde frågor på texten. Då detta var en händelse som engagerade blev det många frågor framförallt mellan och bortom raderna.
- Vad var det som gjorde att han svimmade? Vad skulle du ha gjort om din lärare svimmade? Kunde eleverna ha gjort någonting för att undvika att magistern svimmade?

Vi sammanfattade även texten tillsammans och därefter var det dags att koppla på skrivandet. Vår första tanke var att eleverna skulle få skriva eget slut på händelsen men eftersom vi sedan en en tid tillbaka arbetat med nyhetsartiklar tyckte vi detta var ett ypperligt tillfälle att göra om en skönlitterär text till en tidningsartikel.

Vi ritade först upp ett VENN- diagram för att få syn på skillnaden mellan skönlitterär text och en nyhetsartikel. På det viset hamnade många bra nyckelord på tavlan som också var en hjälp för eleverna att komma igång med sitt skrivande. Vi benade också ut vad som är typiskt för en nyhetsartikel.
1. Det viktigaste skall komma först för att väcka intresse. Rubrik - viktig
2.Besvara frågorna Vad?, Vem?, När?, Var? Hur? och Varför?
3. Artikeln ska vara relativt kort och få fram det viktigaste.
4. Sammanfatta det viktigaste i slutet och fundera över framtiden. 

Vad skulle kunna hända?
5. Illustrera en bild som hör till artikeln.

Detta var en skrivuppgift som engagerade och då vi läst många nyhetsartiklar tidigare kände eleverna igen texttypen och det blev inte så svårt att skriva en artikel med en skrivkompis. Artiklarna blev rätt så lika förutom när det gäller att förklara varför magistern svimmade och vad som hände därefter.Eleverna fick läsa upp sina nyhetsartiklar för varandra så vi tillsammans kunde få syn på likheter och olikheter.

LÄSA och SKRIVA hör ihop

Vi ger eleverna skrivuppgifter inspirerade av de texter som vi läser på lässtrategilektionerna. Då får eleverna prova att skriva texter med olika genrer, och får även chans att använda sig av de nya ord och uttryck som vi stött på under läsningen. Läser vi exempelvis sagor, dikter eller faktatexter så tar vi tillfället i akt och skriver dessa typer av texter. Detta fördjupar elevernas genrekunskap och kunskap om hur olika sorters texter skrivs och förstås. Genom att läsa en viss genre får eleverna en modell för hur genren är uppbyggd och kan på så vis överföra det till sitt eget skrivande. Innan eleverna skriver på egen hand skapar vi ofta en text gemensamt.

Vi har upptäckt att detta arbetssätt har många likheter med Gibbons cirkelmodell, där man integrerar: tala, lyssna, läsa och skriva med ämnesinnehållet i undervisningen. Enkelt beskrivet bygger cirkelmodellen bygger på 4 faser:

# Fas 1 Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper
# Fas 2 Studera texter inom genren för att få förebilder
# Fas 3 Skriva en gemensam text
# Fas 4 Skriva en text individuellt eller i par

Planering och bearbetning
Vi använder ett Berättelseschema som  hjälper eleverna att förstå hur en berättelse är uppbyggd med början, mitten och slut. Schemat blir också ett verktyg för planering av egen text samt textbearbetning. När eleverna har skrivit en egen berättelse läser de texten ännu en gång och fyller i berättelseschemat. Då ser de tydligt om det saknas någonting i texten och kan lägga till detta. Vi ser med fördel att eleverna planerar och skriver berättelser tillsammans i par och även bearbetar texten tillsammans. Textskapandet börjar då alltid med ett samtal om vad berättelsen ska innehålla och hur den ska byggas upp.

Vi har även provat att använda läsfixarna till att hjälpa eleverna bearbeta sina texter. Läsfixarna (vi lärare) analyserar då texten utifrån sitt perspektiv och ger eleverna feedback och förslag. Här nedan ser ni ett exempel på hur vi har gjort.

Det var en sommarkväll som jag gick in i en
tidsmaskin och kom 100 år tillbaka i tiden och jag
tog med mig ett hopprep som var lila.
Sen äter vi kvällsmat och sen får jag åka hem.


Sätt en titel på din text, så att jag kan gissa vad
den kommer att handla om innan jag läser!









