Ibland blir man bara så lycklig....

I höstas började jag arbeta på en ny större skola och fick ansvar för specialundervisning i åk 1-2. Under detta halvår har jag gjort en fantastisk resa genom att jag har haft förmånen att följa flera elevers läs- och skrivutveckling på nära håll men det är framförallt en pojkes utveckling som gjort min resa skimrande. Idag när vi hade uppföljning med föräldrar kunde jag riva åtgärdsprogrammet då pojken gjort såna fantastiska framsteg. Han har förbättrat sitt läsflyt och sin läsförståelse enormt (toppresultat på DLS åk 2) men det är inte det viktigaste. Det viktigaste är att han idag kan säga att det är roligt att läsa och att han varje kväll läser för att han vill inte för att han måste. Pojken gick från dagens uppföljning med en stolthet som sällan skådats och både vi föräldrar och lärare var rörda av denna utveckling.

Under hela eftermiddagen och kvällen har jag funderat över varför denna resa blev så lyckad under så pass kort tid som ett halvår och kommit fram till flera orsaker. 

1. Nära samarbete hem och skola

Direkt i höstas när jag träffade denna elev träffade jag även föräldrarna, skapade en kontakt och visade dem runt i min lilla läs- och skrivarverkstad. Jag berättade om vikten av ett nära samarbete och vikten av att ge lästräningen tid. Jag skapade en kontaktbok med främsta syfte att peppa och sporra- där både jag och föräldrarna kunde skriva ner hur det gått med läsningen. I denna bok skrev jag hela tiden ner de framsteg som vi såg och peppade föräldrarna för det arbete som de lade ner på hemmaplan.

2.Val av rätt bok på rätt nivå till läsläxa. 

Vi bestämde tidigt jag och pojken att släppa klassen läsebok och istället använda oss av "Stjärnsvenska böcker". Böcker där pojken själv kunde få välja titel och vi kunde se hur han avancerade från två stjärnor till tre o s v.

3. Upprepad läsning

Både mot pojken och föräldrarna var jag väldigt tydlig med vad forskningen säger om att utveckla läsflyt. Att upprepad läsning är en metod som fungerar och att den även är bra för att få syn på sina egna framsteg. Jag förde protokoll över hur läsningen förbättrades och kunde tydligt visa detta för pojken.

4. Regelbunden avstämning och verktyg för att visa på utveckling

Vi gjorde om samma lästester som gjorts under våren för att få syn på framsteg och vi fyllde staplar för hur många ord pojken läste/ minut. Vi använde under höstterminen ett verktyg som heter "Legilexi" som också visar på utveckling väldigt tydligt.

5. Verktygslåda med många olika metoder

Att träna upp sin avkodning för att uppnå läsflyt är jobbigt och det finns inga genvägar. Därför är det oerhört viktigt med olika verktyg och variation i träningen. I min verktygslåda finns program som "Rydaholm", "M-G-programmet", "4 sagor", "Lexia" med utvalda övningar och mycket annat.

Tydlighet kring att lästräning faktiskt är ett ganska hårt jobb.

6. Läsa är att tänka

För att göra läsningen betydelsefull måste man även träna den andra sidan av läsningens delar nämligen förståelsen. I mindre grupper har vi läst, reflekterat och ställt frågor och skapat ett engagemang kring textens innehåll.

7. En inbjudande miljö som stimulerar till läsning

För mig har det alltid varit viktigt att skapa en miljö att trivas i. Många elever har under året uttryckt att det är mysigt att vara i klassrummet och denna pojke har flera gånger uttryckt både för mig och föräldrarna att han trivts att arbeta hos mig.

8. Intensiv läsning

Sist men inte minst kommer TIL, Tidig Intensiv Läsning som betyder att eleven fått en period då han intensivtränat med mig. Denna pojke jobbade utifrån TIL i 8 veckor tillsammans med mig och 2 andra barn. Jag mötte dem 30 min varje morgon och arbetade då utifrån en stationssystem med datajobb och enskild läsning med mig.

Med detta inlägg vill jag visa att man kan nå fina resultat med tidiga insatser, rätt verktyg och ett nära samarbete hem och skola. I detta fall har föräldrarna lagt ner åtskilligt med tid, hittat bra regelbundna rutiner och hela tiden stöttat pojken i sin lästräning. 

