1. Om du vill att dina elever ska gå på djupet med texter.
Välj QtA!
2. Om du vill att dina elever ska bli bra på att ställa
frågor till texten. Välj RU!
3 Om du vill vara tidseffektiv. Välj IT!
Dessa ord är Monica Reichenbergs. - Varför välja frågar jag
mig?
Dessa forskningsbaserade metoder kompletterar och berikar varandra. Genom
strukturerad undervisning i läsförståelsestrategier når vi textens innehåll och
genom att ställa olika typer av frågor når vi textens djup och kan läsa på,
mellan och bortom raderna. Genom att hela tiden ha författarperspektivet före,
under och efter läsning får vi syn på vem som har skrivit texten, syfte,
budskap m m. Tillsammans blir vi medvetna om hur författaren faktiskt påverkar
textens innehåll och läslighet.
I vår studiehandledning i projektet "En läsande klass"har vi verkligen försökt att få
dessa forskningsbaserade modeller att genomsyra lektionsplaneringarna och vår
undervisning. På varje sida har vi gett förslag på bra frågor att ställa under
läsningen. När vi arbetar med strategin att reda ut oklarheter funderar vi över
om författaren kunde ha använt ett annat ord, varför författaren använt just
det ordet m m. När vi tränar oss på att ställa olika typer av frågor funderar
vi över budskapet med texten, vad författaren vill att vi skall lära oss, vad
författaren har gett för ledtrådar i texten o s v. Under vissa teman betonar vi
dessutom författarperspektivet ännu mer då vi jämför faktatexter med samma
innehåll och tema texters budskap.
Genom att låta QtA genomsyra vår undervisning låter vi
ansvaret för texten gå över till författaren och eleverna fråntas risken att
skuldbelägga sig själva att de inte förstår. Detta har jag ett tydligt exempel
från vår egen undervisning. En flicka i åk 2 fastnade på ordet orkidé som hon
inte förstod. Författaren gav inga ledtrådar till betydelsen i texten och
texten innehöll inte heller någon bild. Flickan uttryckte då; ” Min Konstnär
kan inte arbeta om inte författaren ger mig kunskap om vissa saker”. Hon kunde
alltså inte få någon inre bild av ordet då inte texten och författaren gett
henne den informationen hon behövde. Att gå utanför texten och ifrågasätta
författaren när man går i åk 2 är stort och hade inte skett om vi inte arbetat
medvetet och strukturerat med detta.
Monica Reichenberg höjer också ett varningens finger när det
gäller att ha övertro på en metod och kritiserar ELK för att fokusera för
mycket på en metod. ”Alla barn är olika och därför behövs olika metoder.” Efter
att i 15 år mött elever i specialundervisningen med olika behov och förutsättningar
är jag helt övertygad om detta – det finns inte EN rätt metod. Just därför har
vi varit så otroligt noga med att förklara att En läsande klass inte är en
metod utan ett förhållningssätt till texter med dialogen i centrum. Ett
arbetssätt som innebär att man har verktyg för att samtala om text före, under
och efter läsningen. Läs mer om detta här; http://marietrapp.blogspot.se/2014/09/debattartikeln-i-pedagogiska-magasinet.html