Jag kan enkelt förstå din text eftersom du har
skrivit med punkt och stor bokstav.

Jag undrar vem som bjöd dig på kvällsmat.
Jag undrar också vad som hände med det lila
hopprepet.

Jag sammanfattar din text så här:
Först reste du 100 år bakåt med
tidsmaskinen.
Sedan åt du kvällsmat.
Till sist åkte du hem.
Skulle det kunna hända något intressant i
mitten?

Tidsmaskinen

Det var en sommarkväll som jag gick in i en
tidsmaskin och kom 100 år tillbaka i tiden. Jag tog
med mig ett hopprep som var lila. Jag kom fram
till en herrgård. Jag knackade på och en som
heter Elsa öppnade. Jag klev in och sa hej och så
stod det 3 barn till som hette Jack, Erik och Julia.
Jag frågade om vi skulle hoppa hopprep. Ja, sa
Julia. Elsa bjöd på kvällsmat och sen åkte jag hem.

Flicka i åk 1.

Boktips via padlet

Created with Padlet

Vikten av att läsa barn- och ungdomslitteratur

Projektet "En läsande klass" har gett mig så oerhört mycket både inom mitt läraryrke och min personliga utveckling. Jag har fått sätta ord på mina tankar och min undervisning både i skrift och muntligt. Jag vågar numera stå inför väldigt många människor och föreläsa samt leda workshops m m. En annan vinst med projektet var att jag under ett års tid blev "tvingad" att läsa enormt mycket barn-och ungdomsböcker. Något som jag har haft och har stor glädje av i mötet med eleverna. Att kunna hitta rätt bok till rätt elev är oerhört viktigt. Att kunna tipsa om en bok är ju oändligt mycket lättare när man läst den själv och kan ge små skildringar av handlingen. Att dessutom kunna småprata med eleverna under läsningen och ställa de eftertänksamma frågorna går ju inte om man inte läst boken själv. Att fungera som en resurs till övriga lärare och även föräldrar. Eftersom jag sett vad det gett mig och min omgivning att hålla sig uppdaterad inom barnlitteraturen har jag fortsatt att läsa, tipsa och samtala.

Dock har denna läsning varit väldigt inriktad på barn i 7-12 års ålder, så nu när iallafall en av mina egna söner passerat denna ålder samt läst det mesta som även jag har läst, känner jag att det är svårt att hjälpa honom vidare i läsningen. Därför var dagens besök i vårt stadsbibliotek en riktigt höjdare och jag gick därifrån med en oerhörd tacksamhet till de kunniga människor som arbetar där. Lite försiktigt frågade jag och sönerna om tips och denna hjälpsamma bibliotekarie gick in med liv och lust för att hitta böcker som kanske skulle kunna intressera. Det som var så fascinerande var att hon verkligen kunde berätta lite om varje bok och letade i sitt minne efter böcker hon läst som skulle kunna stämma med det sönerna sökte. Hon slog i datasystem, letade i bokbusslagret och hon for runt bland hyllorna. Vi gick från bibblan med en hel hög med bra böcker som sönerna redan huggit händerna i. 

Genom dagens besök på biblioteket och genom mötet med en engagerad bibliotekarie har jag stärkts i hur viktigt det är att vi alla som på något vis vill få barn och ungdomar att läsa mer faktiskt läser själva. Att vi blir läsande förebilder och med vårt engagemang i litteraturen kan visa vägen in i böckernas fantastiska värld.

Att få syn på och följa varje elevs hela läsutveckling.

Under höstterminen har jag arbetat som speciallärare mot åk 1 och 2 på Släbro skola. Ett fantastiskt uppdrag när man älskar att undervisa i läsning. Det finns väl inget ögonblick som är så stort som när en elev knäcker läskoden eller när man når textens djup genom ett samtal om innehållet. Under åk 1 och 2 händer otroligt mycket i elevernas läsutveckling. Från att bara kunna några få bokstäver till att kunna läsa med flyt. Mycket fokus ligger förstås på att knäcka läskoden men lika viktigt är det att tidigt förstå varför vi läser. Att läsa är att tänka och att texten har någonting att säga oss. Undervisning i läsförståelsestrategier måste därför ske parallellt genom den viktiga högläsningen.