Ikväll är jag så lycklig över detta och tänker att jag kan få känna mig som det som står på denna lilla skylt även om jag vet att dessa framsteg långtifrån bara är min förtjänst. Det kommer andra dagar när man inte känner sig lika nöjd så ikväll unnar jag mig det.

Sagomattan, Cirkelmodellen och berättelsestruktur

Någonting som kännetecknar mig och min undervisning är nog att jag är nyfiken och gärna vill pröva nya saker och knyta det nya till sådant som jag redan vet fungerar. I ett blogginlägg på facebook läste jag om ett program som SVT gjort som heter "Sagomattan" och att det programmet fått igång elever i den första skrivinlärningen att skapa berättelser med tydlig inledning, handling och avslutning.http://webb2.svedala.se/1larare/att-anvanda-sagomattan-for-att-utveckla-elevers-skrivande/

Sagt och gjort detta måste prövas och det måste ingå i det språkutvecklande arbetssätt som jag nästan alltid använder vid skrivande nämligen Cirkelmodellen.

Jag lät elever i åk 1 se programmet "Sagomattan" samtidigt som jag målade och skrev på tavlan de fem olika punkterna som man i programmet tar upp kring berättelsestruktur.

1. Huvudperson
2. Problem
3. Hjälpare/Händelse
4. Lösning
5.Avslutning

Fas 1 och fas 2
När vi sett hela programmet repeterade vi händelseförloppet genom att eleverna fick berätta och att jag under varje punkt skrev ned vilka som var huvudpersoner, vad som var problemet o s v. Därefter var det dags att se om denna struktur fungerar även på andra berättelser/sagor. Jag valde en mycket spännande spökhistoria som kommer finnas med i "Livet i Bokstavslandet" åk 2. Före läsningen pratade vi om elevernas erfarenheter av spökhistorier, vad som brukar finnas med, att de är lite läskiga o s v. Jag uppmanade även eleverna att använda förståelsestrategier och under läsningen stannade vi upp förutspådde,utredde ord, ställde frågor och sammanfattade. När vi sammanfattade var jag  tydlig med att vi skulle ha med de 5 olika punkterna från Sagomattan vilka vi skriv ner och ritade på tavlan. Vi kunde verkligen se att denna berättelse följde samma struktur.

Genom våra samtal, vår gemensamma erfarenhet kring programmet "Sagomattan" och vår bearbetning av en modelltext så arbetade vi oss igenom fas 1 och fas 2 i Cirkelmodellen. Vi pratade förstås också om de genretypiska dragen för berättande text, mycket beskrivningar, dialoger och berättelsestruktur.

Fas 3
Lektionen efter lät jag eleverna återigen sammanfatta spökhistorien utifrån cirkeln med de 5 punkterna som fanns kvar på tavlan och därefter skapade vi en gemensam skriftlig sammanfattning på smartborden. Jag påminde eleverna att det är Läsfixaren "Cowboyen" som hjälper oss att fånga in det viktigaste.

Vi skrev om spökhistorien så att den bara blev 5-6 meningar lång och kunde konstatera att vi fått med det viktigaste genom att utgå från de fem punkterna. Vi fick också träning i hur en mening börjar och slutar, hur viktigt det är med mellanrum mellan orden och hur man genom bara ett eller ett par ord kan få en mer beskrivande och målande text.

Under fas 3 kan man förstås även välja att skapa en helt ny berättelse och med lite äldre elever hade jag nog valt det. Att tillsammans först prata om berättelsen och sedan skriva ned den utifrån de 5 punkterna men denna gång valde vi att göra på detta sätt.

Fas 4
Efter att vi bearbetat berättelsen flera gånger både muntligt och skriftligt var det nu dags för eleverna att själva skriva en berättelse. De fick ett ritpapper tillsammans med en kamrat och fick rita händelseförloppet som en cirkel med de 5 olika punkterna. När det var klart fick de berätta för mig och till sist var det dags att skriva. Några klarade att skapa fina små berättelser på egen hand och några fick stöd av mig i skrivande. De berättade och jag skrev och alla fick känna sig nöjda med att ha skapat en egen liten berättelse.

Sagomattan kommer vi att återkomma till och både jag och eleverna har fått ännu ett verktyg att arbeta med den viktiga berättelsestrukturen.

Symbaloo - länksamling

Blev alldeles lycklig när Bryngelstorpsskola delade denna länksamling till oss. Så bra att få allt samlat på ett ställe!

Välkomna in i vårt skolbibliotek!

Favorit i repris - Läsa och skriva går hand i hand

En bok som väcker elevernas intresse och engagemang är Hedvig och Hardemos prinsessa. I vårt projekt "En läsande klass" har vi valt två utdrag ur denna bok. Vi har valt kapitlet som heter "Magisterns barn"och "Prinsessan och skosnörena". Båda är texter som går in under tema skola och ett ämne som ligger nära elevernas vardag och inbjuder till diskussioner om textens innehåll. I Magisterns barn handlar det om en magister som tappar kontrollen i klassrummet när eleverna inte lyssnar på honom och blir så arg på eleverna att han svär, slår handen i en bänk och dessutom svimmar. Detta textutdrag kan man diskutera mycket kring.Här hittar man texten; http://enlasandeklass.se/wp-content/uploads/2014/04/magisterns_barn1.pdf

Som vanligt när vi läser en text så använde vi våra Läsfixare. Vi förutspådde, utredde nya ord och uttryck samt ställde frågor på texten. Då detta var en händelse som engagerade blev det många frågor framförallt mellan och bortom raderna.
- Vad var det som gjorde att han svimmade? Vad skulle du ha gjort om din lärare svimmade? Kunde eleverna ha gjort någonting för att undvika att magistern svimmade?

Vi sammanfattade även texten tillsammans och därefter var det dags att koppla på skrivandet. Vår första tanke var att eleverna skulle få skriva eget slut på händelsen men eftersom vi sedan en en tid tillbaka arbetat med nyhetsartiklar tyckte vi detta var ett ypperligt tillfälle att göra om en skönlitterär text till en tidningsartikel.

Vi ritade först upp ett VENN- diagram för att få syn på skillnaden mellan skönlitterär text och en nyhetsartikel. På det viset hamnade många bra nyckelord på tavlan som också var en hjälp för eleverna att komma igång med sitt skrivande. Vi benade också ut vad som är typiskt för en nyhetsartikel.
1. Det viktigaste skall komma först för att väcka intresse. Rubrik - viktig
2.Besvara frågorna Vad?, Vem?, När?, Var? Hur? och Varför?
3. Artikeln ska vara relativt kort och få fram det viktigaste.
4. Sammanfatta det viktigaste i slutet och fundera över framtiden. 

Vad skulle kunna hända?
5. Illustrera en bild som hör till artikeln.

Detta var en skrivuppgift som engagerade och då vi läst många nyhetsartiklar tidigare kände eleverna igen texttypen och det blev inte så svårt att skriva en artikel med en skrivkompis. Artiklarna blev rätt så lika förutom när det gäller att förklara varför magistern svimmade och vad som hände därefter.Eleverna fick läsa upp sina nyhetsartiklar för varandra så vi tillsammans kunde få syn på likheter och olikheter.

LÄSA och SKRIVA hör ihop

Vi ger eleverna skrivuppgifter inspirerade av de texter som vi läser på lässtrategilektionerna. Då får eleverna prova att skriva texter med olika genrer, och får även chans att använda sig av de nya ord och uttryck som vi stött på under läsningen. Läser vi exempelvis sagor, dikter eller faktatexter så tar vi tillfället i akt och skriver dessa typer av texter. Detta fördjupar elevernas genrekunskap och kunskap om hur olika sorters texter skrivs och förstås. Genom att läsa en viss genre får eleverna en modell för hur genren är uppbyggd och kan på så vis överföra det till sitt eget skrivande. Innan eleverna skriver på egen hand skapar vi ofta en text gemensamt.

Vi har upptäckt att detta arbetssätt har många likheter med Gibbons cirkelmodell, där man integrerar: tala, lyssna, läsa och skriva med ämnesinnehållet i undervisningen. Enkelt beskrivet bygger cirkelmodellen bygger på 4 faser:

# Fas 1 Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper
# Fas 2 Studera texter inom genren för att få förebilder
# Fas 3 Skriva en gemensam text
# Fas 4 Skriva en text individuellt eller i par

Planering och bearbetning
Vi använder ett Berättelseschema som  hjälper eleverna att förstå hur en berättelse är uppbyggd med början, mitten och slut. Schemat blir också ett verktyg för planering av egen text samt textbearbetning. När eleverna har skrivit en egen berättelse läser de texten ännu en gång och fyller i berättelseschemat. Då ser de tydligt om det saknas någonting i texten och kan lägga till detta. Vi ser med fördel att eleverna planerar och skriver berättelser tillsammans i par och även bearbetar texten tillsammans. Textskapandet börjar då alltid med ett samtal om vad berättelsen ska innehålla och hur den ska byggas upp.