Tidigt i höstas hade jag den stora äran att delta i en fantastisk konferens i Stockholm både som föreläsare och åhörare. Konferensen fokuserade på det spännande och aktuella ämnesområdet språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Konferensen inleddes med att läsforskare Åsa Elwér föreläste om de läsförståelseproblem som kan uppstå i tidig skolålder. Hon visade på den internationella studie där flera forskare följt tvillingpar under många år med start vid 5-års ålder. Det man kunde urskilja var att de barn som är språkligt svaga vid 5 år har svårigheter inom alla språkliga områden, fonologisk medvetenhet, skriftförståelse, vokabulär, grammatik m m. Genom undervisning kommer dessa elever i kapp när det gäller fonologisk medvetenhet och avkodning medan svårigheter i språkförståelse och vokabulär kvarstår i åk 2. Det riktigt stora tappet syns sedan  i åk 4 när dessa elever slår igenom totalt på sin bristande läsförståelse. Elever med svag förståelse får problem i alla ämnen och svårigheterna blir ännu större med åren.

Åsa definierade läsning och läsförståelseproblem utifrån "The simple view of reading"

Hur skall vi då upptäcka dessa elever? 
Enligt Åsa Elwér är det viktigt att vi använder oss av olika verktyg för att få syn på dessa elever. Både standardiserade tester och observationer i klassrummet. Dessa elever har svårigheter att återberätta och att hålla den röda tråden vilket även slår på skrivandet. De är s k passiva läsare och övervakar inte sin läsning, reagerar inte när de inte förstår.

Hur skall vi arbeta/undervisa för att förebygga att de inte får dessa svårigheter?
Eftersom det inte riktigt går att urskilja dessa barn vid 5-års ålder gäller det att arbeta språkutvecklande med alla barn i förskolan. Att man samtidigt som man tränar fonologisk medvetenhet, bokstavskännedom också tränar muntligt återberättande, stärker ordförråd och tidigt för in en medveten högläsning där man utgår från RT. Åsa poängterade att dessa elever,eftersom de har de svårigheter de har, inte tar plats och gör sin röst hörd alla gånger.Därför är det viktigt att hitta former där det blir en hög elevaktivitet i klassrummet. Dessa elever kan även behöva mer vuxenstöd och ett mindre sammanhang för att utveckla sina färdigheter.

Åsas föreläsning stärker mig i min tro på att vi måste skapa en balanserad läsundervisning där alla läsningens delar få ta plats. Att fonologisk medvetenhet, bokstavskännedom och avkodning undervisas och tränas parallellt med undervisning i språkförståelse och läs- och skrivstrategier. I mitt uppdrag som speciallärare har jag stort fokus på att eleverna skall automatisera sin avkodning och utveckla läsflyt men jag kan inte enbart ägna mig åt det för då blir det en ganska meningslös sysselsättning. Eleverna måste tidigt förstå varför vi läser och att läsa är att tänka. De måste tidigt få lära sig att en text går att förstås på flera plan och att vi kan läsa på, mellan och bortom raderna. Genom att visa eleverna hur de når in i texterna och förstår dem så skapas ett läsengagemang och vilja att veta mer.

Eftersom vår undervisning i fonologisk medvetenhet och avkodning över tid gett resultat tror jag att det är möjligt att vi genom vår undervisning i språkförståelse även kan avhjälpa läsförståelseproblem i tidig ålder.

Ann-Marie Körling som också var föreläsare på denna konferens för fram detta tydligt på sin blogg. http://korlingsord.se/archives/38898
......"Det betyder att undervisningen måste förändras. Den ska innehålla läsundervisning, dvs, där lärare modellar läsning och läsförståelse och varje dag ska eleven få möta texter som bidrar till elevens läsintresse, alltså ha ett innehåll som lockar eleven att läsa, inte för att öva sin läshastighet. Att träna läshastighet är inte målet utan att ge läsinnehåll som ständigt utvecklar elevens läsförmåga."

Precis som Åsa förde fram måste vi få syn på elevens hela läsutveckling och följa varje elevs utveckling inom de olika områdena. Jag har i många år förespråkat "God läsutveckling" eftersom det är ett kartläggningsverktyg som visar på just detta. Denna termin har jag kommit i kontakt med ännu ett kartläggningsverktyg som tar fasta på detta och det är Legilexi. Vår skola är pilotskola för detta material som kommer att finnas tillgängligt för alla hösten 2016. I Legilexi finns 8 delprov som är väldigt lätta att administrera och som dessutom inte tar så lång tid i anspråk. Nästan alla test kan man göra i hel eller halvklass från förskoleklass till åk 3. Deltesten innefattar fonologisk medvetenhet, bokstavskännedom, avkodning, ordförståelse, hörförståelse, textförståelse både på skönlitterära och faktatexter. Dessa test kan med fördel göras i början och i slutet på varje termin och resultaten läggs in digitalt. Detta gör att pedagogen dels kan följa hela klassens utveckling och få en översikt över vilka behov som finns och hur undervisningen kan anpassas efter det dels en individuell utvecklingsplan för varje elev. Resultaten visas i mycket tydliga stapeldiagram och du får syn på elevens framsteg samt styrkor och svagheter inom läsningens olika delar. 

Utifrån det jag skrev tidigare om Elwers forskning så är det oerhört viktigt att vi tidigt får syn på elever med bristande ordförråd och språkförståelse. För ett tränat öga så får man ofta syn på dem under lässtrategipass och textsamtal men dessa test kan också vara en hjälp i denna bedömning.

Det finurliga med Legilexi är dessutom att det finns förslag på hur man kan arbeta vidare med respektive elev, ett kursutbud och ett inspirationsbibliotek med lektionstips. Jag tror att Legilexi kommer att användas på många skolor i höst.Läs mer här: http://www.legilexi.org/

Tomten jag vill ha en riktig jul

För mig är det viktigt att använda läsförståelsestrategier på texter som på ett naturligt sätt kommer in i undervisningen. Just nu är det mycket sångträning inför julavslutning samt annat julstök i klassrummet. Jag tog därför tillfället i akt och bearbetade en av jultexterna med hjälp av våra "Läsfixare". Vi inledde förstås med att utifrån rubriken förutspå vad texten kommer att handla om/berätta. Vi funderade också över vilken texttyp vi hade framför oss och jag bad eleverna före läsningen att vara observanta och reagera på nya ord.


Snön ligger tjock på gator och torg
Julaftons morgon jag ska köpa mig en gran
Människor springer om varandra
Åh, det är jul i sta'n

Jag läste en liten vers i taget och gjorde därefter lässtopp. Vi utredde nya ord och vi ställde frågor till texten. - "Vad är det för dag?" Varför springer människor om varandra?" 

Istappar hänger ned från taket
Det knastrar så skönt under mina skor
Jag tror på tomten att han kommer hem
Dit där jag bor

"Vad är en istapp?" Vad menas med att det knastrar under skorna?"

Tissel och tassel, pyssel och prassel
Det pirrar i magen bakom stängda dörrar
Goda lukter i hela huset
Åh, och änglaspelet snurrar

"Vad är det som händer bakom stängda dörrar?" Vad är det för goda lukter i huset?"
"Vad är ett änglaspel?"

Stämsång och fackeltåg som lyser upp mörkret
Bjällerklang och slädfärd under månens ljus
Det är en riktig jul för mig
Åh, och julefrid i alla hus

"Vad är stämsång?" "Vad är fackeltåg?"Vad är bjällerklang?"

Tomten, jag vill ha en riktig jul
En så'n som man har när man är liten
Tomten, jag vill ha en riktig jul
Jag vet att du inte gör mig besviken

Hur är en riktig jul? 

Utifrån denna lilla text kom vi in på att det är väldigt olika vad man anser vara en riktig jul beroende på vad man har för traditioner och vad man anser vara viktigt. En del elever menade att julklapparna är det som är viktigast medan några tyckte gemenskapen med släkt. Andra berättade om hur viktigt det är att klä granen tillsammans och att äta av den goda julmaten. Innan vi släppte texten sammanfattade vi också våra tankar kring vad författaren ville få fram att en riktig jul kan vara. Vi kom in på hur jultraditionerna kunde ha sett ut då när författaren var liten. Vi gjorde text till textkopplingar och jämförde med Madicken, som vi nyligen läst och våra egna traditioner.

Efter att eleverna fått berätta i par och sedan i helklass fick de omsätta sina tankar i skrift och bild.