Vi har även provat att använda läsfixarna till att hjälpa eleverna bearbeta sina texter. Läsfixarna (vi lärare) analyserar då texten utifrån sitt perspektiv och ger eleverna feedback och förslag. Här nedan ser ni ett exempel på hur vi har gjort.

Det var en sommarkväll som jag gick in i en
tidsmaskin och kom 100 år tillbaka i tiden och jag
tog med mig ett hopprep som var lila.
Sen äter vi kvällsmat och sen får jag åka hem.


Sätt en titel på din text, så att jag kan gissa vad
den kommer att handla om innan jag läser!









Jag kan enkelt förstå din text eftersom du har
skrivit med punkt och stor bokstav.

Jag undrar vem som bjöd dig på kvällsmat.
Jag undrar också vad som hände med det lila
hopprepet.

Jag sammanfattar din text så här:
Först reste du 100 år bakåt med
tidsmaskinen.
Sedan åt du kvällsmat.
Till sist åkte du hem.
Skulle det kunna hända något intressant i
mitten?

Tidsmaskinen

Det var en sommarkväll som jag gick in i en
tidsmaskin och kom 100 år tillbaka i tiden. Jag tog
med mig ett hopprep som var lila. Jag kom fram
till en herrgård. Jag knackade på och en som
heter Elsa öppnade. Jag klev in och sa hej och så
stod det 3 barn till som hette Jack, Erik och Julia.
Jag frågade om vi skulle hoppa hopprep. Ja, sa
Julia. Elsa bjöd på kvällsmat och sen åkte jag hem.

Flicka i åk 1.

Boktips via padlet

Created with Padlet

Vikten av att läsa barn- och ungdomslitteratur

Projektet "En läsande klass" har gett mig så oerhört mycket både inom mitt läraryrke och min personliga utveckling. Jag har fått sätta ord på mina tankar och min undervisning både i skrift och muntligt. Jag vågar numera stå inför väldigt många människor och föreläsa samt leda workshops m m. En annan vinst med projektet var att jag under ett års tid blev "tvingad" att läsa enormt mycket barn-och ungdomsböcker. Något som jag har haft och har stor glädje av i mötet med eleverna. Att kunna hitta rätt bok till rätt elev är oerhört viktigt. Att kunna tipsa om en bok är ju oändligt mycket lättare när man läst den själv och kan ge små skildringar av handlingen. Att dessutom kunna småprata med eleverna under läsningen och ställa de eftertänksamma frågorna går ju inte om man inte läst boken själv. Att fungera som en resurs till övriga lärare och även föräldrar. Eftersom jag sett vad det gett mig och min omgivning att hålla sig uppdaterad inom barnlitteraturen har jag fortsatt att läsa, tipsa och samtala.

Dock har denna läsning varit väldigt inriktad på barn i 7-12 års ålder, så nu när iallafall en av mina egna söner passerat denna ålder samt läst det mesta som även jag har läst, känner jag att det är svårt att hjälpa honom vidare i läsningen. Därför var dagens besök i vårt stadsbibliotek en riktigt höjdare och jag gick därifrån med en oerhörd tacksamhet till de kunniga människor som arbetar där. Lite försiktigt frågade jag och sönerna om tips och denna hjälpsamma bibliotekarie gick in med liv och lust för att hitta böcker som kanske skulle kunna intressera. Det som var så fascinerande var att hon verkligen kunde berätta lite om varje bok och letade i sitt minne efter böcker hon läst som skulle kunna stämma med det sönerna sökte. Hon slog i datasystem, letade i bokbusslagret och hon for runt bland hyllorna. Vi gick från bibblan med en hel hög med bra böcker som sönerna redan huggit händerna i. 

Genom dagens besök på biblioteket och genom mötet med en engagerad bibliotekarie har jag stärkts i hur viktigt det är att vi alla som på något vis vill få barn och ungdomar att läsa mer faktiskt läser själva. Att vi blir läsande förebilder och med vårt engagemang i litteraturen kan visa vägen in i böckernas fantastiska värld.