Genom att bearbeta texten på detta sätt och göra textkopplingar till sig själv och sitt liv får texten en mening. Den blir betydelsefull och varje gång eleverna sjunger julsången kommer de att tänka på innebörden och vad texten faktiskt berättar. Så ta tillfället i akt och läs alla våra jultexter med lite nya ögon och bearbeta texterna med hjälp av förståelsestrategier.

Textsamtalets magi

Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Att lära eleverna använda läsförståelsestrategier är att ge dem nycklar till förståelse. Genom strategierna når eleverna textens undermening och djup. Idag har jag fått uppleva ett magiskt ögonblick i klassrummet när verkligen alla elever är med och där elever som annars kanske inte säger så mycket öppnar sig, bidrar med egna erfarenheter och gör textkopplingar.

Jag har förmånen att ha ett specialläraruppdrag mot åk 1 och 2 på Släbro skola i Nyköping. I mitt uppdrag är jag i mångt och mycket som en bläckfisk med många armar som finns där för både stora och små. Under höstterminen har jag inspirerat och visat på hur man på ett strukturerat sätt undervisar i läsförståelse för riktigt unga elever i åk 1. Detta arbete utgår från tankar och upplägg i "En läsande klass" och nu efter att nästan hela terminen gått ser vi verkliga resultat i klassrummet. Eleverna är väl bekanta med de strategier vi har undervisat i. De förutspår numera så fort de får chansen, de är aktiva med att reagera på nya ord och de har blivit fantastiskt duktiga på att ställa frågor. 

Under dagens lässtrategipass tog vi oss an en bilderbok med titeln "Den stora smällen" 

av Mats Wänblad och Per Gustavsson.

"Den stora smällen" handlar om en pojke som ger sig ut på en segeltur med båda sina föräldrar. På båten blir föräldrarna osams om vilken väg de skall segla. De kan verkligen inte enas utan drar och sliter i rodret för att slutligen gå på grund och skeppet "Lyckan" går mitt itu. Pojken kastas ner i vattnet tillsammans med sin apa och flyter i land på en ö. Så småningom kommer även föräldrarna dit och de bestämmer sig för att stanna på ön och börja bygga ett hus. Men vad händer då? Jo de blir osams igen tills apan skriker SLUTA. Då tar de sitt förnuft till fånga och börjar prata med varandra. De bestämmer sig för att bygga flera hus där pojken ibland kan bo hos sin mamma och ibland hos sin pappa. 

Denna fantastiska bilderbok mötte jag och mina elever genom URs program "Lässugen" och skådespelaren Leif Andre som högläsare. 

http://www.ur.se/Produkter/180228-Lassugen-Amanda-och-Leif-Andree 

Före läsningen förutspådde vi kring vad det kunde vara för stor smäll genom att leta ledtrådar på framsidan. Under läsningen räckte eleverna upp händerna om det kom upp nya ord och vid våra lässtopp redde vi ut dessa ord samt att vi fokuserade på att ställa frågor till varandra. Fantastiskt duktiga elever ställde inte frågor där svaren finns i texten utan de ställde de där kluriga frågorna som tvingar oss att tänka efter och göra kopplingar till oss själva och våra liv.

* Varför tog pojken med sig apan?

* Varför byggde de flera hus? 

* Hur skulle du känna dig om du var i pojkens situation?

* Har dina föräldrar bråkat någon gång?

* Hur gjorde föräldrarna för att bli sams?

Dessa frågor berörde verkligen eleverna och vi kunde utifrån en text föra diskussioner om hur det är att bo varannan vecka hos mamma och pappa  och hur fruktansvärt jobbigt det kan vara när ens föräldrar bråkar. Elevernas reflektioner och tankar berörde mig på djupet och jag kände att ett magiskt tillfälle infann sig i klassrummet.

För att bearbeta dessa frågeställningar ännu lite mer fick eleverna välja en av frågorna som de ställt och som jag skrivit upp på tavlan och utifrån frågan rita svaret. Dessa illustrationer talade också sitt tydliga språk. Detta är ett ämne som är viktigt att beröra och jag tackar alla de författare som förstått att vi kan nå barnen genom texter med underliggande tankar och budskap. Att använda programmet "Lässugen" är också ett fantastiskt komplement när man undervisar i läsförståelse.